Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
ÅJ, Åg - Wintjerns Järnväg
Av Rolf
Sten |
 |
Karta över
Åg-Wintjerns Järnväg samt kommunikationsleden
Wintjern - Åg - Svartbäcken - Korsån - Korsån
(GDJ). (Observera
att kartan är 104 kb stor.)
Klicka
på pilen till vänster |
ÅJ byggdes av Stora Kopparberg
och var avsedd endast för bolagets egen godstrafik. Spårvidden
var 891 mm och banan blev totalt 21 kilometer lång och
trafiken startade 1883.
Från början utgick banan från
en punkt i Wintjern som låg någon kilometer nedanför
den senare anlagda Wintjerns station vid Dala - Ockelbo - Norrsundets
Järnväg (DONJ). ÅJ fortsatte sedan via Åg:s
masugn till Svartbäckens lastplats vid sjön Hinsen.
1887 anslöts ÅJ till DONJ vid
Wintjerns station. Observera att
järnvägen aldrig hade någon allmän trafik och därför aldrig hade någon
officiell signatur. Därför förekommer det minst två olika inofficiella
signaturer, ÅJ eller ÅWJ.
Blå linje anger ÅJ spår på Wintjerns station
Bilden nedan visar ångloket "ÅG"
med några lastvagnar samt den så kallade "Kungavagnen".
Bilden är tagen i Åg omkring år 1888. Foto: Stig
Nyberg
Som dragkraft köptes
ett ånglok från Kristinehamns Mekaniska Werkstad.
loket döptes till "ÅG".
1900 köptes ett nytt kraftigare ånglok, axelföljd 1B,
kallat "Tysken" eftersom det var tillverkat av Orestein
& Koppel (uppgifterna om det tyska loket är mycket vaga). Loket "ÅG"
kom senare att överföras
till gruvförvaltningen i Wintjern.
1902 inköptes
ytterligare ett ånglok, "KORSÅN" tillverkat
vid vagn & maskinfabriken i Falun. Loket hade axelföljden C men det
visade sig ganska snart att loket var "baktungt" och gick väldigt dåligt i
spåret. Det skickades därför ganska omgående tillbaka till Falun för
komplettering och montering av en löpaxel under hytten. Den nya axelföljden
blev C1.
ÅJ var en del av Bergslagets
kommunikationsled
för transport av sina produkter. Malm och träkol fraktades
till masugnen i ÅG där tackjärnet producerades.
Detta fraktades sedan vidare på ÅJ till Svartbäckens
lastplats där det lastades om till pråmar som bogserades
över sjön Hinsen till Korså Bruk. I bruket förädlades
järnet ytterligare varefter det transporterades med en 3
kilometer lång hästbana från Korså Bruk
till sjön Hyen, omlastades åter till pråmar
och bogserades över till Korsåns station vid Gävle - Dala
Järnväg.
Masugnen i Åg lades ned 1928 vilket
innebar att banan inte längre behövdes för järntransporterna.
I fortsättningen blev det transport av timmer och träkol.
Svartbäcken, ÅJ:s södra ändpunkt. Midsommarfirande omkring 1910. Loken ÅG
och KORSÅN har på lövade boggivagnar transporterat midsommarfirare vilka har
äntrat en av pråmarna för vidare bogsering till Korså Bruk och
midsommarfestligheterna. Foto: Samling Rolf Sten
Wintjern i slutet av 1930-talet. Loket "KORSÅN" med tillkopplad
DONJ-snöplog
på väg från Wintjerns station och ut på linjen mot Åg. Foto: Samling Rolf
Sten.
Efterhand
minskade transporterna på järnvägen. På
den 6 kilometer långa sträckan Svartbäcken -
Brattberget upphörde trafiken och spåret revs 1940.
På sträckan Brattberget - Åg upphörde trafiken
1946 och den 5 kilometer långa sträckan revs 1946.
Den sista sträckan från Åg till någon
kilometer hitom Wintjern revs åren 1947-1948.
Träkolsvagnarna, L 509-521, såldes 1936 till
DONJ. Personvagnen "kungavagnen" lämnades i Åg:s
lokstall. Efter en tid flyttades den till Korså Bruk där den stod till 1967 då den skänktes
till Museisällskapet Jädraås
- Tallås Järnväg (JTJ). Vagnen är idag fullt driftduglig.
Ångloken "ÅG"
och "Tysken" skrotades medan ångloket "KORSÅN"
(se vidstående bild), 1948, såldes till Dannemora
gruvor. Det var i drift fram till slutet av 1950-talet. 1961
överläts loket till den nybildade föreningen 891-järnvägarnas
Museisällskap. Numera känt som Museisällskapet
Jädraås - Tallås Järnväg (JTJ). Här
återfinns nu det "gamla" ÅWJ-loket och
fortfarande fullt tjänstdugligt.
 |
|
Returtåg till Historiskt och
sidan "smalspåriga järnvägar" |
© Rolf Sten
awj.htm senast uppdaterad
2009-01-12
|