ARTIKLAR
(Articles)
Under den här rubriken fins ett antal olika artiklar. Vissa har varit publicerade i den tryckta upplagan av Skenbladet. Gemensamt för alla artiklar är att de har anknytning till järnvägar.
(make your choice among the following articles)
(Datum inom parantes anger när artikeln infördes i Skenbladet Internet)
(markera ditt val på pilen. Make your choice and click at the arrow)
 |
Gamla nummer av Skenbladet som PDF-filer! |
|
|
Hjälpvagnen under ombyggnad (2008-04-17) |
|
|
Arbetet med OKB E6 fortsätter (2008-03-28) |
|
|
OKBv är på G! (2007-10-03) |
|
|
Växling med OKBv:s nya "dragkrafter" (2007-07-27) |
|
|
Nytillskott av dragkraft till OKBv (2007-07-20) |
|
|
OKBv resa till Röån 8 juli 2007 (2007-07-20) |
|
|
Byte av överhettare i OKB H24 (2007-06-19) |
|
|
OKBv och TÅG 150 (2007-07-27) |
|
|
OKB delvis ny och utökad styrelse vid årsmötet 2002 (2002-04-13) |
|
|
Uppehåll i jordgubbslandet Bergsjö 14 juni 1960 (2002-01-13) |
|
|
Ett bildsvep från Gävle central klockan 10.15 den 20 november 2001 (2001-11-20) |
|
|
Järnvägsmuseets dag 2001 (2001-11-20) |
|
|
Julmarknad på Sveriges Järnvägsmuseum (991212) |
|
|
Minnen av UGJ:s motorvagnar (991121) |
|
|
Järnvägsmuseidagen 1999 i Gävle (990911) |
|
|
Snökaos i Gävle (OBS! 310 k, stor fil.) (981209) |
|
|
Anders Rask till stf (981121) |
|
|
Stockholm - Göteborg 5 timmar (981020) |
|
|
Svenska Järnvägsklubben 40 år (981020) |
|
|
Järnvägsmuseets dag i Gävle (980829) |
|
|
Var det en svensk? (980201) |
|
|
Episod kring arbetets allvar midsommardagen 1929 (980201) |
|
|
Ostkustbanan blir allt kortare (981020) |
Var det en svensk?
I den Engelska tidskriften
Engineering den 25 december 1891 ,fanns en artikel med rubriken
"A Swedish railway project one hundred years ago".
(Ett svenskt förslag till järnväg för 100
år sedan). Artikeln hade följande innehåll:
"Nära 100 år innan Stephenson vann sin stora
seger, uttänkte en svensk ingenjör vid namn Karl Högström
ett lok efter samma grunddrag som Trevethicks och Vivians lok.
(vidstående
bild visar Trevethicks lok från 1804)
Han utvecklade även planen för en verklig järnväg.
Hans första förslag var, att hans lok skulle användas
på vanliga vägar men han fann snart, att oöverstigliga
svårigheter vidlådde detta slags förflyttning
och han framlade därför år 1791 en järnvägsplan.
Skenorna skulle vara av gjutjärn med slät översida
och hjulen skulle ha en utstående fläns för att
förekomma urspårning. Som han ansåg att friktionen
mellan släta hjul och släta skenor skulle vara otillräcklig
för framdragande av tunga tåg, föreslog han,
att ett tandhjul å loket skulle drivas mot en kuggstång,
lagd mitt emellan skenorna, en anordning som ju i en snar tid
kom till användning på många ställen.
Högström framlade sin plan för åtskilliga
vetenskapsmän som alla voro ense om att förklara det
hela som ren galenskap, eftersom det var omöjligt att en
vagn skulle kunna drivas enbart med ånga.
Förslaget blev lagt till sidan och Högström begav
sig till utlandet. Hans vidare öden äro okända.
Att döma av det riktiga sätt, på vilket namnet
Karl Högström är återgivet, kan man med
säkerhet antaga att författaren av artikeln var svensk
och hans mening varit att säga, att det var i Sverige, som
Högström framlade sina planer för de lärda
och därifrån begav sig utomlands.
Är det således en svensk, som först framkommit
med förslaget om järnvägsdrift med ånglok?
Ovanstående artikel är "saxad" ur 1949-års ånglokslära.
EPISOD KRING ARBETETS ALLVAR MIDSOMMARDAGEN
1929
Förste maskinbiträdet
Sigvard Rask, Gävle, f.d. eldare vid Uppsala - Gävle
Järnväg (UGJ) erinrar sig följande tilldragelse:
Lok nr. 17 , som vid detta
tillfälle var nyrenoverat och ej varit i trafik på
ett år, gjorde premiärtur i lokaltåg Gävle
Älvkarleby. Tåget var långt och hade många
resande.
 Så
här såg loket ut som fick den "äran"
att smutsa in stinsen i Harnäs. UGJ lok nummer 17 var Sveriges
första lok med kolvslider, tillverkat vid Motala Verkstad
1897. Foto Rolf Sten |
Tåget kom in på Harnäs station i riktning mot Gävle och loket gick med tendern före. Man tog in vatten. Lokpersonalen hade gjort upp om en glad sorti från stationen och samtidigt skulle de ta en liten hämnd på stinsen. Det lades in en ordentlig fyr, och föraren tog in rundvatten för att framkalla jäsånga. Stinsen stod mittför första vagnens främre plattform. Så vid avgång öppnade föraren regulatorn för fullt, och ut ur skorstenen kom en störtskur av kondenserad ånga och sotvatten.
När tåget lämnade
Harnäs station stod där en f. d. vitklädd stins
nu svart som en neger, och även stationshusets fönster
var översköljda med sotvatten.
Vid ankomsten till Gävle Södra
mötte där stinsen med ett småleende på
läpparna och frågade lokpersonalen vad dom haft för
sattyg för sig Harnäs (ty rapport hade naturligtvis
ingått till Gävle). I samma veva passerade en av UGJ
:s maskiningenjörer och frågade vad som stod på.
Lokpersonalen förklarade att de råkat ut för
pannjäsning i Harnäs.
Ingenjören menade att det var på tok att använda
detta lok, som dessutom stått stilla ett helt år,
på denna sträcka en sådan dag och med ett så
tungt tåg. Loket fick genast bytas ut mot en "stortank",
och skulden för denna lilla episod hamnade hos lokmästaren.
När tåget nästa gång
passerade Harnäs, hade stinsen sin mörkblå uniform
på sig.
skenbladett2.htm senast uppdaterad 2013-03-29 av Rolf Sten