Anders Rask till stf

Anders Rask till stf

Artikeln med denna rubrik var införd i tidningen Signalen 1948. Artikeln var signerad av F. d. Rpr. Den ger en god och tidstypisk skildring av förhållanden som gällde när seklet var ungt. Här följer artikeln. Håll till godo:

    Anders Rask var en käck karl och rask som fyra. Men han var inte rapp i munnen mer än nödvändigt och gällde det att skriva sig fram, så blev det i nättaste laget för att höga vederbörande skulle vara nöjd.
    Trots dessa "brister" i takt och ton åtnjöt han ett stort förtroende hos Kungl. järnvägsstyrelsen på den tiden, Ty han betroddes att ensam uppehålla bl. a. följande befattningar på sin Norrlandstation: Stins, förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorist, kontorist, stationskarl. Plus ett par kontorsvakters jobb.
    Medan han vilade sig, skurade och fejade han väntsal och expedition och de två rum i uthuset, ovanför vilka stod MAN och QVINNOR. Han var även Anders Rask vid telegrafen chef för godsmagasinet och växelledare på bangården, dit det ofta kom tomvagnar, som avgick lastade med ved eller kol.
Han skötte eldning och kolbärning åt hela stationen och sprang längs bangården i ur och skur med "palten" i hand för att få de jädrans semafor- lyktorna att brinna - åtminstone då tåg nalkades, men ofta måste han ut till växeln och ta in tåget med handsignalen.
    Hans arbetstid var från 5-tiden på morgonen och till 10-tiden på kvällen, "med långa präktiga raster emellan" för att det inte skulle bli tal om övertid. Men Anders hade ingen nytta av dessa raster, Det enda fördelaktiga var, att han kunde slippa svara på telegrafen, ty det kunde Anders också. Då passade han på att sköta kassan och det nödvändigaste skrivjobbet. Ty det var rätt mycket av den sorten. Anders sålde resebiljetter, så att SJ skulle få ihop lite pengar, han sålde frimärken och gjorde annat jobb åt postverket, så att dom skulle klara sig. Ja, han sålde medlemskort åt Turistföreningen och tusan vet, om han icke sålde något sorts reseförsäkringar åt något bolag, så att rädda fruntimmer kunde våga sina liv på en resa med tåget.
Anders räknade och skrev och fick det att stämma bra. Kejsaren och alla andra fick sitt.
    Men Lisa i köket, som skulle förljuva Anders fritid och sköta om hans hem och de båda pojkarna, hon fick alltid i nättaste laget. Kungl, järn- vägsstyrelsen betalade Anders 72 kronor i månaden för hans jobb att sköta stationen och härifrån avgick 4 kr. till pensionskassan. Han lämnade sorgfälligt stationens hela lönemedel till hustrun och det måste erkännas, att nog höll hon Anders snygg och fin - ja så fin att han var en prydnad för SJ. D v. s, när han var i tjänst. Men ni skulle ha sett Anders, då han fick vara fri var tredje söndag! Då kom nämligen en extra och avlöste honom. Ja, trots att det var länge sedan, glömmer jag inte hur han såg ut. Det var urvuxna och dåliga kläder från topp till tå både på Anders och hustrun, men barnen var skapligt klädda. Det apanage Anders fick räckte tydligen inte till en permissionsdress åt familjen.
    Jag minns Anders under många år. Han blev sedermera trafikbiträde och kontorist och senare stationsmästare på en 7:de klass station, så det blev bättre och bättre med åren. När vi kom in i vår moderna tid fick Anders råd till en civilkostym och en billig kalvskinnspäls kom hans hustru till del på gamla dar.
    En gång hade SJ ett svårt bestyr med Anders. Historien kan bäst berättas med att återge följande rapportväxling:
(stf = stationsföreståndare. Ti = Trafikinspektör. stk = stationskarl. tjf = tjänsteförrättande)

"Till stf Nuortikon
Av vilken anledning försenades tåg 1823. den 28/2, 12 minuter under vagnsväxling å Eder station?
Kiruna den 3 mars 1906.
Erik Winberg, trafikinspektör.

Från stf Nuortikon
Till 19 Ti
Det hade snöat under natten!
Högaktningsfullt
Nuortikon den 3/3 1906.
Anders Rask, Stk 808, tjf Stf,

Från 19 Ts
Åter Stf Nuortikon
Var snöfallet den verkliga orsaken till förseningen?
Kiruna den 5/3 1906.
Erik Winberg, trafikinspektör.

Från stf Nuortikon
Åter till 19 Ti.
Snöfallet var den verkliga orsaken till förseningen.
Högaktningsfullt
Nuortikon den 6/3 1906.
Anders Rask, Stk 808 tjf stf.

Från 19 Ts
åter Stf Nuortikon
Hade det verkligen snöat så mycket under natten?
Kiruna den 8/3 1906.
Erik Winberg. trafikinspektör.

Från stf Nuortikon
åter 19 Ti
Snöfallet hade orsakat snöhinder i växlarna.
Högaktningsfullt
Nuortikon den 12/3 1906.
Anders Rask, tjf stf.

Från 19 Ti
åter Stf Nuortikon.
Hur mycket hade det snöat denna natt, eftersom det orsakat snöhinder i växlarna?
Kiruna den 14/3 1906
Erik Winberg, trafikinspektör.

Nu for den lede i Anders Rask! Den här telegramväxlingen skulle aldrig ta slut, om han fortsatte att härma Ti. Så han begärde ett intyg av Statens Hydrografisk-Meteorologiska anstalt, vars ombud Rask även var och som gjorde att han måste mäta nederbörden två gånger varje dygn. Från denna heder och trovärdiga institution fick sedan Anders Rask intyg på nederbörden, som han själv inrapporterat till den, och intyget löd på, att nederbörden omskrivna natt varit 20 mm (i form av snö cirka 10 cm). Detta bifogade Anders Rask till höga vederbörande med sin sista förklaring:

Från Stf Nuortikon
åter 19 Ti.
Det hade snöat så här mycket under natten, vilket orsakade snöhinder i växlarna (se intyg).
Högaktningsful1t
Nuortikon den 20/3 1906.
Anders Rask, stk 808 tjf stf.

Och därmed kapitulerade trafikinspektören, Detta skedde för över 40 år sedan. Har det sedan dess ändrat sig mycket i den byråkratiska pappersvandringen mellan de olika tjänsteställena?

F. d. Rpr.