Åter till föregående sida? Klicka i bilden

KURJ, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg

KURJ, Köping - Uttersbergs - Riddarhyttans Järnväg
Följande beskrivning över Köping - Uttersbergs - Riddarhyttans Järnväg och dess sträckning genom landskapet kommer från Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926

Köping - Uttersberg - Riddarhyttans järnväg, 46 km.
Den sträcka, som Köping - Uttersberg - Riddarhyttans järnväg genomlöper från Mälarens innersta vik, Galten vid Köpings stad, upp till de skog- och malmrika trakterna vid banans övre ändpunkt, företer synnerligen olika naturförhållanden. Köpings stad ligger 3 m. över havsytan, Riddarhyttan 160 m. - alltså en stigning av 157 m. på en jämförelsevis kort sträcka.    Den resande, som färdas fram på järnvägen, har också tillfälle att iakttaga landskapets förvandling från ett fruktbart slättland till en skogsbygd av utpräglad bergslagstyp. Ovanför Åsby sammandrager sig slätten mer och mer omkring Hedströmmen, som här flyter fram i stilla lopp. Den odlade jorden är samlad uti en allt smalare remsa, som uppe vid Kolsva drager ihop sig till en dalgång. Vid Kolsva ligger traktens största järnbruk, en industriell anläggning av modern typ, vars produkter, främst stålgjutgods, äro kända över hela världen.
   Ovanför Kolsva går banan in i skogsmarker omväxlande med mindre odlade trakter och uppnår Gisslarbo station vid järnbruket med samma namn. Banan har nu lämnat Hedströmmens ådal och kommit i närheten av ett från sjöarna Långsvan och Lillsvan kommande vattendrag, som vid Gisslarbo bildar ett 35 m. högt vattenfall, utnyttjat för elektrisk kraftalstring.

Bilden ovan visar lok nummer 5 vid vattentornet i Gisslarbo 1908. Foto: Samling Stig Nyberg.

   Genom skogsbygder närmar sig banan ånyo Hedströmmen, uppnår vid Bernshammar 80 m. höjd ö. h. och närmar sig alltså Bergslagen. Från Bernshammar går linjen mest genom odlade fält, men dalgången är smal. Karmansbo station ligger alldeles invid bruket med samma namn, fordom ett järnbruk av ganska betydande dimensioner med stora tillhörande skogsmarker men numera styckat i smådelar. Från Karmansbo drar banan sig småningom in i skogstrakter, passerar Hedströmmen samt uppnår ändpunkten för Köping - Uttersbergs järnväg, Uttersbergs station. Uttersbergs järnbruk och hytta har från att ha varit ett bruk med stora skogar och gruvor numera sjunkit ner till endast ett bolag på papperet, och både smedja och hytta äro numera nedrivna.
   Från Uttersberg går järnvägen till Riddarhyttan i stark stigning genom idel skogstrakter. Ungefär halvvägs mellan Uttersberg och närmaste station, Forshammar, går ett bispår ned till Krampen, belägen mitt i ödemarken på statsbanan Frövi - Krylbo. Bebyggelsen är så gott som ingen efter hela linjen. Först vid ändstationen, Riddarhyttan, påträffas industriella anläggningar tillhörande Riddarhytte a.-b.

Man är nu uppe i de direkt malmförande trakter, där gruvdrift och bergshantering bedrivits så länge som hävderna förmäla och där ännu under jorden finnas stora tillgångar av högvärdiga malmer. Naturen har här antagit en, allvarligare prägel. Barrskogen är allenahärskande, höjderna äro mäktigare, dalarna smalare, ofta med insjöar djupast ned och odlingen inskränkt till små skogstorp. De stora malmtillgångarna äro spridda å olika håll, och detta har nödvändiggjort anläggandet av järnvägsspår till de särskilda gruvfälten.
   Riddarhyttan har ursprungligen förekomsten av kopparmalm att tacka för sin tillkomst. Sedermera har järngruvan blivit det värdefullaste, medan produktionen av koppar gått tillbaka. Dessutom idkas en betydande sågverksrörelse med råmaterial från bolagets stora skogar.
   Till sjön Lillsvan och Svansbo lastageplats går ett bispår för produkter från Färna bruk. Detta ligger vid övre ändan av sjön Långsvan, ungefär 15 km. från Svansbo. Bruket har haft sin naturliga utfartsväg sjöledes till nämnda lastageplats och har så allt fortfarande, ehuru nya väganläggningar och lastbiltrafik medfört en viss förändring i de gamla förhållandena. Trakten utefter de båda nu nämnda sjöarna är synnerligen naturskön.

Bernshammars station 1958. Persontrafiken lades ned 1 september 1952 och bilden visar tydligt att förfallet har börjat. Foto: Stig Nyberg.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till KURJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
kurj_beskr.html senast uppdaterad 6 februari 2004