Statens Järnvägar med föregångare, 1863 års organisation

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan

Statens Järnvägar med föregångare
1863 års organisation

Av Anders Jansson

Föregående sida

Nästa sida

Organisationsform 1863 års organisation

Styrelsen för Statens järnvägstrafik (SJT) – Järnvägsstyrelsen
Väsentliga förändringar
• Myndigheten bildad för verksamhet avseende trafik och underhåll av statens järnvägar. Styrelsen utgjordes av generaldirektören, byråchefen samt distriktens intendenter.
Genomförande och förändringar
1863-01-01: Bildad vid 1863 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Statens järnvägsbyggnader.
1870-01-01: Ledningen centraliserades genom att avdelningarnas överdirektörer ersatte distriktens intendenter som ledamöter i styrelsen.
1888-10-01: Statens järnvägsbyggnader övertogs från Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader. Namnändring till Järnvägsstyrelsen.
1898-01-01: 1897 års omorganisation genomförd.
Instruktion
1863-01-01: Kongl. Maj:ts nådiga Skrivelse till Chefen för Styrelsen för Statens jernvägstrafik, angående Styrelsens organisation och werksamhet m.m. 30 december 1862. SFS 1862:76.
1870-01-01: Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Dess Styrelse för Statens jernvägstrafik 17 september 1869. SFS 1869:58.
1876-01-01: Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Styrelsen för statens järnvägstrafik; gifven Stockholms slott den 5 november 1875. SFS 1875:96.
1884-12-30: Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående ändringar i den för Styrelsen för statens jernvägstrafik den 5 November 1875 utfärdade förnyade nådiga instruktion; gifven Stockholms slott den 30 December 1884. SFS 1884:70.
1888-10-01: Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående ändringar i den för Styrelsen för statens jernvägstrafik den 5 November 1875 utfärdade förnyade nådiga instruktion; gifven Stockholms slott den 31 Maj 1888. SFS 1888:34.
1888-10-01: Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående ändrad benämning å Styrelsen för statens jernvägstrafik; gifven Stockholms slott den 28 September 1888. SFS 1888:45.

Centrala förvaltningsenheter
1863 års organisation
Väsentliga förändringar
• Statens järnvägstrafik bildades för verksamhet avseende trafik och underhåll av statens järnvägar.
Styrelse och verksledning
Järnvägsstyrelsen
Kollegial styrelse.
1863-01-01: Styrelsen för Statens järnvägstrafik bildad. Verksamhet övertagen från Statens järnvägsbyggnader. Bestod av generaldirektören, distriktens intendenter samt byråchefen.
1870-01-01: De centrala förvaltningsenheternas överdirektörer ersatte intendenterna och byråchefen i styrelsen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Generaldirektören
Chef med egen beslutanderätt.
1863-01-01: Befattningen inrättad. Generaldirektören var utsedd av Kungl. Maj:t.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Byråavdelningen – Administrativa avdelningen
Kansli. kassa, redovisning, statistik och övriga gemensamma ärenden.
1863-01-01: Bildad.
1882-07-14: Befattningen som avdelningschef upprätthölls fortsättningsvis av en överdirektör.
1898-01-01: Ombildad till Administrativa avdelningen vid 1897 års omorganisation.
Statistiska kontoret
Årsberättelser och statistiska sammanställningar.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Kammarkontoret
Räkenskaper och redovisning.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Kassakontoret
In- och utbetalningar av kassamedel.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Revisionskontoret
Granskning av räkenskaper och förrådsredovisning.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Milkontoret
Uppföljning av lok och vagnars användning på statens och främmande järnvägar.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Banavdelningen
Drift och underhåll av fasta anläggningar samt nybyggnad av bana och byggnader.
1863-01-01: Bildad. Gemensam chef med Maskinavdelningen.
1873-10-01: Särskild chef med titel överdirektör.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Maskinavdelningen
Drift och underhåll av rullande materiel samt verkstadsdrift och förrådshållning.
1863-01-01: Bildad. Gemensam chef med Banavdelningen.
1873-10-01: Särskild chef med titel överdirektör.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Trafikavdelningen
Transport av resande och gods samt taxor och uppbördsredovisning.
1863-01-01: Bildad.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Kontrollkontoret
Kontroll av trafikintäkter.
1863-01-01: Bildat.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.
Biljett- och formulärförrådet
Anskaffning och lagerhållning av biljetter, blanketter, papper samt trycksaker.
1885-01-01: Bildat. Verksamhet övertagen från Kontrollkontoret.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation som Biljett- och blankettkontoret.

Regionala förvaltningsenheter
1863 års organisation
Väsentliga förändringar
• Statens järnvägstrafik bildades för verksamhet avseende trafikering och underhåll av statens järnvägar.

Distrikt
Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen var organisatoriskt underställd generaldirektören. Befattningen upprätthölls av en intendent.
1863-01-01: Övertagna från Statens järnvägsbyggnader vid 1863 års omorganisation.
1870-01-01: Distriktschefsbefattningen indragen vid omorganisation av distriktens verksamhet. Som tillförordnad intendent med samordningsansvar fungerade fortsättningsvis en av avdelningsföreståndarna. Dessa blev i övrigt organisatoriskt underställda respektive överdirektör. Vid 3:e trafikdistriktet behölls dock tidigare organisation tills vidare.
1871-07-12: Distriktschefsbefattningen indragen även vid 3:e trafikdistriktet.
1898-01-01: Ombildade till distrikt vid 1897 års omorganisation.

Byråavdelningen
Linjeorganisation inom distrikt för administrativa, kamerala och liknande ärenden. Avdelningschefen var organisatoriskt underställd avdelningens byråchef. Befattningen upprätthölls av en byråassistent.
1870-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens verksamhet.
1898-01-01: Ombildad till Administrativa avdelningen vid 1897 års omorganisation.

Banavdelningen (Ingenjörsavdelningen)
Linjeorganisation inom distrikt för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande. Avdelningsföreståndaren var inledningsvis organisatoriskt underställd distriktschefen och därefter avdelningens överdirektör. Befattningen upprätthölls av en överbaningenjör (överingenjör före 1864-01-01). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner (baningenjörsdistrikt före 1864-01-01) med baningenjör som chef.
Vid 3:e och 5:e trafikdistrikten fanns flera banavdelningar.
1863-01-01: Bildad vid 1863 års omorganisation.
1864-01-01: Namnändring från Ingenjörsavdelningen till Banavdelningen.
1870-01-01: Befattningen som avdelningsföreståndare upprätthölls fortsättningsvis av en bandirektör.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.

Maskinavdelningen
Linjeorganisation inom distrikt för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning. Avdelningsföreståndaren var inledningsvis organisatoriskt underställd distriktschefen och därefter avdelningens överdirektör. Befattningen upprätthölls av en maskiningenjör.
1863-01-01: Bildad vid 1863 års omorganisation.
1870-01-01: Befattningen som avdelningsföreståndare upprätthölls fortsättningsvis av en maskindirektör.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.

Trafikavdelningen
Linjeorganisation inom distrikt för transport av resande och gods med tillhörande redovisning. Avdelningsföreståndaren var inledningsvis organisatoriskt underställd distriktschefen och därefter avdelningens överdirektör. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör.
Vid 1:a, 2:a, 3:e och 5:e trafikdistrikten fanns flera trafikavdelningar.
1863-01-01: Bildad vid 1863 års omorganisation.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet i 1897 års organisation.

1:a trafikdistriktet – Stockholm
1863-01-01: Ombildat från Statens järnvägsbyggnaders 1:a trafikdistrikt vid 1863 års omorganisation.
1875-10-08: Stockholm-Krylbo överförd till 5:e trafikdistriktet vid ändrad distriktsindelning.
1875-11-23: Trafikavdelningen delad i en övre och en nedre avdelning.
1898-01-01: Ombildat till I distriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm överförd till III distriktet.
Övre avdelningen – Stockholm
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
Nedre avdelningen – Linköping
• Katrineholm-Nässjö.
Omfattning 1863-01-01
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
Omfattning 1897-12-31
• Stockholm-Hallsberg med sidobana till Södertälje.
• Katrineholm-Nässjö.

2:a trafikdistriktet – Göteborg
1863-01-01: Ombildat från Statens järnvägsbyggnaders 2:a trafikdistrikt vid 1863 års omorganisation.
1871-06-19: Laxå-Karlstad överförd till 4:e trafikdistriktet vid ändrad distriktsindelning.
1874-11-23: Nässjö-Jönköping övertagen från 3:e trafikdistriktet.
1874-01-01: Trafikavdelningen delad i en övre och en nedre avdelning.
1879-11-01: Hallsberg-Mjölby övertagen från Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ)1896-10-01: 4:e trafikdistriktet övertaget vid ändrad distriktsindelning. Trafikavdelningen bildade en nordvästra avdelning.
1898-01-01: Ombildat till II distriktet vid 1897 års omorganisation.
Övre avdelningen – Örebro
• Falköping-Hallsberg och Skövde-Karlsborg.
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.
Nedre avdelningen – Göteborg
• Göteborg-Falköping och Falköping-Nässjö.
Nordvästra avdelningen – Kristinehamn
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Omfattning 1863-01-01
• Göteborg-Hallsberg.
• Falköping-Mullsjö.
• Örebro-Hallsberg.
Omfattning 1897-12-31
• Göteborg-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.

3:e trafikdistriktet – Malmö
1863-01-01: Ombildat från Statens järnvägsbyggnaders 3:e trafikdistrikt vid 1863 års omorganisation.
1874-11-23: Nässjö-Jönköping överförd till 2:a trafikdistriktet.
1896-01-01: Arlöv-Billesholm övertagen från Malmö-Billesholms Järnväg, Landskrona-Ängelholm övertagen från Landskrona-Ängelholms Järnväg, Helsingborg-Halmstad och Åstorp-Höganäs övertagna från Skåne-Hallands Järnväg. Halmstad-Varberg övertagen från Mellersta Hallands Järnväg. Varberg-Göteborg övertagen från Göteborg-Hallands Järnväg. Bildade tillsammans banavdelningen Västkustbanan. Trafikavdelningen delad i en Malmö- och en Helsingborgsavdelning.
1898-01-01: Ombildat till III distriktet vid 1897 års omorganisation.
Västkustbanan – Helsingborg
• Helsingborg-Göteborg.
• Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Malmöavdelningen – Malmö
• Malmö-Nässjö.
• Arlöv-Billesholm.
Helsingborgsavdelningen – Helsingborg
• Helsingborg-Göteborg.
• Ängelholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1863-01-01
• Malmö-Liatorp.
Omfattning 1897-12-31
• Malmö-Nässjö.
• Helsingborg-Göteborg.
• Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

4:e trafikdistriktet – Kristinehamn
1871-06-19: Bildat vid ändrad distriktsindelning. Laxå-Karlstad övertagen från 2:a trafikdistriktet.
1896-10-01: Indraget vid ändrad distriktsindelning. Sammanslaget med 2:a trafikdistriktet.
Omfattning 1871-06-19
• Laxå-Charlottenberg.
Omfattning 1896-09-30
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.

5:e trafikdistriktet – Stockholm
1875-10-08: Bildat vid ändrad distriktsindelning. Stockholm-Krylbo övertagen från 1:a trafikdistriktet
1881-09-16: Bollnäs-Ljusdal överförd till Bandelen Torpshammar-Östersund (6:e trafikdistriktet).
1888-06-01: Bollnäs-Ånge och Ljusdal-Delsbo övertagna från 6:e trafikdistriktet. Trafik- och banavdelningarna delade i en övre och en nedre avdelning.
1893-01-01: Övre och nedre avdelningarna sammanslagna.
1898-01-01: Indraget vid 1897 års omorganisation. Sammanslaget med 1 trafikdistriktet till I distriktet.
Nedre avdelningen – Stockholm
• Stockholm-Bollnäs med sidobana i Stockholm.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.
Övre avdelningen – Hudiksvall
• Bollnäs-Ånge.
• Ljusdal-Hudiksvall.
Omfattning 1875-09-01
• Stockholm-Krylbo.
Omfattning 1897-12-31
• Stockholm-Ånge med sidobana i Stockholm.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.

6:e trafikdistriktet – Östersund
1881-10-01: Bildat vid ändrad distriktsindelning genom omvandling av förvaltningsenheten Bandelen Torpshammar-Östersund. Bollnäs-Ånge övertagen från 5:e trafikdistriktet.
1888-06-01: Bollnäs-Ånge och Ljusdal-Delsbo överförda till 5:e trafikdistriktet.
1898-01-01: Ombildat till IV distriktet vid 1897 års omorganisation.
Omfattning 1881-10-01
• Bollnäs-Ånge.
• Torpshammar-Östersund.
Omfattning 1897-12-31
• Ånge-Vännäs
• Långsele-Sollefteå, Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
• Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien.
• Luleå-Gällivare med sidobana i Gällivare.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning