Bandelsregistret används främst av Järnvägsmuseet för registrering av objekts härkomst.
Observera att detta bandelsregister är upprättat i ett historiskt perspektiv. Bandelar som har tillkommit på senare år får bandelsnummer enligt detta äldre system.
I nutid har Trafikverket ett eget numreringssystem för dagens järnvägsnät.

Registrets innehåll presenteras här med bandelarna i nummerordning, stationsnamnsordning eller efter bandelens spårvidd.

Registret över driftplatser har sammanställts (fram till 2009), av Kjell Byström, från vanliga och grafiska tidtabeller samt andra källskrifter. Driftplatserna  presenteras här sorterade i  i bokstavsordning, signaturordning, bandelsnummerordning samt länsordning.  Registret har till viss del kompletterats/uppdaterats av Rolf Sten.

Svensk Järnvägs- och stationsförteckning", särtryck nummer 41ändringstryck nr 6, 1 juli 1953. Den är kompletterad med uppgifter om stationer, håll- och lastplatser vid järnvägar som lagts ned och försvunnit före 1953. De senare uppgifterna är baserade på uppgifter i boken "Sveriges Järnvägar" från 1921.
   De olika platser som finns i denna sammanställning hade 1953 ett gemensamt namn, järnvägsanstalter.

Förteckning över Svenska järnvägsbolag, dess signaturer, spårvidd samt bolagsnummer. Det senare används som sökbegrepp i Järnvägsmuseets fotodatabas

Här finns information om när Järnvägar byggdes eller lades ned, olika elektrifieringssystem samt spårvidder i olika länder.

I fotodatabasen på Järnvägsmuseet klassificeras  respektive bild med en motivkategori. Det gör det möjligt att söka ut alla bilder som tillhör en viss motivkategori.

I fotodatabasen på Järnvägsmuseet beskrivs de olika fotografierna med upp till fem ämnesord. Detta gör det möjligt att att kunna söka på de bilder som innehåller just detta ämnesord.

Senaste uppdatering
2023-01-01 Rolf Sten