Statens Järnvägar med föregångare, 1897 års organisation

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan

Statens Järnvägar med föregångare
1897 års organisation

Av Anders Jansson

Föregående sida

Nästa sida

Organisationsform 1897 års organisation

Järnvägsstyrelsen
Väsentliga förändringar
• Avdelningarnas centrala verksamhet organiserades i byråer.
• Distrikten fick en självständig roll under distriktschef och distriktsförvaltning.
• Minskat antal distrikt.

Genomförande och förändringar
1898-01-01: 1897 års omorganisation genomförd. Distrikten fick en mera självständig roll med egna styrelser.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Instruktion
1898-01-01: Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Dess Jernvägsstyrelse med underlydande distriktsförvaltningar; gifven Stockholms slott den 15 oktober 1897. SFS 1897:86.
1898-12-16:. Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af § 6 i nådiga instruktionen för Jernvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 18 november 1898. SFS 1898:108.
1901-01-01:. Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 12, 13, 38, 39, 41 och 56 i nådiga instruktionen för Jernvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 21 december 1900. SFS 1900:100.
1902-01-01:. Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 14, 64, 65, 68 och 79 i nådiga instruktionen för Jernvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 15 november 1901. SFS 1901:98.
1903-01-01:. Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 11 och 13 i nådiga instruktionen för Jernvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 31 december 1902. SFS 1902:140.
1903-08-15:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af § 51 i nådiga instruktionen för Kungl. Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 24 juli 1903. SFS 1903:85.
1904-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 12, 63, 71, 72, 75, 76 och 96 i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 18 december 1903. SFS 1903:141.
1905-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 65 i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 31 december 1904. SFS 1904:69.
1905-04-28:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 43 och 73 i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 31 mars 1905. SFS 1905:14.
1905-05-16:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af § 4 i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 7 april 1905. SFS 1905:20.
1905-07-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 13, 14, 32, 43, 49, 56, 64, 81 och 85 i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 30 juni 1905. SFS 1905:30.
1907-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 11 och 32 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 3 november 1906. SFS 1906:106.
1907-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af § 13 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 31 december 1906. SFS 1906:121.
1907-07-04: Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 50 och 87 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897; gifven Stockholms slott den 28 juni 1907. SFS 1907:34.

Centrala förvaltningsenheter 1897 års organisation
Väsentliga förändringar
• Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen.
• Avdelningarnas centrala verksamhet organiserades i byråer.
• Distrikten fick en självständig roll.

Styrelse och verksledning
Järnvägsstyrelsen
Kollegial styrelse.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet med ändrad sammansättning i 1907 års organisation.

Generaldirektören
Chef med egen beslutanderätt.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen
Kansli. kassa, redovisning, statistik och övriga gemensamma ärenden.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till byråer och kontor.

Administrativa byrån
Gemensam administration, redovisning och ärenden av juridisk art.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från

Byråavdelningen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Statistiska kontoret
Årsberättelser och statistiska sammanställningar.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet under Administrativa byrån i 1907 års organisation.

Kammarkontoret
Räkenskaper och redovisning.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet under Kameralbyrån i 1907 års organisation.
Kassakontoret
In- och utbetalningar av kassamedel.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Indraget vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Kameralbyrån.

Revisionskontoret
Granskning av räkenskaper och förrådsredovisning.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet under Kameralbyrån i 1907 års organisation.

Milkontoret
Uppföljning av lok och vagnars användning på statens och främmande järnvägar.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet under Trafikbyrån i 1907 års organisation.

Banavdelningen
Drift och underhåll av fasta anläggningar samt nybyggnad av bana och byggnader.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. Verksamhet överförd till byråer.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till byråer.

Banbyrån
Förvaltning av byggnader, spår, broar och signaler samt ärenden avseende äganderätt.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Banavdelningen.
1901-01-01: Verksamhet överförd till Bankonstruktionsbyrån och Elektrotekniska byrån.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Förrådsbyrån.

Bankonstruktionsbyrån
Konstruktion av bana, broar och signalanläggningar.
1901-01-01: Bildad. Verksamhet övertagen från Banbyrån.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Elektrotekniska byrån
Telegraf, telefon och elektrisk belysning.
1901-01-01: Bildad. Verksamhet övertagen från Banbyrån.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet som Telegrafbyrån i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen
Drift och underhåll av rullande materiel samt verkstadsdrift och förrådshållning.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. Verksamhet överförd till byråer.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till byråer.

Maskinbyrån
Förvaltning av rullande materiel, utarbetande av normer samt konstruktionsarbete.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från

Maskinavdelningen.
1901-01-01: Verksamhet överförd till Maskinspektionsbyrån.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Förrådsbyrån.

Maskininspektionsbyrån
Inspektion av maskintjänsten.
1901-01-01: Bildad. Verksamhet övertagen från Maskinbyrån.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Förrådsbyrån
Upphandling och provning.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från

Maskinavdelningen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen
Transport av resande och gods samt taxor och uppbördsredovisning.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation. Verksamhet överförd till byråer.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till byråer och kontor.

Trafikbyrån
Allmän trafiktjänst och säkerhetsordning.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från

Trafikavdelningen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Taxebyrån
Taxor, taxebestämmelser och avgiftsnedsättningar.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation. Verksamhet övertagen från

Trafikavdelningen.

1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontaxebyrån, Inrikes godstaxebyrån och Utrikes godstaxebyrån.

Militärbyrån
Järnvägarnas användning för militärt bruk.
1905-07-01: Bildad.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Kontrollkontoret
Kontroll av trafikintäkter.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Biljett- och blankettkontoret
Anskaffning och lagerhållning av biljetter, blanketter, papper samt trycksaker.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation (Biljett- och formulärförrådet)1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Regionala förvaltningsenheter 1897 års organisation
Väsentliga förändringar
• Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen.
• En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte rafikdirektörsbefattningen.
• Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen.
• Ändrad distriktsindelning.

Distrikt
Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen
Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.
1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen
Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till

Distriktschefsexpeditionen.
Distriktssekreterare (Ds)
Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen
Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen
Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen
Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till

Distriktschefsexpeditionen.

I distriktet – Stockholm
1898-01-01: Ombildat från 1:a och 5:e trafikdistrikten vid 1897 års omorganisation.
1902-01-01: Ändrad distriktsindelning. Krylbo-Ånge, Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall överförda till IV distriktet. Krylbo-Hallsberg-Mjölby övertagen från II distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
• Stockholm-Ånge med sidobanor i Stockholm.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.
Omfattning 1907-12-31
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
• Stockholm-Krylbo med sidobanor i Stockholm.
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby.
• Örebro-Svartå

II distriktet – Göteborg
1898-01-01: Ombildat från 2:a trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation.
1902-01-01: Ändrad distriktsindelning. Krylbo-Hallsberg-Mjölby överförd till I distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Göteborg-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.
Omfattning 1907-12-31
• Göteborg-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
• Göteborg Tingstad-Strömstad.

III distriktet – Malmö
1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Malmö-Katrineholm.
• Helsingborg-Göteborg
• Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1907-12-31
• Malmö-Katrineholm.
• Helsingborg-Göteborg
• Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

IV distriktet – Östersund
1898-01-01: Ombildat från 6:e trafikdistriktet samt förvaltningsenheten Bandelen Vännäs-Luleå-Gällivare vid 1897 års omorganisation.
1902-01-01: Ändrad distriktsindelning. Långsele-Boden, Mellansel-Örnsköldsvik, Vännäs-Umeå, Boden-Niemisel och Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare överförda till V distriktet. Krylbo-Ånge, Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall övertagna från I distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Ånge-Boden.
• Långsele-Sollefteå, Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
• Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien.
• Luleå-Gällivare med sidobana i Gällivare.
Omfattning 1907-12-31
• Krylbo-Långsele.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund, Ljusdal-Hudiksvall och Långsele-Sollefteå.
• Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien.

V distriktet – Luleå
1902-01-01: Bildat vid ändrad distriktsindelning. Långsele-Boden, Mellansel-Örnsköldsvik, Vännäs-Umeå, Boden-Niemisel och Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare övertagna från IV distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1902-01-01
• Långsele-Boden.
• Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
• Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
• Boden-Niemisel.
Omfattning 1907-12-31
• Långsele-Boden.
• Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
• Luleå-Riksgränsen med sidobanor i Gällivare.
• Boden-Morjärv.

Bansektioner (bs)
Drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader och liknande. Bansektionsföreståndaren (bsf) tjänstgjorde på baningenjörskontoret (biöx) och var organisatoriskt underställd distriktets bandirektör. Befattningen upprätthölls vanligen av en baningenjör (biö). Antalet sektioner varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar.
1902-01-01: Bildade vid omorganisation av den regionala banverksamheten. Verksamhet övertagen från de lokala bansektionerna.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Lokala förvaltningsorgan
• Banmästaravdelning.

1 bansektionen (1 bs) – Stockholm – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1902-01-01
• Södertälje-Stockholm-Tomteboda med sidobana i Stockholm.
Omfattning 1907-12-31
• Södertälje-Stockholm-Tomteboda med sidobanor i Stockholm.

2 bansektionen (2 bs) – Katrineholm – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Södertälje-Hallsberg med sidobana i Södertälje.

3 bansektionen (3 bs) – Uppsala – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Tomteboda-Krylbo.

4 bansektionen (4 bs) – Örebro – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.

5 bansektionen (5 bs) – Örebro – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Örebro-Krylbo.
• Örebro-Svartå.

6 bansektionen (6 bs) – Göteborg – II distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Göteborg-Falköping.
7 bansektionen (7 bs) – Jönköping – II distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Falköping-Skövde.
• Falköping-Nässjö.

8 bansektionen (8 bs) – Skövde – II distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Skövde-Hallsberg.
• Skövde-Karlsborg.
9 bansektionen (9 bs) – Kristinehamn – II distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.

10 bansektionen (10) – Uddevalla – II distriktet
1903-12-16: Bildad vid utökning av järnvägsnätet.
1907-01-01: Skee-Strömstad övertagen från Strömstad-Skee Järnväg.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1903-12-16
• Uddevalla-Skee.
Omfattning 1907-12-31
• Göteborg Tingstad-Strömstad.

11 bansektionen (11 bs) – Malmö – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Malmö-Åkarp.
• Arlöv-Ängelholm och Billesholm-Landskrona.

12 bansektionen (12 bs) – Lund – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Åkarp-Vislanda.

13 bansektionen (13 bs) – Alvesta – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Vislanda-Tranås.

14 bansektionen (14 bs) – Norrköping – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Tranås-Katrineholm.

15 bansektionen (15 bs) – Helsingborg – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Helsingborg-Halmstad.
• Åstorp-Höganäs.

16 bansektionen (16 bs) – Falkenberg – III distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Halmstad-Göteborg.

17 bansektionen (17 bs) – Storvik – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Krylbo-Bollnäs.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.

18 bansektionen (18 bs) – Ljusdal – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Bollnäs-Ånge.
• Ljusdal-Hudiksvall.

19 bansektionen (19 bs) – Sundsvall – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Sundsvall-Pilgrimstad.

20 bansektionen (20 bs) – Östersund – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Pilgrimstad-Storlien.

21 bansektionen (21 bs) – Sollefteå – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Bräcke-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.

22 bansektionen (22 bs) – Örnsköldsvik – V distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Långsele-Vännäs.
• Mellansel-Örnsköldsvik.

23 bansektionen (23 bs) – Umeå – V distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Myrheden-Korsträsk överförd till 24 bansektionen.
Omfattning
• Vännäs-Korsträsk.
• Vännäs-Umeå.

24 bansektionen (24 bs) – Luleå – V distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1902-1903: Boden-Gransjö överförd till 25 bansektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Boden-Morjärv överförd till 25 bansektionen.
Omfattning 1902-01-01
• Korsträsk-Boden.
• Luleå-Gransjö.
• Boden-Niemisel.
Omfattning 1907-12-31
• Korsträsk-Boden.
• Luleå-Boden.
• Boden-Morjärv.

25 bansektionen (25 bs) – Gällivare – V distriktet
1902-01-01: Bildad vid omorganisation av banverksamheten. Verksamhet övertagen från lokala bansektioner.
1902-1903: Boden-Gransjö övertagen från 24 bansektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Näsberg-Gällivare med sidobanor i Gällivare överför till 26 bansektionen.
Omfattning 1902-01-01
• Gransjö-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
Omfattning 1907-12-31
• Boden-Gällivare med sidobanor i Gällivare.

26 bansektionen (26 bs) – Kiruna – V distriktet
1902-11-15: Bildad vid utökning av järnvägsnätet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Kalivfors-Riksgränsen överförd till 27 bansektionen.
Omfattning
• Gällivare-Riksgränsen.

Trafiksektioner (ts)
Trafikdrift och kundtjänst samt stations- och konduktörspersonal. Trafiksektionsföreståndaren (tsf) tjänstgjorde på trafikinspektörsexpeditionen (tix) var organisatoriskt underställd distriktets trafikdirektör. Befattningen upprätthölls vanligen av en trafikinspektör (ti). Antalet sektioner varierade genom åren med verksamhetens omfattning. Gränsdragningen mellan sektionerna var föremål för justeringar.
1898-01-01: Bildade vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter
• Station.

1 trafiksektionen (1 ts) – Stockholm – I distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
Omfattning 1907-12-31
• Stockholm-Hallsberg med sidobanor i Stockholm och till Södertälje.

2 trafiksektionen (2 ts) – Stockholm – I distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Krylbo-Storvik överförd till 12 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Stockholm-Storvik med sidobana i Stockholm.
Omfattning 1907-12-31
• Stockholm-Krylbo med sidobana i Stockholm.

3 trafiksektionen (3 ts) – Örebro – I distriktet
1902-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Krylbo-Hallsberg-Mjölby övertagen från 5 trafiksektionen.
1907-01-01: Örebro-Svartå övertagen från Örebro-Svartå Järnväg (ÖrSJ).
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1902-01-01
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby.
Omfattning 1907-12-31
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby.
• Örebro-Svartå.

3 trafiksektionen (3 ts) – Söderhamn – I distriktet
Se 12 trafiksektionen.

4 trafiksektionen (4 ts) – Göteborg – II distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1907-01-01: Falköping-Nässjö överförd till 5 bansektionen. Uddevalla-Skee övertagen från 5 trafiksektionen. Skee-Strömstad övertagen från Strömstad-Skee Järnväg.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Göteborg-Falköping.
• Falköping-Nässjö.
Omfattning 1907-12-31
• Göteborg-Falköping.
• Göteborg Tingstad-Strömstad.

5 trafiksektionen (5 ts) – Örebro/Falköping – II distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Örebro till Falköping. Krylbo-Hallsberg-Mjölby överförd till 3 trafiksektionen.
1907-01-01: Uddevalla-Skee överförd till 4 trafiksektionen. Falköping-Nässjö övertagen från 4 bansektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Falköping-Hallsberg.
• Skövde-Karlsborg.
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.
Omfattning 1907-12-31
• Falköping-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.

6 trafiksektionen (6 ts) – Kristinehamn – II distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.

7 trafiksektionen (7 ts) – Malmö – III distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Malmö-Nässjö.
• Arlöv-Ängelholm och Billesholm-Landskrona.
8 trafiksektionen (8 ts) – Helsingborg – III distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Helsingborg-Göteborg.
• Åstorp-Höganäs.

9 trafiksektionen (9 ts) – Linköping/Norrköping/Nässjö – III distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Linköping till Norrköping.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Nässjö-Katrineholm.

10 trafiksektionen (10 ts) – Östersund – IV distriktet
1898-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Sundsvall-Ånge överförd till 11 trafiksektionen. Bräcke-Långsele och Långsele-Sollefteå övertagna från 14 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Sundsvall-Storlien.
Omfattning 1907-12-31
• Ånge-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Bräcke-Storlien.

11 trafiksektionen (11 ts) – Sundsvall – IV distriktet
1902-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Sundsvall-Ånge övertagen från 10 trafiksektionen. Ljusdal-Ånge och Ljusdal-Hudiksvall övertagna från 12 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Sundsvall-Ånge.
• Ljusdal-Ånge.
• Ljusdal-Hudiksvall.

11 trafiksektionen (11 ts) – Umeå – IV distriktet
Se 14 trafiksektionen.

12 trafiksektionen (12 ts) – Söderhamn – I/IV distriktet
1898-01-01: Bildad som 3 trafiksektionen vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Överförd från I till IV distriktet vid ändrad distriktsindelning. Namnändring från 3 trafiksektionen till 12 trafiksektionen. Ljusdal-Ånge och Ljusdal-Hudiksvall överförda till 11 trafiksektionen. Krylbo-Storvik övertagen från 2 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Storvik-Ånge.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.
• Ljusdal-Hudiksvall.
Omfattning 1907-12-31
• Krylbo-Ljusdal.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.

12 trafiksektionen (12 ts) – Luleå – IV distriktet
Se 13 trafiksektionen.

13 trafiksektionen (13 ts) – Luleå – IV/V distriktet
1898-01-01: Bildad som 12 trafiksektionen vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Överförd från IV till V distriktet vid ändrad distriktsindelning. Namnändring från 12 trafiksektionen till 13 trafiksektionen. Vännäs-Jörn överförd till 14 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Vännäs-Boden.
• Luleå-Gällivare med sidobana i Gällivare.
Omfattning 1907-12-31
• Jörn-Boden.
• Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
• Boden.Mörjärv.

14 trafiksektionen (14 ts) – Umeå – IV/V distriktet
1898-01-01: Bildad som 11 trafiksektionen vid omorganisation av distriktens trafikavdelningar.
1902-01-01: Överförd från IV till V distriktet vid ändrad distriktsindelning. Namnändring från 11 trafiksektionen till 14 trafiksektionen. Bräcke-Långsele och Långsele-Sollefteå överförda till 10 trafiksektionen. Vännäs-Jörn övertagen från 13 trafiksektionen.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning 1898-01-01
• Bräcke-Vännäs.
• Långsele-Sollefteå, Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
Omfattning 1907-12-31
• Långsele-Jörn.
• Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.

15 trafiksektionen (15 ts) – Kiruna – V distriktet
1902-11-15: Bildad vid utökning av järnvägsnätet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.
Omfattning
• Gällivare-Riksgränsen.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning