Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

TGOJ,
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar

Av Rolf Sten

Införande av elektrisk drift
Banupprustningen som kontinuerligt pågått forcerades i och med koordinationsavtalets tecknande. Ett av de stora arbetena var införande av elektrisk drift.

Elektrifieringen av TGOJ skedde enligt följande:

TGOJ. Här ett tommmalmvagntåg i full fart in mot Eskilstuna, draget av den nya Ma-loktypenVidstående bild finns på omslaget till tidningen Signalen nummer 19 år 1955. Texten till bilden är följande: I slutet av år 1957 beräknas CTC-systemet - den centralt dirigerade tågtrafiken - vara färdigt vid TGOJ som därmed avslutar en kort, intensiv rationaliseringsgiv. CTC-sträckan Ludvika - Oxelösund blir Europas längsta. Här ett tommmalmvagntåg i full fart in mot Eskilstuna, draget av den nya Ma-loktypen. Foto: Thord Olsson

   7 juni 1947 togs eldriften i bruk på sträckan Frövi - Köping, 46 kilometer. Anledningen till att denna sträcka elektrifierades redan då var efter en överenskommelse med SJ. På forna Stockholm - Västerås Bergslagens Järnväg, SWB, togs den elektriska driften i bruk samma datum. Statsbanan Krylbo - Frövi - Örebro hade elektrifierats redan 1 oktober 1934. Genom att nu elektrifiera mellan Köping och Frövi fick SJ möjlighet att köra eldragna tåg från och till Stockholm via Köping - Frövi.
   12 december 1953 öppnades sträckan Oxelösund - Eskilstuna, 103 km samt Skogstorp - Skogstorps hamn, 1 km, för elektrisk drift.
   1 september 1954 öppnades sträckan Eskilstuna - Kolbäck, 29 km, samt Rekarne - Valskog, 24 km, för elektrisk drift.
   19 december 1955 var det dags för elektrisk drift mellan Frövi - Grängesberg, 80 km samt Röjen - Vanneboda, 2 km.
   Slutligen, 3 juni 1956, fick sträckan Grängesberg - Ludvika, 18 km, elektrisk drift.   Därmed var hela TGOJ elektrifierad.
   Inför och under elektrifieringen investerades i ett antal olika ellok. En förteckning över dessa finns här!

I tidningen Signalen nummer 18 1952 finns en osignerad artikel om den nyss påbörjade elektrifieringen av TGOJ.
Denna artikel finner du i sin helhet nedan:

TGOJ elektrifierar för 65 miljoner
Modell TGOJ ellok littera BtModell av persontågslok med tvåaxliga boggier. Loket har samma motorer och hjulsatser som på SJ lok litt. Ma och f. n. under byggnad i ett första exemplar. Vikten blir 70 ton och effekten 3,000 hkr. Det målas i glada färger och avviker till exteriören från motsvarande SJ-lok.

 

Elektrifieringen av TGOJ, vilken som bekant ingår i det 25-åriga koordinationsavtalet med SJ, har i dagarna påbörjats. SJ:s telefonkabelmanskap har nämligen ryckt in och påbörjat sina arbeten i Nyköpingstrakten.
    Genom elektrifieringen vinnas naturligtvis åtskilliga fördelar. En central tågledning förläggs till Eskilstuna. Malmtågen blir längre, tyngre och snabbare och även persontrafiken vinner avsevärda förbättringar. Sålunda får banan ett elektriskt rälsbusståg med plats för
120 passagerare i andra och tredje klass. Tåget får pentry och tågvärdinna som SJ:s expresståg.
  Elektrifieringskostnaderna beräknas f. n. Till 65 miljoner kronor. Med dagens kolpris av
130 kr. per ton erhålles en avkastning av 6 procent. Kilometerpriset är ungefär 225.000 kr. för elektrifieringen. Till stolparna går det åt 3.000 ton järn, som tas från Tyskland och Belgien, eftersom de svenska brukens leveranstider är för långa: Med de höga kolpriserna betyder varje dags vinst i elektrifieringstakten 10.000 kr. Stolpsättningen beräknas kunna igångsättas inom de närmaste veckorna. Nästa höst tror man att delen Oxelösund - Eskilstuna skall vara klar. Hösten därpå skall delarna Eskilstuna - Valskog och Rekarne - Kolbäck vara färdiga. De återstående arbetena skall börja om ytterligare något år.
Monteringen av ledningarna sker med hjälp av SJ:s montagetåg och SJ levererar även en del materiel. Spänningen blir densamma som SJ:s, nämligen 16.000 volt. Från sugtransformatorer i skenorna går återgångsledningarna om 500 volt till omformarstationerna. För ledningsarbetet åtgår 560 ton kopparledning och 300 ton aluminiumledning. Kostnaderna för kontaktledningarna beräknas till 17,2 milj: kr.
En nyhet för TGOJ:s lok är att strömavtagarna utrustas med kolskenor i stället för aluminium, som SJ hittills använt. Vid spårgreningar kommer omkopplingscentraler att monteras. De blir de första i Sverige, om inte i hela världen, och resultaten av de prov som görs skall sedermera överföras till SJ.
   Loken avviker starkt från den gängse exteriören på svenska el-lok. Maskinerna blir så starka att de drar så långa tåg, så att bangårdarna måste förlängas till 650 meter. Ett ellok gör en resa tur och retur Grängesberg - Oxelösund på tre timmar kortare tid än ett ånglok och klarar uppgiften med enmansbemanning. Årskvoten järnmalm beräknas till två miljoner ton. Den kan transporteras med tre tågpar per dag under 300 tågdagar per år.
   De beställda loken är boggilok i två storlekar. Det största loket är på. 4.500 hkr. Sedan finns det ett något mindre och ett ännu mindre och av samma typ som SJ:s enbemannade. Dessutom skall några smärre växellok anskaffas. De stora loken kan köras dubbla med en mans besättning. Dubblering kan dock ske endast mellan samma loktyper.    Persontågslokens största hastighet blir 100 km/tim. och loken målas i glada, färger.
Även ett elektriskt rälsbusståg skall anskaffas. Det utrustas med en 250 hkr. motor.
    Elektrifieringsplanerna för TGOJ är inte nya. Då man 1920 förde elektrifieringsfrågan på tal i anledning av de höga kolpriserna vid den tiden kalkylerade man med 40 lok för 17 miljoner kr., kontaktledningar för 9 milj. kr. och övriga utgifter till 6 milj. kr. Man räknade med att få en ränta på hela 16 procent! 1924 omarbetades kalkylen. Då ansåg man sig kunna få 47 lok för 14 milj. kr. Kilometerkostnaden beräknades då till 50.000 kr. och avkastningsprocenten hade nu sjunkit till 5. Sedan vilade frågan till 1941. Då hade ju i viss mån rälsbussarna satts in. Kostnaderna beräknades då till 26 milj. kr. och avkastningsprocenten till 4. Sedan gick åtta år, innan frågan åter togs upp på allvar. Man räknade då med 30 lok och totalkostnaden 35 milj. kr. eller 120.000 kr. per km. Två år senare hade kostnaderna ökat till 45 milj. kr. och i dag beräknas de som nämnts till 65 milj. kr.

Return to page top
Åter till sidans början

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page



Train back to table of content
  Returtåg till TGOJ innehållsförteckning


© Rolf Sten
tgoj_historik_2_eldrift..html senast uppdaterad 19 december 2003 av Rolf Sten