Retur till föregående sida? Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock) av Rolf Sten

Cc, Cd-loken (Steam engines class Cb)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok.
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg.
   1862 sattes de första snälltågen i trafik och som dragkraft till dessa anskaffades speciella snälltågslok, A-loken. Under åren som följde förbättrades spårstandarden på banorna och hastigheten kunde ökas för snälltågen. Detta ställde ökade krav på snälltågsloken vilket innebar att man behövde en snabbare och starkare snälltågsmaskin. Mot bland annat den här bakgrunden utvecklades C-loken vilka i sin tur och i takt med kraven på större hastighet och dragkraft kom att utvecklas vidare som loktyperna Cb och CC.

Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen make your choice and click at the arrow)

	Cc, Cd - loken (Cb - engines) (2002-01-01)
	Tekniska data på Cc, Cd - loken (Technical data)
	Ritning på på Cc, Cd - loken (Drawing)

Ovanstående foto visar SJ Cc-lok 463 Foto från SJ-jubileumsskrift 1856-1906

Cc, Cd - loken

Vid Västra Stambanans fullbordande, i augusti år 1862, insattes direkta snälltåg mellan Göteborg och Stockholm. Dessa gjorde färre uppehåll och bestod bara av personvagnar.
     Som dragkraft till dessa snälltåg beställdes år 1862 en ny loktyp, A, ett renodlat snälltågslok. I takt med banornas förbättrande, högre hastighet och tyngre tåg utvecklades en ny typ av snälltågslok, C, vilken i sin tur utvecklades vidare som Cb och CC-loken.
   Genom bland annat personboggievagnarnas tillkomst ökade kraven på starkare lok, Cb och Cc-loken räckte helt enkelt inte till.
   En ny loktyp baserad på Cb-loken utvecklades. Bland annat konstruerades en större ångpanna vilken klarade 11 kilos tryck. Även maskineriet gjordes kraftigare.
    I övrigt fick Cc-loken samma axelföljd som Cb-loken, 2B-3. Det vill säga 2 löphjulsaxlar och två drivande hjulaxlar. Till skillnad från Cb-loken fick den nya loktypen en kraftigare treaxlig tender.

Den första leveransen av Cc-lok kom från Nydqvist & Holm i Trollhättan (NOHAB). 1892 levererades tre lok vilka numrerades som nummer 403- 405
Samma år levererade NOHAB ytterligare sju lok vilka numrerades som nummer 417 - 423.
   Nästa omgång Cc-lok levererades 1896. Även den här gången var det NOHAB som levererade. 7 lok som numrerades som nummer 464 - 466
   1897- 1898 levererade NOHAB ytterligare tretton Cc-lok. Dessa numrerades som nummer 523 - 535.
   1899 var det dags för fler lok. Den här gången var det Motala Verkstad som fick leverera 14 stycken lok. Dessa numrerades som nummer 550 - 563.
   1900 var det åter dags för NOHAB att leverera Cc-lok. 12 stycken levererades och dessa numrerades som nummer 612 - 623.
   1901 fick NOHAB leverera ytterligare tio lok. Dessa numrerades som nummer 668- 677.
   1902 - 1903 levererade de sista 16 Cc-loken. Den här gången fick både NOHAB och Motala Verkstad svara för leveransen. 8 lok levererades från NOHAB och resterande 8 från Motala. Loken numrerades som nummer 733 - 740 respektive 741 - 748

Sammanlagt nybyggdes 79 stycken Cc-lok. Under åren 1903 - 1905 tillkom ytterligare 5 Cc- lok. Detta genom att de fem Cb-loken med nummer 338 - 342 ombyggdes till Cc-lok. Det sammanlagda antalet Cc- lok kom där med att uppgå till 84 lok.


Cc-lok 404 i Malmö banhall omkring 1890. Loket finns numera på Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Stig Nyberg.

Under åren kom loken att genomgå olika ombyggnader och en del utsattes för experiment som till exempel torvpulvereldning.
   1929 överfördes Cc 404 till Sveriges Järnvägsmuseum och där finns det idag till beskådande.
   Under åren 1916 - 1931 ombyggdes loken och försågs med överhettning. 48 lok utrustades med detta och fick samtidigt nytt littera, Cd.
   De lok som inte blev ombyggda slopades under åren 1922 - 1932.

Flertalet Cd-lok slopades under åren 1930- 1936. Tre lok såldes till Stockholm - Nynäs Järnväg, SNJ och tre stycken till Varberg - Borås - Herrljunga Järnväg, VBHJ.
  1940 återkom loken som hade sålts till VBHJ genom att den banan förstatligades. 1942 fanns det 16 Cd-lok i tjänst och samma år ändrades dessa loks littera till C.
   Efterhand minskade användningen av loken och runt 1950 blev de flesta loken avställda varefter de slopades och skrotades.
   Tre lok, 561, 614 och 734 blev kvar och ombyggdes till värmecentraler för militära tvättåg. Samtliga dessa är numera skrotade, C 734 blev det sista som gick till skrot.


Cd-lok nummer 621 i Borås 1947. Loket såldes till VHBJ 1936 men återkom till SJ vid förstatligandet 1940. Loket byggdes av NOHAB 1900 och levererades till SJ som Cc. Littrerades om till Cd 1925 då loket försågs med överhettning. 1942 fick loket nytt littera C och det är som sådant vi ser det på bilden. Här kan vi också se att det fortfarande är brist på stenkol då loket fortfarande är utrustat för vedeldning. Tillbyggnaden på tendern och skorstenen skvallrar om detta.
   Loket har inte långt kvar till sin "pensionering". 1952 slopades loket och skrotades 1956 i Vislanda. Foto: Stig Nyberg.
.

Tekniska data på Cc - loken

Loket
Cylinderdiameter	420 mm	Axeltryck i tjänst. axel 2	7,3 ton
Slaglängd.	559 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	13,30 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1878mm	Axeltryck i tjänst. axel 4	13,20 ton
Hjuldiameter. Löphjul	1089 mm	Total vikt i tjänst	41,1 ton
Hjulbas.	5900 mm	Materialvikt	37,4 ton.
Plåttjocklek i rundpanna	13 mm	Adhesionsvikt	26,5 ton.
Ångtryck	11 kg/cm2.	Tillåten hastighet  90 km/t Längd lok + tender 15305 mm  Tender (3-axlig) Hjuldiameter 1098 mm Hjulbas 3200 mm Vikt i tjänst 30,5 ton Materialvikt 13,5 ton Kolförråd 5,2 ton Vattenförråd 14,0 kbm
Antal tuber.	167
Total eldyta	97,96 kvm
Rostyta	1,97 kvm
Pannans vattenrum	3,7 kbm
Pannans ångrum	1,8 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1	7,3 ton

Ritning på Cc-loken

Ovanstående ritning visar SJ Cc-lok med treaxlig tender

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
cc_loken..html senast uppdaterad 2002-10-04