Retur till föregående sida? Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock) av Rolf Sten

Cb-loken (Steam engines class Cb)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg.
   1862 sattes de första snälltågen i trafik och som dragkraft till dessa anskaffades speciella snälltågslok, A-loken. Under åren som följde förbättrades spårstandarden på banorna och hastigheten kunde ökas för snälltågen. Detta ställde ökade krav på snälltågsloken vilket innebar att man behövde en snabbare och starkare snälltågsmaskin. Mot bland annat den här bakgrunden utvecklades C-loken vilka i sin tur kom att utvecklas vidare som loktyperna Cb och CC.

Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen make your choice and click at the arrow)

	Cb - loken (Cb - engines) (2002-01-01)
	Tekniska data på Cb - loken (Technical data)
	Ritning på på Cb - loken (Drawing)

Cb - loken

Vid Västra Stambanans fullbordande, i augusti år 1862, insattes direkta snälltåg mellan Göteborg och Stockholm. Dessa gjorde färre uppehåll och bestod bara av personvagnar.
     Som dragkraft till dessa snälltåg beställdes år 1862 en ny loktyp, A, ett renodlat snälltågslok. I takt med banornas förbättrande, högre hastighet och tyngre tåg utvecklades en ny typ av snälltågslok, C, Ca-loken.
   Med åren höjdes hastigheten ytterligare samtidigt som tyngre personvagnar sattes i drift. Detta satte de hittillsvarande snälltågsloken , Ca på allt större påfrestningar. Behovet av kraftigare lok visade sig allt mer. På vissa linjer var man bland annat tvungna att sätta in dubbla Ca-lok som dragkraft för att kunna klara tidtabellen.
   För att råda bor på detta beställde man 5 nya lok som var en vidareutveckling av Ca-loken.
På grund av att västra och södra stambanan inte tillät mer än 13 tons axeltryck fick man bygga de nya loken med dubbla löphjulsaxlar fram, detta för att bära upp de nya lokens högre vikt. Loken fick större ångpanna och cylinderdiameter
   Cb- loken hade axelföljden 2B-2. Det vill säga 2 löphjulsaxlar och två drivande hjulaxlar följt av en tvåaxlig tender.
   Fem lok beställdes från Nydqvist & Holm i Trollhättan (NOHAB). Loken levererades 1886 och numrerades vid SJ som 338 - 342. kostanden var i medeltal 49 500 kronor per lok. Lok nummer 342 fick namnet "VERDANDI" och var det sista loket vid SJ som fick eget namn.
    Det visade sig snart att inte heller dessa lok räckte till som dragkraft i snälltågen. Alla loken byggdes därför om, 1903-1905, till Cc-lok. Ombyggnaden innebar att loken fick samma typ av ångpanna som Cc-loken. För lokens vidare öden, se kapitlet om Cc-loken .


Ovanstående foto visar SJ Cb-lok 342 "VERDANDI. Foto från SJ-jubileumsskrift 1856-1906

Tekniska data på Cb - loken

Loket
Cylinderdiameter	419 mm	Axeltryck i tjänst. axel 2	7,5 ton
Slaglängd.	559 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	13,99 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1878mm	Axeltryck i tjänst. axel 4	12,50 ton
Hjuldiameter. Löphjul	1089 mm	Total vikt i tjänst	40,5 ton
Hjulbas.	5900 mm	Materialvikt	37,4 ton.
Plåttjocklek i rundpanna	13 mm	Adhesionsvikt	25,5 ton.
Ångtryck	10 kg/cm2.	Tillåten hastighet  90 km/t Längd lok + tender 14754 mm  Tender (2-axlig) Hjuldiameter 1089 mm Hjulbas 2400 mm Vikt i tjänst 20,5 ton Materialvikt 10,2 ton Kolförråd 1,5 ton Vattenförråd 8,25 kbm
Antal tuber.	130
Total eldyta	81,31 kvm
Rostyta	2,12 kvm
Pannans vattenrum	3,1 kbm
Pannans ångrum	1,5 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1	7,5 ton

Ritning på Cb-loken

Ovanstående ritning visar SJ Cb-lok med tvåaxlig tender

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
cb_loken..html senast uppdaterad 2002-10-04