Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Storå - Stråssa Järnväg Av Rolf Sten

Snabbfakta Storå - Stråssa Järnväg (2008-01-18)

Bibanan som byggdes från Storå vid Frövi - Ludvika Järnväg till Stråssa gruva var avsedd att transportera förnödenheter till gruvdriften och malm därifrån.
  Innan vi går vidare med järnvägen, låt oss ta en liten återblick på gruvans historia.
Malmbrytningen vid gruvan började någon gång runt sekelskiftet 1400/1500. Det var bönder och bergsmän som skötte arbetet. I mitten av 1600-talet hade gruvan 119 delägare. Man levererade malm till ett 20-tal av bergslagets 36 hyttor.
   1874 ändrades ägoförhållandena i och med att Stråssa Grufvebolag bildades. 1906 ombildades bolaget till aktiebolag. 1907 köptes gruvan av Metallurgiska AB. 1913 såldes gruvan vidare till ett Österrikiskt bolag vilket 1917 sålde gruvan vidare till Grängesbergsbolaget.
   Gruvbolaget sökte 1914 koncession på en 7 kilometer lång normalspårig järnväg mellan gruvan och Storå. Koncessionen beviljades 18 april 1914 och redan året därpå, 31 juli öppnades järnvägen för trafik.
   Trafikeringen sköttes från första början av FLJ och senare TGOJ.
   1923 upphörde gruvbrytningen vid Stråssa gruva och några år senare, 1 januari 1932, ställdes trafiken in.
   Järnvägen överfördes 17 juni 1938 till ett dotterbolag inom TGOJ
   Under kriget, 1941, återupptogs viss trafik på järnvägen.
   Efter beslut att återuppta gruvdriften rustades, med början 1956, både gruvan och järnvägen. Bland annat elektrifierades banan. Driften av gruvan och järnvägen återstartade 29 oktober 1959.
   1 juli 1981 lades åter gruvdriften ned och året därpå togs järnvägens kontaktledning ned.
   Trafiken på banan lades ned 31 maj 1987.
   Sedan 1 juli 1988 är banan länsjärnväg för godstrafik.

Lastplatser längs järnvägen
Christer Fredriksson har sammanställt kompletterande uppgifter över de olika lastplatserna:

Lp; Håkansboda (Hka)
lastplats vid stickspår, in mot gruvornas utlastningskajer, från SSJ strax söder om Stråssa, ca 1 km söder om vägövergången med Kårbergsvägen med banvaktsstugan.
   Utlastning av koboltmalm och kopparmalm från bockbana från gruvorna. Ägare Stora Kopparberg.

Lp: Stråssa (Sss),
den första lastplatsen vid de gamla gruvanläggningarna, briketteringsverket samt mullupplaget, samt utlastningen av järnmalm från den lilla banans högkaj från Blanka gruvor samt Tykafallets gruvor.
   Lastplatsen nedlades då den nya stationen började anläggas, ty nya SSJ - linjen skär det gamla spårområdet på ett högre plan än det gamla.
   Ingen personal var stationerad vid Stråssa gamla station, trots att ett gammat hus ombyggdes med en mindre exp., mindre godsmagasin.. och mindre verktygsförråd.

Lp; Stråssa malmbangård (Sss),
den nya malmbangården någon km norr om och högre upp än den gamla lastplatsen. Från denna malmbangård utgår sidospår till de nya gruvanläggningarna för utlastning av kulsinter, slig, styckemalm samt makadam och grus samt till mekaniska verkstaden och till lokomotorstallet.
   Växling skedde med egen lokomotor och egen lokomotor- och växlingspersonal.
Malmtågen hämtades klara på malmbangården och tomtågen lämnades likaledes därstädes.
   TGOJ Växlingspersonal medföljde från Storå.

Vid SSJ fanns bara 1 st banvakt uppe vid korsningen med Kårbergsvägen där hans gumma fick sköta bommarna.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift 1876-1926.
Svensk Järnvägsstatistik. Järnvägsdata 1999.
Sveriges Järnvägsmuseum, TGOJ arkiv

Returtåg till Historiskt och sidan "normalspåriga järnvägar"