åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

BLHJ, Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg LBJ, Lund - Bjärreds Järnväg LReJ, Lund - Revinge Järnväg   Av Rolf Sten

Lund - Bjärreds Järnväg, LBJ

Förhistoria
På 1890-talet var ambitionsnivån hög inom de så kallade ledande grupperna i Lund. Inspirerade av Göteborgs Säröbana och Stockholms Saltsjöbana ville man att även Lund skulle skaffa sig en järnväg till sin badort, det 11 km avlägsna samhället Bjärred. Några förmögna lundabor såg goda vinster hägra, de tänkte sig Bjärred som en förnäm förort till Lund.
   1897 inbjöd de till aktieteckning. även Lunds stad hade nu blivit intresserad och tecknade 100 000 kr av totalt 250 000 kr.
   18 februari 1898 konstituerades Lund - Bjärreds järnvägsaktiebolag. Koncession söktes för en elektrisk spårväg med spårvidden 1000 mm ( något vid denna tid tämligen nytt). Koncessionen beviljades 30 oktober 1899 men spårvägsbygget kom inte till utförande. Mycket beroende på att det här med elektricitet var ganska nytt och därmed främmande för många beslutsfattare.
   Man bestämde sig för att i stället bygga en ångloksdragen järnväg med spårvidden 1435 mm och ändringar begärdes därför i koncessionen. Ny koncession beviljades 11 juli 1900.

Vidstående bild visar konsul J W M Westrup. Förste styrelseordförande i Lund - Bjärreds järnvägsaktiebolag (1901-1907). Han var även förste styrelseordförande i Lund - Revinge Järnvägsaktiebolag (1905-1010)

Banan byggs
Arbetena hade i bolagets egen regi startat strax innan man fick koncessionen. En försenad viadukt samt oklara tekniska bestämmelser gjorde att bygget försenades något. Först den 26 juli 1901 kunde 11 kilometer långa banan öppnas för allmän trafik.
   Observera att järnvägen hade en egen slutstation i Lund, belägen strax väster om Lund central (SJ). Stationen hette från början Lund men på grund av förväxlingsrisken med SJ-stationen Lund byttes namnet 1 oktober 1903 till Lunds västra,
Vidstående bild visar Lund - Bjärreds Järnvägs förste trafikchef (1901-1906), postmästaren C A Brinck.  

Bjärred i juli 1901. Det utsmyckade invigningståget på Lund - Bjärreds Järnväg på Bjärreds provisoriska station. Järnvägens ånglok och rullande materiel hade ännu inte blivit levererat varför man var tvungen att låna både lok och vagnar från närliggande järnvägar. När det ordinarie stationshuset stod klart 1902 flyttades det provisoriska stationshuset till Leråkra där det blev expeditionslokal. Foto: Samling Stig Nyberg.

När man summerade kostnaden för järnvägen kunde man konstatera att den uppgick till 670 722 inklusive rullande materiel.
För dessa pengar hade man fått en normalspårig 10,964 kilometer lång järnväg. Rälsen var av stål och vägde 31 kg/m, minsta kurvradie var 300 meter och största lutning 16 ‰. Största tillåtna hastighet var satt till 50 km/t.
    Det rullande materielet bestod av 2 tanklok med axelföljden C, det vill säga tre drivande axlar. En tvåaxlig och två  personboggievagnar och 4 tvåaxliga resgods- och godsvagnar.
   För lokens drift och underhåll hade man  vid Lund Västra, i bangårdens norra ände, ett så kallar parallellstall med två spår. Stallet innehöll även en mindre verkstad. Stallet revs 1963.

LBJ köpte 1901 två tanklok från Vagn - & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun. Loken hade axelföljden B1, det vill säga två drivande axlar följda av en löpaxel, och numrerades som nummer 1 och 2. Bilden ovan är tagen vid leveransen av lok nummer 1.
    1925 såldes lok nummer 1 till Malmö Stuveri där det som "Dragaren 1" var i tjänst till 1936 då det såldes vidare till SSA i Trelleborg. Loket skrotades 1949.
   Lok nummer 2 blev hela sin tid kvar vid LBJ och BLHJ. Det skrotades 1936. Foto: Samling Stig Nyberg.

Bjärred 1905. Lok 2 med tillkopplade vagnar står klart för avgång mot Lund Västra. Stationshuset i Bjärred stod klart 1902. Tillbyggdes 1928 för att ge utrymme åt Televerkets telefon- och telegrafstation. Efter banans nedläggning 1939 användes stationshuset som busstation. Huset såldes i början av 1970-talet till Lomma Kommun. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Dålig ekonomi
Någon god affär blev dock inte linjen, redan i maj 1903 fick man be Lunds stad om pengar och flera lån följde åren fram till 1909.
    1910 lät staden järnvägsbolaget träda i konkurs och SJ fick för en tid ansvara för trafiken vid banan, 13 maj 1910 - 1 januari 1911.

Lund stads järnvägar
   Bolaget rekonstruerades 1911 och samförvaltning med Lund - Revinge Järnväg (LReJ) infördes från samma tidpunkt. Från 1912 hette denna förvaltning Lund stads järnvägar.

Elektrifiering
De gamla tankarna på en elektrifiering Lund - Bjärred hade inte övergetts. Den 26 februari 1915 beslutades att söka tillstånd att elektrifiera bandelen. Detta beviljades och arbetet med elektrifieringen påskyndades och redan den 26 maj 1916 började den elektriska driften. kostnaden för elektrifieringen uppgick till 133 000 kronor varav elmotorvagnen kostade 43 000 kronor. Kontaktledningsspänningen var 15 000 volt 15 perioder.

BLHJ-tåg på väg mot Lund, draget av elmotorvagn nummer 6, passerar över SJ vid Flädie. Tåget kommer strax till stationen Leråkra. SJ-spåret bortåt i bild går till Lomma och Malmö.
    Elmotorvagnen var tillverkad av Kalmar Verkstad. Den var treaxlig varav två axlar var drivande och en löpaxel. Förutom maskinrummet fanns det även ett resgodsutrymme. Motorvagnen numrerades som nummer 6.
    Efter banans nedläggning såldes den till trafikförvaltningen Göteborg - Dalarne - Gävle, GDG. Vid dess förstatligande kom motorvagnen till SJ där den som XFa1 258 var i drift till 1953 då den slopades. Skrotning skedde 1957.
    1927 köptes ytterligare en elmotorvagn. Den var tillverkad av Kalmar Verkstad (den elektriska delen var från ASEA) och var tvåaxlig, en driv- och en löpaxel. Förutom elektrisk utrustning hade den ett passagerarutrymme. Vid BLHJ hade den nummer 7. Efter banans nedläggning såldes den till Bergslagernas Järnvägar där den var i tjänst som BJ Xa5 451 till förstatligandet. Vid SJ fick den nummer SJ Xa4 252 och var i drift till 1960 då den slopades. Skrotning skedde 1961.
Foto: Svenska Järnvägsföreningens historik 1876-1926.

Ovanstående ritning visar anslutningen till SJ vid Leråkra. Från Leråkra station hade (LBJ) BLHJ ett anslutningsspår till SJ-stationen Flädie. De grönmarkerade spåren tillhör (LBJ) BLHJ.

Lund Västra 15 februari 1917. Elmotorvagn nummer 6 med passagerarvagnar har just ankommit från Bjärred  med den elektriska driftens premiärtåg. foto: Sveriges Järnvägsmuseum
   
BLHJ
1918 begärde man att de båda, i Lund stads järnvägar, samförvaltade järnvägarna LBJ och LReJ skulle slås ihop till ett järnvägsbolag. Detta medgavs och från och med 1 juli 1918 uppgick de båda järnvägarna i ett nytt bolag, Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg, BLHJ.
 

 

Föregående sida

Nästa sida

 

Returtåg till innehållsförteckning (train back to table of content)

© Rolf Sten
lbj_historik.htm senast uppdaterad (updated) 2005-03-10