Haparanda station, en återblick på åren 1915-1938. Haparanda station year 1915-1938

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan Haparanda station, en återblick på åren 1915-1938
Haparanda station year 1915-1938

Föregående sida

Nästa sida

Godstrafiken
Om Karungi station efter krigsutbrottet blev överrumplad av en så våldsam trafik, att varken bangård, magasin eller andra anordningar voro tillräckliga, blev förhållandet icke så i Haparanda, där trafiken var väntad och anstalter härför i de flesta avseenden vidtagna. Godsmagasin av tillräcklig storlek kunde dock icke uppföras, enär styckegodstrafiken växlade och tidvis var så enorm, att inga magasinsutrymmen skulle hava räckt till.

Den provisorisk hamnbangården 1916. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Ett större område mellan magasinet och godsbangården avskildes, där mindre ömtåligt styckegods förvarades under bar himmel. Området var uppdelat i ett flertal mindre avdelningar försedda med bokstavsbeteckningar, och, för att godset lätt skulle återfinnas, gjordes vid lossningen anteckning å fraktsedlarna för att antyda inom vilken avdelning detsamma lossats. Mellan avdelningarna funnos vägar, och en planklandgång av en meters bredd löpte genom hela området.

Provisoriska byggnader i Haparanda åren 1915 - 1918. 1. Bostadsbarack, 2. stationshuset, 3. Godsmagasin, 4. Marketenteri, 5. Godsmagasin. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Då och då inträffade det, att anhopningen av styckegodsvagnar adresserade till Haparanda, blev för stor i Boden, varför vagnslasttrafiken inställdes några dagar och endast styckegodsvagnar medfördes i tågen. För att kunna avveckla detta anlitade järnvägen speditionsfirmornas manskap, vilka genom vagnslasttrafikens inställande blivit utan arbete, och 50 till 70 styckegodsvagnar per dygns lossades vid sådana tillfällen.

Byggandet av hamnbangården påbörjas. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

För ombesörjande av trafiken i övrigt byggdes två bangårdar, en vid stationen, huvudsakligast avsedd för lokal- och styckegodstrafiken, och en vid hamnen för vagnslastgods och den utländska resandeströmmen.

Godsupplag i Haparanda under 1:a Världskriget. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Hamnbangården, där det mesta av vagnslastgodset lossades och lastades, var försedd med ett antal stickspår, och i regel var det ordnat så, att de större speditörerna hade sina särskilda platser. Möjligheterna till rangering voro små, varför tågen redan i Boden växlades ”mottagarerätt” d.v.s. i den ordningen vagnarna skulle vara planerade i tågen för att fortast kunna utsättas för lossning.

Maskindelar. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Vagntillförseln reglerades också i förhållande till mottagarnas lossningskapacitet, och varje avsändare skulle å avsändningsstationen förete av järnvägsstyrelsens transportbyrå utfärdat lastningstillstånd, innan vagn fick utlämnas för lastning till Haparanda.

Gods och åter gods. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Godstrafiken var av samma natur som i Karungi. Till Ryssland utfördes fisk, specerier, frukt, vävnader, tågvirke, gummi, tändstickor, garvämnen, kemikalier, kiseljärn, ångpannor, järnvägsmateriel, maskiner, järn, stål och andra metaller.

Från Ryssland kom smör, mjöl, oljekakor, lin, hampa, fanér, silkeskokonger m.m.

I begreppet Ryssland innefattades här även Finland, som då var förenat med Ryssland.

Godsupplag vid hamnstationen. Transporterna över älven pågår på vinterväg. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Några officiella uppgifter om viktmängderna av transitogods till och från Ryssland finns icke annat än för 1915, och delvis 1916, enär dessa handlingar omgåvos med en viss sekretess.
I en för Karungi och Haparanda station gemensam statistik uppgingo viktmängderna för år 1915 till 84 070 ton för utgående och 31 700 ton inkommande gods.

För år 1916 föreligger endast statistik betr. svenskt gods och årssumman av detta utgjorde 96 453 ton utgående och 5 851 ton inkommande gods.

Vårfloden 1916 medför översvämning av hamnbangården. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Vårfloden 1916 medför översvämning av hamnbangården. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning