Om Historiskt Kartor Normalspår Smalspår Rullande Signaturer Stationer Diverse Huvudsida

Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan


Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg

Av Rolf Sten & Christer Fredriksson

Facts Snabbfakta Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg (2008-01-18) 

Map, karta Silverhöjden - Mossgruvans JärnvägDen röda linjen är Bergslagernas Järnvägar, BJ.
Den gula linjen är Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ (TGOJ).
Den ljusgröna och mörkgröna linjen är Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg (Högfors Järnväg).

 



Silverhöjdens Järnvägsstation vid Frövi - Ludvika Järnväg. Föreningsstation med Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg. Året troligen 1903
Silverhöjdens Järnvägsstation vid Frövi - Ludvika Järnväg. Föreningsstation med (Högfors järnväg) Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg. Året troligen 1903. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

För att underlätta transporterna anlade, åren 1902 - 1903, ägarna till Drawing SilverhöjdenHögfors bruk och Bastkärnsgruvorna en normalspårig industribana från Silverhöjdens station på Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ, via Kisstjärnsbäcken till Högfors bruk (Högfors järnväg). Banans längd var cirka 8 kilometer. Från Kisstjärnsbäcken byggdes ett cirka 1,5 kilometer långt bispår till Bastkärnsgruvorna.
Vidstående ritning visar banornas inbördes förhållande i Silverhöjden.

Silverhöjden på FLJ hade namnet Hörk fram till 1908. Lastplatsen, Högfors bruk, namnändrades 15 januari 1920 till Segerfors ett namn som den behöll fram till 1 juni 1922 då den namnändrades till Vinteråsen.
   Trafiken startade 1903 och som dragkraft hade man köpt ett nytt ånglok Det var tillverkat 1902 av Manning Wardle & Co i England. Loket fick nummer 1 och namnet "HÖGFORS". Loket såldes 1917 till Näs - Horndals Järnväg där det fick nummer 5.

  
1913 köptes ett begagnat lok från FLJ. Det var före detta FLJ nummer 9 tillverkat av Sharp, Stewart & Co i England 1874. När järnvägen 1919 såldes till Silverhöjden - Mossgruvans transportaktiebolag köptes loket av Näs - Horndals järnväg där det fick nummer 3.

Banan köps
Silverhöjden - Mossgruvans transportaktiebolag bildades 1918 och syftet var att förvärva den 8 kilometer långa industribanan, Högfors järnväg, inklusive bispåret till Bastkärnsgruvorna. En av de stora intressenterna i det nya bolaget var Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösund, TGO, vilka tecknade aktier för 150 000 kronor.

Förlängning till Mossgruvorna
Banan köptes och övertogs 1919 och förlängdes genast med 3 kilometer till Mossgruvorna (Silverhöjden - mossgruvans Järnväg).
   Efter köpet övertogs trafikeringen av industrispåren av FLJ, senare TGOJ.
1925 köpte Oxelösund - Flen Västmanlands Järnväg aktier i Silverhöjden - Mossgruvans transportaktiebolag. Därmed kom TGOJ indirekt att äga fyra femtedelar av bolaget.

Nedläggning och återuppbyggnad
1935 lades trafiken ned mellan Högfors (Vinteråsen) och Mossgruvorna samt Kisstjärnsbäcken och Bastkärn. De båda spårdelarna revs upp.
   1936 upphörde Silverhöjden - Mossgruvans transportaktiebolag varvid den återstående bandelen Silverhöjden - Högfors köptes av TGOJ.
   Under andra Världskriget återupptogs malmbrytningen i Bastkärns gruvor. Spåret till Kisstjärnsbäcken var ju rivet varför malmen transporterades från gruvorna till Silverhöjden via linbana. Eftersom malmbrytningen kom att fortsätta beslöt TGOJ att åter lägga ut spåret på den gamla banvallen. Från juni 1949 var det åter malmtransporter på järnväg från Bastkärnsgruvorna.
   När TGOJ huvudlinje mellan Grängesberg och Frövi elektrifierades 1956 blev även spåren till Högfors och Bastkärn elektrifierade.

Nedläggning
Den sista transporten från Högfors skedde i september 1961 och under 1962 revs spåret mellan Högfors och Kisstjärnbäcken.
   Den återstående trafiken mellan Bastkärn - Kisstjärnsbäcken - och Silverhöjden upphörde september 1979. Officiellt upphörde lastplatsen Bastkärn 16 juni 1980. Spåret revs 1987.

Lastplatser längs järnvägen
Christer Fredriksson har sammanställt kompletterande uppgifter och gjort ritningar på de olika lastplatserna:

Lp; Backgruvan (Bgr), 
från 1947 kallad Bastkärn (Bkn), dvs redan då man började planera att återutlägga banan till  Bastkärn, kallades lastplatsen för Bastkärn. Utlastning av järnmalm från Backgruvan, senare Bastkärnsgruvan, inom samma gruvfält.
 Ritning över spåren vod Bastkärn  Mottagning mekanisk och gruvutrustning, ved.
   Under 1920-talet sändes järnmalmen på export via Oxelösund, senare från 1940-talet till Hofors och Sandviken i första hand.
Vidstående ritning visar spåranläggningarna vid Bastkärn. Större bild? Klicka i bilden!
 
Frgpl; Kisstjärnsbäcken / Kisstjärn (Ktb),
förgreningsplats med rundgångsspår för sidospåret till Backgruvan / Bastkärn.   
   Uppställningsspår för lastade malmvagnar medan växelsättet gick vidare mot Högfors och Mossgruvan. Utbyte av lastade malmvagnar mot tomma malmvagnar skedde alltid på nedgång till Högfors, och de lastade vagnarna fick kvarstå på sidospåret tills man kom tillbaka från Högfors mot Ritning över spåren vid KisstjärnSilverhöjden, då dessa inväxlades i tåget. Platsen alltid hårt drabbad av djup snö.
Vidstående ritning visar spåranläggningarna vid kisstjärn. Större bild? Klicka i bilden!
 
Lp; Kisstjärn (Kt)
(låg strax utanför yttersta växeln mot Högfors i backen låg Fäbohöjdsgruvans anrikningsverk och lastplats med linjelastning från fickor direkt i vagnarna som sedan fick rulla ned till Kisstjärnsbäckens rundgångsspår.) Tomvagnarna uppsattes av växlingståget från Högfors vid gång mot Silverhöjden, samt nedbromsades till rundspåret vid Kisstjärnsbäcken av anrikningspersonalen då vagnarna var lastade.
   Utlastning av järnmalm från Fäbohöjdsgruvan (Mullmalm) och Långblågruvan (Hårdmalm) till Tyskland.
   Linjelastning från malmfickor.
 
Lp; Högfors (Hfs), namnändrad 15/1 1920 till Segerfors (Sfs), namnändrad 1/6 1922 till Vinteråsen (Vå).
Huvudstation på Högfors Jvg och SMJ med lokstall för 2 st mindre tanklok, askgrav, vändskiva, vattenhäst, senare Riting över spåren vid Högforsvattentagning via ett trärör från en högre upp liggande tjärn med mycket långsam tillrinning, samt kolgård med kolbaskrar.
   Vagnvåg samt fast lastprofil fanns.
Vidstående ritning visar spåranläggningarna vid Högfors. Större bild? Klicka i bilden!
Stationen är en typ av säckstation, där man måste backa upp på ett utdragsspår i motlut förbi växeln för spåret till Mossgruvan. Från detta utdragsspår kunde man sedan ta fart för att komma upp för den branta och kurviga banan till Mossgruvan, motlut hela vägen. Spåret till Mossgruvan går alltså ej direkt in till Högfors station.
   Enda station med bemanning, från start Stf August Ansell, ersatt 1/10 1920 av C A Andersson.
   Stationen skötte all redovisning för alla SMJ lastplatser med all bokföring och alla dokument samt ekonomiska rapporter och redovisning som andra stationer vid TGOJ med veckovis insändning av remissorna till Kontrollkontoret i Eskilstuna i en egen skinnväska, i likhet med övriga stationer vid TGOJ.
   Utlastning av tackjärn, trätjära, träsprit, virke, timmer, sågspån. Efter branden i kolhuset i Högfors på nyåret 1955, så nedlades hyttan. Malmen tilll hyttan hade tidigare till stor del tagits från Sköttgruvan uppe vid Mossgruvefältet och körts ned på linbana. Nu började man köra denna malm på lastbil till Vinteråsen och lasta denna på vagn för transport till Sandviken, Hofors och Oxelösund, m fl. ställen. Även malmen från Mossgruvan började under 1940-talets första år att köras med bil ned till Vinteråsen för lastning till järnväg. 1960 byggdes en högkaj i Silverhöjden på den plats där stationshuset hade stått och malmen kördes därefter direkt till denna högkaj och spåret Kisstjärns lp - Vinteråsen kunder så rivas upp, ty saknade tillräcklig trafik. 
   Mottagning av träkol, järnmalm, kalk, kvarts, lera, kolved, ved, mekanisk utrustning samt livsmedel, byggnadsmateriel, djurfoder, kläder, mjölk, kött, fisk, mjöl, drycker, mm till föreningen Svea samt bruket.
   Fraktstyckegods utlämnades under uppehållet från den kursvagn, Nk - Sö - Sfs - Mgn och åter, som alltid medföljde tågen från Kopparberg

Resandetrafik
Högfors var även enda platsen med resandetrafik och en vagn litt CG, Högfors Jvg No 1 medföljde alltid de 2 st tågparen som framfördes på banan tom 1918 av Högfors Jvg eget lok och personal.
  Från och med 1919 framfördes i tågen, som oftast utgick från Kopparberg, dvs nu endast 1 st tågpar, först en OFWJ gammal bromsarfinka med träbänkar, därefter av 1 st litt F4. Denna vagn för både resande samt fraktstyckegods framfördes endast från Kopparberg till Högfors / Segerfors / Vinteråsen och åter.
   För fraktstyckegodset framfördes alltid som regel 1 st litt F / F1 eller Gm mellan Kopparberg och Mossgruvan och åter.
   Sidospår fanns till Kolhuset (2 st spår), Mekaniska verkstaden (1 st spår), Gjuteriet (1 st spår) och 1 sidospår till Kolugnen och Sågen. 
   För landsvägen från Högfors till Mossgruvan fanns vägbommar vid Högfors station.
 
Lp; Mossgruvan (Mgn),
malmbangård med 1 st sidospår upp till utlastning av malmen från Mossgruvan.
Utlastning av järnmalm till diverse järnbruk i mellansverige som kunde använda manganhaltig järnmalm, samt på export via Oxelösund.
   Mottagning av träkol, kalk, ved, mekanisk och gruvutrustning samt livsmedel, byggnadsmateriel, djurfoder, kläder, mjölk, mjöl, kött, fisk, drycker, mm till Gruvbolaget samt föreningen Arbetarringen.
   Fraktstyckegods utlämnades under uppehållet från den kursvagn, Nk - Sö - Sfs - Mgn och åter, som alltid medföljde tågen från Kopparberg
   Ritning över spåren vid MossgruvornaSidospår fanns upp till Mossgruvans malmtorg för utlastning av malm.
Vidstående ritning visar spåranläggningarna vid Mossgruvorna. Större bild? Klicka i bilden!
 

Personal
Vid Högfors Jvg fanns 1 st lokförare, 1 st lokeldare, 1 st växlare, 1 st bromsare, 1 st stationsföreståndare.
   Vid SMJ fanns hela tiden 1 st banvakt stationerad i Silverhöjden.


Källor: Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift 1876-1926.
Svensk Järnvägsstatistik. Järnvägsdata 1999.
Sveriges Järnvägsmuseum, TGOJ arkiv


Train back to History and page "standard gauge railways"
  Returtåg till Historiskt och sidan "normalspåriga järnvägar"

 


© Rolf Sten & Christer Fredriksson
smj.html senast uppdaterad
2008-01-25