KURJ, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden
KURJ, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg

Av Rolf Sten

KURJ, Köping - Uttersbergs - Riddarhyttans Järnväg
När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag (KUJ) köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg (URJ) av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg (KURJ).

Kolsva station 1920
Kolsva station omkring 1920. Foto från Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift.

Sammanslagningen innebar att man nu kunde optimera trafiken. Den ökande trafiken innebar att upprustning och förstärkning av banan intensifierades.
I trakterna av Riddarhyttan fanns ett flertal gruvor som saknade järnvägsanslutning, Källfallet, Bäckgruvan och Lerklockan. Man beslöt därför att anlägga bispår till dessa.

KURJ engine No 9 Vidstående bild visar KURJ lok nummer 9 byggt av Helsingborgs Mekaniska verkstad 1911. Tanklok med axelföljden 1C, det vill säga en löpaxel följd av tre drivande axlar. Foto från Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift.

   Det 3 kilometer långa bispåret Riddarhyttan - Källhyttan hade byggts redan på URJ-tiden och togs i trafik för den egna godstrafiken juni 1902
Bispåret Riddarhyttan - Lerklockan inklusive bispåret till Bäckgruvan, totalt 6 kilometer togs i drift 1914.
   För att kunna bedriva allmän godstrafik på dessa bispår var man tvungen att begära koncession. Denna söktes och beviljades 31 december 1914. Därefter kunde bispåren öppnas för allmän godstrafik. Detta skedde 25 oktober 1915.
   Ytterligare ett bispår byggdes. Ett två kilometer långt spår anlades mellan Guttsta och Kolsva järnverk. Koncession beviljades och spåret öppnades för allmän godstrafik samma dag, 14 januari 1938.

KURJ engine No 10
KUJ lok nummer 10 utanför lokstallet i Köping 1956. Loket tillverkades av Helsingborgs mekaniska verkstad 1914 och var i lika utförande som lok nummer 9 och nummer 11 (levererades 1915). Foto: Stig Nyberg.

Nya ägare
1916 övertogs aktiemajoriteten i järnvägsbolaget av ett konsortium i Norrköping. Aktiemajoriteten gick därefter vidare till Norrköpings stad. En av anledningarna till Norrköpings engagemang var att att förverkliga planerna på en järnväg mellan Norrköping och Riddarhyttan. Detta projekt drog ut på tiden och efterhand insåg man att det inte skulle förverkligas. Norrköping ansåg sig inte längre han något intresse i KURJ varför man beslöt att sälja sitt aktieinnehav.
1931 skaffades sig Köpings stad aktiemajoriteten i KURJ genom köp av Norrköpings aktier.

I takt med ökande trafik och behovet av mer last på varje vagn medförde att den ursprungliga rälsen på banan efterhand byttes till kraftigare modell. Omkring 1960 hade 15 kilometer av banan räls med en vikt av 24,8 kg/m medan resten av huvudlinjen hade räls med en vikt av 27,8 kg/m.

Bilden nedan visar Riddarhyttans nya station omkring 1925. Foto från Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift.
The new station at Riddarhyttan

Staten köper KURJ
I slutet av 1940-talet ökade driftkostnaderna och malmbrytningen minskade. Järnvägsbolaget inledde förhandlingar om ett förstatligande av KURJ.
25 januari godkände Köpings stadsfullmäktige ett avtal med Statens Järnvägar. SJ betalade 638 000 kronor för KURJ och 1 juli 1952 övertogs järnvägen av SJ

KURJ engine No. 6 at Köping station 1950 KURJ lok nummer 6, före detta KUJ lok 6 "FERNA", med persontåg vid Köpings station år 1950. Loket byggdes av Nydqvist & Holm i Trollhättan och levererades till KUJ 1884. Foto: Tore Westerman. Samling Rolf Sten

Nedläggningen
Strukturförvandlingen av bergs- och skogsbruk samt konkurrensen från lastbilar och bussar gjorde att järnvägens betydelse och konkurrensförmåga minskade allt eftersom åren gick.
   1 januari 1937 lades trafiken ned på bispåret Kejsartorp - Svansbo. Spåret revs upp samma år.
    Trafiken på spåret till Lerklockan, delen Nedre Skärsjön - Lerklockan, lades ned 1 januari 1941. Spåret revs upp samma år.
   1 september 1952, två månader efter SJ:s övertagande, lades all persontrafik ned.
   1 juli 1966 lades godstrafiken ned mellan Guttsta och Uggelfors
1 juli 1966 lades den allmänna godstrafiken ned mellan Riddarhyttan - Bäckegruvan samt Riddarhyttan - Källfallet.
   1 juli 1968 försvann godstrafiken mellan Köping - Kolsva järnverk .
   1968 upphörde den sista godstrafiken längs banan. Det var Riddarhytte AB som genom ett arrendeavtal trafikerade bandelen Krampen - Riddarhyttan. Avtalet gällde tiden 1 juli 1966 till 30 april 1969. I praktiken upphörde denna enskilda godstrafik under 1968.
    1954 revs spåren mellan Köping station och växeln till godsstationen.
    1969 revs spåren mellan Kolsva och godsstationen i Köping.
    1971 revs de sista spåren. Det var banan mellan Krampen och Riddarhyttan som revs upp och därmed avslutade Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ!

Signaltavlan ovan betyder "Stopp".
KURJ är borta och här rullar inga tåg längre!

Mer om denna järnväg finns på
Köping - Uttersbergs Järnvägs Museiföreninges hemsida.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till KURJ "innehållsförteckning"