Statens Järnvägar med föregångare, 1907 års organisation

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan

Statens Järnvägar med föregångare
1907 års organisation

Av Anders Jansson

Föregående sida

Nästa sida

Organisationsform 1907 års organisation

Järnvägsstyrelsen
Väsentliga förändringar
• De centrala avdelningarna (”överdirektörssystemet”) avskaffades.
• Antalet byråer ökade och de placerades organisatoriskt direkt under generaldirektören
• Generaldirektören erhöll en ställföreträdare med titel överdirektör. De båda kom att tillsammans med ett antal högre chefer bilda styrelsen. Vid viktiga beslut utökades denna med två järnvägsfullmäktige utsedda av Kungl Maj:t.
Genomförande och förändringar
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.
1918-01-01: Huvudverkstäderna överfördes från distrikten till Verkstadsbyrån och fick status som regionala förvaltningsenheter i likhet med den tidigare centralverkstaden.
1928-07-01: 1928 års omorganisation genomförd.
Instruktion
1908-01-01: Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för Dess järnvägsstyrelse med underlydande distriktsförvaltningar; gifven Stockholms slott den 31 december 1907. SFS 1907:148.
1910-10-13:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af § 122 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 31 december 1907; gifven Stockholms slott den 17 december 1909. SFS 1909:165.
1911-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 2, 5, 32, 77, 119 och 128 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 31 december 1907; gifven Stockholms slott den 30 december 1910. SFS 1910:162.
1915-01-01: Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för Dess järnvägsstyrelse med underlydande distriktsförvaltningar; given Stockholms slott den 19 november 1904. SFS 1914:501.
1916-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 14, 66, 67, 73, 77, 79, 84, 85, 86, 116, 119, 122, 130, 132, 133 och 134 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 19 november 1914; given Stockholms slott den 31 december 1915. SFS 1915:623.
1917-01-01:. Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse av vissa §§ i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 19 november 1914; given Stockholms slott den 19 november 1914. SFS 1916:602.
1918-01-01: Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för Dess järnvägsstyrelse med underlydande linjeförvaltningar; given Stockholms slott den 21 december 1917. SFS 1917:985.
1919-01-01: Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 13-15, 38, 42, 43, 47, 55, 59, 69, 76, 84-88, 97, 98, 102-104, 108, 110, 111, 113-116, 123 och 130 i instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 21 december 1917; given Stockholms slott den 8 november 1918. SFS 1918:921.
1919-03-11: Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 120 och 124 i instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 21 december 1917; given Stockholms slott den 14 februari 1919. SFS 1919:82.
1920-07-01: Kungl. Maj:ts instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar; given Stockholms slott den 30 juni 1920. SFS 1920:593.
1921-01-01: Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändrad lydelse av § 65 mom. 7, § 114 mom. 6 och § 135 mom. 5 i instruktionen den 30 juni 1920 (n:r 593) för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar; given Stockholms slott den 22 oktober 1920. SFS 1920:719.
1921-03-16: Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändrad lydelse av § 24 och § 112 mom. 3 i instruktionen den 30 juni 1920 (n:r 593) för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar; given Stockholms slott den 25 februari 1921. SFS 1921:87.
1922-01-01: Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i vissa delar av instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 30 juni 1920 (n:r 593); given Stockholms slott den 31 december 1921. SFS 1921:772.
1925-07-01: Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 30 juni 1920 (n:r 593); given Stockholms slott den 18 juni 1925. SFS 1925:316.

Centrala förvaltningsenheter 1907 års organisation

Väsentliga förändringar
• De centrala avdelningarna (”överdirektörssystemet”) avskaffades.
• Antalet byråer ökade och de placerades organisatoriskt direkt under generaldirektören
• Generaldirektören erhöll en ställföreträdare med titel överdirektör. De båda kom att tillsammans med ett antal högre chefer bilda styrelsen. Vid viktiga beslut utökades denna med två järnvägsfullmäktige utsedda av Kungl Maj:t.
Styrelse och verksledning
Järnvägsstyrelsen
Kollegial styrelse.
1908-01-01: Byte av styrelseform vid 1907 års omorganisation. Styrelsen bestod av generaldirektören, överdirektören samt cheferna för ett antal centrala förvaltningsenheter. Som ordförande fungerade generaldirektören med överdirektören som ersättare. Vid behandling av viktigare ärenden deltog även järnvägsfullmäktige i styrelsemötena.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Järnvägsfullmäktige
Deltog i styrelsen då viktigare ärenden behandlades.
1908-01-01: Inrättades vid 1907 års omorganisation. De var två till antalet och utsedda av Kungl. Maj:t. Som ersättare fungerade en suppleant.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Överrevisorerna
Granskning av förvaltning och räkenskaper.
1908-01-01: Inrättades vid 1907 års omorganisation. De var tre till antalet och utsedda av Kungl. Maj:t.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Generaldirektören (Gd)
Generaldirektören var chef och hade ensam beslutanderätt.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. Som ersättare fungerade överdirektören.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Tekniska enheter
Banbyrån (Bbr)
Förvaltning av byggnader, spår, broar och signaler.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Ärenden avseende konstruktionsarbete och normer för byggnader, spår, broar och signaler övertagna med Bankonstruktionsbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Bankonstruktionsbyrån (Bkbr)
Konstruktionsarbete och normer för byggnader, spår, broar och signaler. Inspektion av utförda nyanläggningar.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Banavdelningen.
1915-01-01: Indragen. Verksamhet överförd till Banbyrån.
Byggnadsbyrån (Bybr)
Statens järnvägsbyggnader.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Banavdelningen.
1915-01-01: Ärenden avseende bangårdsombyggnader övertagna med Bangårdsbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 organisation.
Bangårdsbyrån (Bgbr)
Ny- och ombyggnader av bangårdar.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Banavdelningen.
1915-01-01: Indragen. Verksamhet överförd till Byggnadsbyrån.
Byrån för elektrisk drift (Ebr) – Elektrotekniska byrån (Ebr)
Elektrisk tågdrift, kraftanläggningar samt upphandling av rullande materiel för elektrisk tågdrift.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Maskinbyrån.
1915-01-01: Ärenden avseende telegraf, telefon och elektrisk belysning övertagna med Telegrafbyrån. Namnändring till Elektrotekniska byrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Telegrafbyrån (Tlbr)
Telegraf, telefon och elektriska anläggningar förutom elektrisk tågdrift.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från Elektrotekniska byrån i 1897 års organisation.
1915-01-01: Indragen. Verksamhet överförd till Elektrotekniska byrån.
Maskinbyrån (Mbr)
Förvaltning av rullande materiel, utarbetande av normer samt konstruktion. Förvaltning av verkstäder och andra byggnader för maskindriften.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Verksamhet övertagen med Maskinspektionsbyrån.
1918-01-01: Ärenden avseende huvudverkstäderna överförda till Verkstadsbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i följande organisationsform.
Maskininspektionsbyrån (Mibr)
Inspektion av rullande materiel. Kontroll vid tillverkning.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Indragen. Verksamhet överförd till Maskinbyrån.
Verkstadsbyrån (Vbr)
Verksamheten vid huvudverkstäderna.
1918-01-01: Bildad. Verksamhet övertagen från Maskinbyrån och distrikten.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Driftenheter
Trafikbyrån (Tbr) – Första trafikbyrån (Tbr I)
Allmän trafiktjänst och säkerhetsordning. Behov av trafikplatser.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1919-01-01: Ärenden avseende godstransporter överförda till Andra trafikbyrån. Ärenden avseende person-, post- och resgodstransporter överförda till Tredje trafikbyrån. Namnändring till Första trafikbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Andra trafikbyrån (Tbr II)
Godstransporter.
1919-01-01: Bildad. Verksamhet övertagen från Trafikbyrån samt Tidtabells- och vagnbyrån. Milkontoret överflyttat från Tidtabells- och vagnbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Milkontoret (Mk)
Hyresavräkning vid gemensam användning av rullande materiel och presenningar.
1919-01-01: Kontoret överfört från Tidtabells- och vagnbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Tidtabellsbyrån (Tibr) – Tidtabells- och vagnbyrån (Tibr) – Tredje trafikbyrån (Tbr III)
Tidtabeller och vagnanvändning.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Trafikbyrån.
1915-01-01: Namnändring till Tidtabells- och vagnbyrån.
1919-01-01: Ärenden avseende godstransporter överförda till Andra trafikbyrån. Ärenden avseende person-, post- och resgodstransporter övertagna från Trafikbyrån. Namnändring till Tredje trafikbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Milkontoret (Mk)
Hyresavräkning vid gemensam användning av rullande materiel och presenningar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från tidigare organisationsform.
1919-01-01: Överfört till Andra trafikbyrån.

Administrativa enheter
Administrativa byrån (Abr)
Organisationsfrågor, förvaltning, allmänna ärenden och juridik.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till Ekonomibyrån och Kanslibyrån.
Statistiska kontoret (Ssk)
Förvaltningsberättelser, allmän järnvägsstatistik och diverse annan statistik.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Överflyttades vid 1928 års omorganisation från Administrativa byrån till Ekonomibyrån.
Kameralbyrån (Kbr)
Personalfrågor, redovisning och revision.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa byrån och Kassakontoret.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till Ekonomibyrån och Kanslibyrån.
Kammarkontoret (Kmk)
Bokföring och bokslut. Pensionsärenden.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Överflyttades vid 1928 års omorganisation från Kameralbyrån till Ekonomibyrån.
Revisionskontoret (Rvk)
Granskning av redovisning.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Överflyttades vid 1928 års omorganisation från Kameralbyrån till Kanslibyrån.
Kontrollkontoret (Kk)
Kontroll av trafikintäkter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Biljett- och blankettkontoret (Bbk)
Anskaffning och lagerhållning av biljetter, blanketter, papper samt trycksaker.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Kommersiella enheter
Persontaxebyrån (Pbr)
Taxebestämmelser och avgiftsnedsättningar vid persontrafik.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Taxebyrån.
1915-01-01: Indragen. Verksamhet överförd till Inrikes taxebyrån och Utrikes taxebyrån.
Inrikes godstaxebyrån (Ibr) – Inrikes taxebyrån (Ibr)
Taxebestämmelser och avgiftsnedsättningar vid inrikes godstrafik.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Taxebyrån.
1915-01-01: Ärenden avseende inrikes persontrafik övertagna från Persontaxebyrån. Namnändring till Inrikes taxebyrån (Ibr).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Utrikes godstaxebyrån (Ubr) – Utrikes taxebyrån (Ubr)
Taxor, taxebestämmelser och avgiftsnedsättningar vid utrikes godstrafik.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Taxebyrån.
1915-01-01: Ärenden avseende utrikes persontrafik övertagna från Persontaxebyrån. Namnändring till Utrikes taxebyrån (Ubr).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Övriga enheter
Förrådsbyrån (Fbr)
Förrådshållning, upphandling och provning.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från tidigare organisationsform. Verksamhet övertagen från Banbyrån och Maskinbyrån.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Militärbyrån (Mtbr)
Järnvägarnas användning för militärt bruk.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från tidigare organisationsform.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Regionala förvaltningsenheter 1907 års organisation
Väsentliga förändringar
• Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare.
• Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet.
• Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare.
• Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt
Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Distriktsförvaltningen (Df)
Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.
Distriktschefsexpeditionen (Dcx)
Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.
Distriktssekreterare (Ds)
Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.
Militärassistent (Mta)
Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B)
Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Telegrafingenjör (tliö)
Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.
Signalingenjör (siiö)
Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M)
Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.
Lokala förvaltningsenheter
• Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T)
Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd)
Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter
• Huvudförråd.

I distriktet – Stockholm
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Gränsen mot III distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna i Liljeholmen och Tomteboda avskilda och ombildade till huvudverkstaden Liljeholmen-Tomteboda vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

II distriktet – Göteborg
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-01-01: Gränsen mot III distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Göteborg avskild och ombildad till huvudverkstaden Göteborg vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

III distriktet – Malmö
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby.
1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

IV distriktet – Östersund
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Östersund avskild och ombildad till huvudverkstaden Östersund-Bollnäs vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

V distriktet – Luleå
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna i Notviken och Boden avskilda och ombildade till huvudverkstaden Notviken-Boden vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Bansektioner (bs)
Drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader och liknande. Bansektionsföreståndaren (bsf) tjänstgjorde på baningenjörskontoret (biöx) och var organisatoriskt underställd distriktets bandirektör. Befattningen upprätthölls vanligen av en baningenjör (biö). Antalet sektioner varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Lokala förvaltningsorgan
• Banmästaravdelning.

1 bansektionen (1 bs) – Stockholm – I distriktet
1/3 bansektionen (1/3 bs) – Stockholm – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1911-10-01: Gränsen mot 3 bansektionen flyttad från Tomteboda till Järva.
1918-01-01: Södertälje-Älvsjö överförd till 2 bansektionen.
1927-10-01: Sammanslagen med 3 bansektionen. Namnbyte från 1 till 1/3 bansektionen. Ulriksdal-Krylbo övertagen med 3 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (1 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Södertälje-Stockholm-Tomteboda med sidobanor i Stockholm.
Omfattning 1928-06-30
• Älvsjö-Stockholm-Krylbo med sidobanor i Stockholm.

2 bansektionen (2 bs) – Katrineholm/Stockholm – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Katrineholm-Åby övertagen från 14 bansektionen.
1915-10-01: Järna-Nyköping överförd till 14 bansektionen.
1916-01-01: Katrineholm-Åby överförd till 14 bansektionen.
1918-01-01: Älvsjö-Södertälje övertagen från 1 bansektionen.
1918-03-01: Katrineholm-Åby och Järna-Åby tillfälligt övertagna från 14 bansektionen.
1921-01-01: Katrineholm-Åby och Järna-Åby återförda till 14 bansektionen.
1927-10-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Katrineholm till Stockholm.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (4 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Södertälje-Hallsberg med sidobana i Södertälje.
Omfattning 1928-06-30
• Älvsjö-Hallsberg med sidobana i Södertälje.

3 bansektionen (3 bs) – Uppsala – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1911-10-01: Gränsen mot 1 bansektionen flyttad från Tomteboda till Järva.
1927-10-01: Sammanslagen med 1 bansektionen.
Omfattning 1908-01-01
• Tomteboda-Krylbo.
Omfattning 1927-09-30
• Ulriksdal-Krylbo.

4 bansektionen (4 bs) – Örebro – I distriktet
4 och 5 bansektionerna (4/5 bs) – Örebro – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-01-01: Sammanslagen med 5 bansektionen. Namnändring från 4 bansektionen till 4 och 5 bansektionerna. Krylbo-Örebro och Örebro-Svartå övertagna med 5 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (3 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Örebro-Hallsberg-Mjölby.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby med sidobana Dagarn-Hultebo.
• Örebro-Svartå.

5 bansektionen (5 bs) – Örebro – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-01-01: Sammanslagen med 4 bansektionen.
Omfattning
• Krylbo-Örebro.
• Örebro-Svartå.

6 bansektionen (6 bs) – Göteborg – II distriktet
6/10 bansektionen (6/10 bs) – Göteborg – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1912-01-01: Sammanslagen med 10 bansektionen. Namnändring från 6 till 6/10 bansektionen. Olskroken-Strömstad övertagen från 10 bansektionen.
1916-01-01: Namnändring från 6/10 till 6 bansektionen. Olskroken-Strömstad överförd till 10/16 bansektionen.
1922-04-01: Olskroken-Göteborg Tingstad övertagen från 10/16 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (5 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Göteborg-Falköping.
Omfattning 1928-06-30
• Göteborg-Falköping och Olskroken-Göteborg Tingstad.

7 bansektionen (7 bs) – Jönköping – II distriktet
7/8 bansektionen (7/8 bs) – Falköping (Jönköping) – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1912-01-01: Sammanslagen med 8 bansektionen. Namnändring från 7 till 7/8 bansektionen. Skövde-Hallsberg och Skövde-Karlsborg övertagna med 8 bansektionen.
1912-10-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Jönköping till Falköping.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (8 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Falköping-Skövde.
• Falköping-Nässjö.
Omfattning 1928-06-30
• Falköping-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.

8 bansektionen (8 bs) – Skövde – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1912-01-01: Sammanslagen med 7 bansektionen.
Omfattning
• Skövde-Hallsberg.
• Skövde-Karlsborg.

9 bansektionen (9 bs) – Kristinehamn – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (6 bansektionen).
Omfattning
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.

10 bansektionen (10 bs) – Uddevalla – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1912-01-01: Sammanslagen med 6 bansektionen.
Omfattning 1908-01-01
• Göteborg Tingstad-Strömstad.
Omfattning 1911-12-31
• Olskroken-Strömstad.

10/16 bansektionen (10/16 bs) – Göteborg (Falkenberg) – II distriktet
1916-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Göteborg-Halmstad övertagen från 16 bansektionen. Olskroken-Strömstad övertagen från 6/10 bansektionen.
1916-04-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Falkenberg till Göteborg.
1922-04-01: Olskroken-Göteborg Tingstad överförd till 6 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (9 bansektionen).
Omfattning 1916-01-01
• Göteborg-Halmstad.
• Olskroken-Strömstad.
Omfattning 1928-06-30
• Göteborg-Halmstad med sidobana till Lygnern.
• Göteborg Tingstad-Strömstad.

11 bansektionen (11 bs) – Malmö – III distriktet
11/12 bansektionen (11/12 bs) – Lund/Malmö – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Malmö-Trelleborg övertagen med Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ). Billesholm-Ängelholm och Billesholm-Landskrona överförda till 15 bansektionen.
1915-01-01: Åkarp-Arlöv överförd till 12 bansektionen. Kävlinge-Billesholm överförd till 15 bansektionen.
1916-01-01: Sammanslagen med 12 bansektionen. Namnändring från 11 till 11/12 bansektionen. Sektionsexpeditionen flyttad från Malmö till Lund. Arlöv-Vislanda övertagen med 12 bansektionen.
1924-07-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Lund till Malmö. Hässleholm-Vislanda överförd till 13 bansektionen.
1926-07-01: Kävlinge-Sjöbo övertagen från Kävlinge-Sjöbo Järnväg (KSJ).
1927-05-01: Kävling-Barsebäckshamn övertagen från Kävlinge-Barsebäcks Järnväg (KjBJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (10 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Malmö-Åkarp.
• Arlöv-Ängelholm och Billesholm-Landskrona.
Omfattning 1928-06-30
• Malmö-Hässleholm.
• Arlöv-Kävlinge.
• Malmö-Trelleborg.
• Barsebäckshamn-Kävlinge-Sjöbo.

12 bansektionen (12 bs) – Lund – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Arlöv-Åkarp övertagen från 11 bansektionen.
1916-01-01: Sammanslagen med 11 bansektionen.
Omfattning 1908-01-01
• Åkarp-Vislanda.
Omfattning 1915-12-31
• Arlöv-Vislanda.

13 bansektionen (13 bs) – Alvesta/Nässjö – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Tranås-Mjölby övertagen från 14 bansektionen.
1924-07-01: Hässleholm-Vislanda övertagen från 11/12 bansektionen.
1926-04-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Alvesta till Nässjö.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (11 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Vislanda-Tranås.
Omfattning 1928-06-30
• Hässleholm-Mjölby.

14 bansektionen (14 bs) – Norrköping – III distriktet/I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-01-01: Överförd från III till I distriktet vid ändrad distriktsindelning. Katrineholm-Åby överförd till 2 bansektionen. Mjölby-Tranås överförd till 13 bansektionen.
1915-10-01: Järna-Nyköping övertagen från 2 bansektionen.
1916-01-01: Katrineholm-Åby övertagen från 2 bansektionen.
1918-03-01: Katrineholm-Åby och Järna-Åby tillfälligt överförda till 2 bansektionen.
1921-01-01: Katrineholm-Åby och Järna-Åby återförda från 2 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (2 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Katrineholm-Tranås.
Omfattning 1928-06-30
• Katrineholm-Mjölby.
• Järna-Åby.

15 bansektionen (15 bs) – Helsingborg – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Billesholm-Ängelholm och Billesholm-Landskrona övertagna från 11 bansektionen. Laholm-Halmstad överförd till 16 bansektionen.
1915-01-01: Kävlinge-Billesholm övertagen från 11 bansektionen.
1916-01-01: Laholm-Halmstad övertagen från 16 bansektionen.
1920-01-01: Höganäs-Mölle övertagen från Höganäs-Mölle Järnväg (HMöJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (12 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Helsingborg-Halmstad.
• Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1928-06-30
• Helsingborg-Halmstad.
• Kävlinge-Ängelholm och Billesholm-Landskrona.
• Åstorp-Mölle.

16 bansektionen (16 bs) – Falkenberg – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Laholm-Halmstad övertagen från 15 bansektionen.
1916-01-01: Laholm-Halmstad överförd till 15 bansektionen.
1916-01-01: Indragen vid ändrad distriktsindelning. Halmstad-Göteborg överförd till 10/16 bansektionen.
Omfattning
• Halmstad-Göteborg.

17 bansektionen (17 bs) – Storvik – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1913-01-01: Bollnäs-Ljusdal övertagen från 18 bansektionen.
1918-01-01: Mora-Orsa övertagen från Gävle-Dala Järnväg (GDJ).
1919-01-01: Mora-Orsa överförd till 29 bansektionen.
1923-01-01: Ljusdal-Hudiksvall övertagen från 19 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (15 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Krylbo-Bollnäs.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Ljusdal.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.

18 bansektionen (18 bs) – Ljusdal – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1913-01-01: Indragen vid regional omorganisation. Bollnäs-Ljusdal överförd till 17 bansektionen. Ljusdal-Ånge och Ljusdal-Hudiksvall överförda till 29 bansektionen.
Omfattning
• Bollnäs-Ånge.
• Ljusdal-Hudiksvall.

18 bansektionen (18 bs) – Östersund – IV distriktet
1917-01-01: Bildad vid regional omorganisation. Östersund-Dorotea, Jämtlands Sikås-Hammerdal och Ulriksfors-Strömsund övertagna från 20 bansektionen.
1921-10-01: Sammanslagen med 20 bansektionen.
Omfattning 1917-01-01
• Östersund-Dorotea med sidobanor till Hammerdal och Strömsund.
Omfattning 1921-09-30
• Östersund-Vilhelmina med sidobanor till Hammerdal och Strömsund.

18 bansektionen (18 bs) – Hoting – IV distriktet
1925-12-03: Bildad vid regional omorganisation. Hoting-Storuman med sidobana till Holmsele hamn övertagen från 18/20 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (17 bansektionen).
Omfattning
• Hoting-Storuman med sidobana till Holmsele hamn.
• Forsmo-Hoting.

19 bansektionen (19 bs) – Sundsvall – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1913-01-01: Ånge-Brunflo och Brunflo-Pilgrimstad överförda till 21 respektive 20 bansektionen. Ljusdal-Ånge och Ljusdal-Hudiksvall övertagna från 18 bansektionen.
1922-10-01: Ånge-Långsele och Långsele-Sollefteå övertagna från 21 bansektionen.
1923-01-01: Ljusdal-Hudiksvall överförd till 17 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (14 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Sundsvall-Pilgrimstad.
Omfattning 1928-06-30
• Ljusdal-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Sundsvall-Ånge.

20 bansektionen (20 bs) – Östersund – IV distriktet
18/20 bansektionen (18/20 bs) – Östersund – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1913-01-01: Brunflo-Pilgrimstad övertagen från 19 bansektionen.
1917-01-01: Östersund-Dorotea med sidobanor till Hammerdal och Strömsund överförd till 18 bansektionen.
1921-10-01: Sammanslagen med 18 bansektionen. Namnändring från 20 till 18/20 bansektionen. Östersund-Vilhelmina med sidobanor till Hammerdal och Strömsund övertagen från 18 bansektionen. Bräcke-Brunflo övertagen från 21 bansektionen.
1922-10-01: Bräcke-Brunflo övertagen från 21 bansektionen.
1923-01-01: Brunflo-Sveg överförd till 29 bansektionen.
1925-12-03: Namnändring från 18/20 till 20 bansektionen. Hoting-Storuman med bibana till Holmsele hamn överförd till 18 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (13 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Pilgrimstad-Storlien.
Omfattning 1928-06-30
• Bräcke-Storlien.
• Östersund-Hoting med sidobanor till Hammerdal och Strömsund.

21 bansektionen (21 bs) – Sollefteå – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1913-01-01: Ånge-Brunflo övertagen från 19 bansektionen.
1922-10-01: Indragen vid regional omorganisation. Ånge-Långsele och Långsele-Sollefteå överförda till 19 bansektionen. Bräcke-Brunflo överförd till 18/20 bansektionen.
Omfattning 1908-01-01
• Bräcke-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
Omfattning 1922-09-30
• Ånge-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Bräcke-Brunflo.

22 bansektionen (22 bs) – Örnsköldsvik – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (22 bansektionen).
Omfattning
• Långsele-Vännäs.
• Mellansel-Örnsköldsvik.

23 bansektionen (23 bs) – Umeå – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-01-01: Jörn-Myrheden överförd till 24 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (21 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Vännäs-Myrheden.
• Vännäs-Umeå.
Omfattning 1928-06-30
• Vännäs-Jörn.
• Vännäs-Holmsund, Bastuträsk-Kallholmen och Hällnäs-Lycksele.

24 bansektionen (24 bs) – Luleå – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. Myrheden-Korsträsk övertagen från 23 bansektionen.
1916-01-01: Jörn-Myrheden övertagen från 23 bansektionen.
1917-01-01: Jörn-Boden överförd till 25 bansektionen. Boden-Näsberg och Näsberg-Gällivare övertagna från 25 respektive 26 bansektionen.
1926-01-01: Gällivare-Porjus övertagen från 27 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (18 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Myrheden-Boden.
• Luleå-Boden.
Omfattning 1928-06-30
• Luleå-Gällivare.
• Gällivare-Jokkmokk.

25 bansektionen (25 bs) – Boden – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. Sektionsexpeditionen flyttad från Gällivare till Boden. Boden-Morjärv övertagen från 24 bansektionen.
1917-01-01: Boden-Näsberg överförd till 24 bansektionen. Jörn-Boden övertagen från 24 bansektionen.
1918-01-01: Älvsbyn-Piteå övertagen från den tillfälliga förvaltningsenheten Linjen Älvsbyn-Piteå.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (20 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Boden-Näsberg.
• Boden-Morjärv.
Omfattning 1928-06-30
• Jörn-Boden och Älvsbyn-Piteå.
• Boden-Haparanda och Karungi-Övertorneå.

26 bansektionen (26 bs) – Gällivare – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. Sektionsexpeditionen flyttad från Kiruna till Gällivare. Näsberg-Gällivare med sidobanor i Gällivare övertagen från 25 bansektionen.
1908-1911: Kalixfors-Kiruna övertagen från 27 bansektionen.
1917-01-01: Indragen vid regional omorganisation. Näsberg-Gällivare överförd till 24 bansektionen. Gällivare-Kiruna med sidobanor i Gällivare överförd till 27 bansektionen.
Omfattning 1908-01-01
• Näsberg-Kalixfors med sidobanor i Gällivare.
Omfattning 1916-12-31
• Näsberg-Kiruna med sidobanor i Gällivare.

27 bansektionen (27 bs) – Kiruna – V distriktet
1908-01-01: Bildad vid regional omorganisation. Kalixfors-Riksgränsen övertagen från 26 bansektionen.
1908-1911: Kalixfors-Kiruna överförd till 26 bansektionen.
1917-01-01: Gällivare-Kiruna med sidobanor i Gällivare övertagen från 26 bansektionen.
1926-01-01: Gällivare-Porjus överförd till 24 bansektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (19 bansektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Kalixfors-Riksgränsen.
Omfattning 1928-06-30
• Gällivare-Riksgränsen med sidobanor i Gällivare.

28 bansektionen (28 bs) – Kristinehamn – II distriktet
1917-01-01: Bildad vid förstatligande. Kristinehamn-Mora med sidobanor till Persbergs gruvor och Finnshyttan samt Brintbodarne-Limedsforsen övertagna från Mora-Vänerns Järnväg (MVJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (7 bansektionen).
Omfattning
• Kristinehamn-Mora med sidobanor till Persbergs gruvor och Finnshyttan samt Brintbodarne-Limedsforsen.

29 bansektionen (29 bs) – Orsa – IV distriktet
1919-01-01: Bildad vid förstatligande. Mora-Orsa övertagen från 17 bansektionen och Orsa-Sveg från Orsa-Härjeådalens Järnväg (OHJ).
1923-01-01: Svwg-Brunflo övertagen från 18/20 bansektionen.
1927-05-01: Bollnäs-Orsa med sidobana till Dalfors övertagen från Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (16 bansektionen).
Omfattning 1919-01-01
• Mora-Sveg.
Omfattning 1928-06-30
• Mora-Brunflo och Sveg-Hede.
• Orsa-Bollnäs med sidobana till Dalfors.

Maskinsektioner (ms)
Drift och löpande underhåll av rullande materiel i form av lok, vagnar etc samt lokpersonal. Maskinsektionsföreståndaren (msf) tjänstgjorde på maskiningenjörsexeditionen (miöx) och var organisatoriskt underställd distriktets maskindirektör. Befattningen upprätthölls vanligen av en maskiningenjör (miö). Antalet sektioner varierade genom åren med verksamhetens omfattning. Gränsdragningen mellan sektionerna var föremål för justeringar.
1909-01-01: Bildade vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter
• Lokomotivstation.
• Vagnsavdelning.
• Sektionsverkstad.
• Tvättanstalt.

1/2 maskinsektionen (1/2 ms) – Stockholm – I distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1915-10-01: Järna-Nyköping överförd till 16 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (1 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Stockholm-Hallsberg med sidobanor i Stockholm och till Södertälje.
• Stockholm-Krylbo med sidobana i Stockholm.
Omfattning 1928-06-30
• Stockholm-Hallsberg med sidobanor i Stockholm och till Södertälje.
• Stockholm-Krylbo med sidobanor i Stockholm.

3 maskinsektionen (3 ms) – Örebro – I distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Omfattning 1909-01-01
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby
• Örebro-Svartå.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby med sidobana till Hultebo.
• Örebro-Svartå.

4 maskinsektionen (4 ms) – Göteborg – II distriktet
4/17 maskinsektionen (4/17 ms) – Göteborg – II distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1916-01-01: Göteborg-Halmstad övertagen från 8 maskinsektionen vid ändrad distriktsindelning.
1918-01-01: Namnändring från 4 till 4/17 maskinsektionen.
1926-10-01: Falköping-Hallsberg och Skövde-Karlsborg övertagna från 5 maskinsektionen.
1926-10-01: Falköping-Nässjö överförd till 9 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (5 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Göteborg-Falköping.
• Olskroken-Strömstad.
Omfattning 1928-06-30
• Göteborg-Hallsberg.
• Skövde-Karlsborg.
• Göteborg-Halmstad med sidobana till Lygnern.
• Olskroken-Strömstad.

5 maskinsektionen (5 ms) – Falköping – II distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1926-10-01: Indragen. Falköping-Hallsberg och Skövde-Karlsborg överföda till 4/17 maskinsektionen. Falköping-Nässjö överförd till 9 maskinsektionen.
Omfattning
• Falköping-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karrlsborg.

6 maskinsektionen (6 ms) – Kristinehamn – II distriktet
6/18 maskinsektionen (6/18 ms) – Kristinehamn – II distriktet
1909-01-01: Bildad som vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1917-01-01: Kristinehamn-Mora med sidobanor till Finnshyttan och Persbergs gruvor samt Brintbodarne-Limedsforsen övertagna från Mora-Vänerns Järnväg (MVJ).
1918-01-01: Namnändring från 6 till 6/18 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (6 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Omfattning 1928-06-30
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
• Kristinehamn-Mora med sidobanor till Finnshyttan och Persbergs gruvor samt Brintbodarne-Limedsforsen.

7 maskinsektionen (7 ms) – Malmö – III distriktet
7/8 maskinsektionen (7/8 ms) – Malmö – III distriktet
1909-01-01: Bildad vid morganisation av distriktens maskinavdelningar.
1915-01-01: Hässleholm-Alvesta överförd till 9 maskinsektionen. Kävlinge-Billesholm överförd till 8 maskinsektionen.
1918-01-01: Sammanslagen med 8 maskinsektionen. Namnändring från 7 till 7/8 maskinsektionen. Helsingborg-Halmstad, Kävlinge-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs övertagna med 8 maskinsektionen.
1920-01-01: Höganäs-Mölle övertagen från Höganäs-Mölle Järnväg (HMöJ).
1926-07-01: Kävlinge-Sjöbo övertagen från Kävlinge-Sjöbo Järnväg (KSJ).
1927-05-01: Kävling-Barsebäckshamn övertagen från Kävlinge-Barsebäcks Järnväg (KjBJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (10 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Malmö-Alvesta.
• Arlöv-Billesholm.
• Malmö-Trelleborg.
Omfattning 1928-06-30
• Malmö-Hässleholm
• Helsingborg-Halmstad.
• Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Mölle.
• Malmö-Trelleborg.
• Barsebäckshamn-Kävlinge-Sjöbo.

8 maskinsektionen (8 ms) – Helsingborg – III distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1915-01-01: Kävlinge-Billesholm övertagen från 7 maskinsektionen.
1916-01-01: Halmstad-Göteborg överförd till 4 maskinsektionen.
1918-01-01: Indragen. Sammanslagen med 7 maskinsektionen.
Omfattning 1909-01-01
• Helsingborg-Göteborg.
• Billesholm-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1917-12-31
• Helsingborg-Halmstad.
• Kävlinge-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

9 maskinsektionen (9 ms) – Norrköping/Nässjö – III distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1915-01-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Norrköping till Nässjö. Hässleholm-Alvesta övertagen från 7 maskinsektionen. Mjölby-Katrineholm överförd till 15 maskinsektionen.
1926-10-01: Nässjö-Falköping övertagen från 5 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (11 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Alvesta-Katrineholm.
Omfattning 1928-06-30
• Hässleholm-Mjölby.
• Nässjö-Falköping.

10 maskinsektionen (10 ms) – Östersund – IV distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1920-05-01: Sundsvall-Östersund, Bräcke-Långsele och Långsele-Sollefteå överförda till 11 maskinsektionen.
1922-09-21: Sveg-Mora övertagen från 12 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (13 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Sundsvall-Storlien.
• Bräcke-Långsele och Långsele-Sollefteå.
Omfattning 1928-06-30
• Östersund-Storlien.
• Brunflo-Mora och Sveg-Hede.
• Östersund-Storuman med sidobanor till Hammerdal, Strömsund och Holmsele hamn.

11 maskinsektionen (11 ms) – Ånge – IV distriktet
1920-05-01: Bildad vid regional omorganisation. Ånge-Långsele, Långsele-Sollefteå, Sundsvall-Ånge och Bräcke-Östersund övertagna från 10 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (14 maskinsektionen).
Omfattning 1920-05-01
• Ånge-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Sundsvall-Ånge och Bräcke-Östersund.
Omfattning 1928-06-30
• Ånge-Långsele.
• Långsele-Sollefteå och Forsmo-Hoting.
• Sundsvall-Ånge och Bräcke-Östersund.

12 maskinsektionen (12 ms) – Bollnäs – IV distriktet
11/12 maskinsektionen (11/12 ms) – Bollnäs – IV distriktet
1909-01-01: Bildad som 11 och 12 maskinsektionerna vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1918-01-01: Mora-Orsa övertagen från Gävle-Dala Järnväg (GDJ). Sektionsverkstaden i Bollnäs överförd huvudverkstaden Östersund-Bollnäs vid omorganisation av verkstadsdriften.
1919-01-01: Orsa-Sveg övertagen från Orsa-Herjeådalens Järnväg (OHJ).
1920-05-01: Namnändring från 11/12 till 12 maskinsektionen.
1922-09-21: Mora-Sveg överförd till 10 maskinsektionen.
1927-05-01: Bollnäs-Orsa med sidobana till Dalfors övertagen från Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (15 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Krylbo-Ånge.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Ånge,
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.
• Bollnäs-Orsa med sidobana till Dalfors.

13 maskinsektionen (13 ms) – Luleå/Boden – V distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1914-??-??: Sektionsexpeditionen flyttad från Luleå till Boden.
1914-??-??: Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare överförda till 15 maskinsektionen.
1918-01-01: Älvsbyn-Piteå övertagen från den tillfälliga förvaltningsenheten Linjen Älvsbyn-Piteå.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (20 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Jörn-Boden.
• Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
• Boden-Morjärv.
Omfattning 1928-06-30
• Jörn-Boden.
• Älvsbyn-Piteå.
• Boden-Haparanda och Karungi-Övertorneå.

14 maskinsektionen (14 ms) – Vännäs – V distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (21 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Långsele-Jörn.
• Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
Omfattning 1928-06-30
• Långsele-Jörn.
• Mellansel-Örnsköldsvik, Vännäs-Holmsund, Bastuträsk-Kallholmen och Hällnäs-Lycksele.

15 maskinsektionen (15 ms) – Kiruna – V distriktet
1909-01-01: Bildad vid omorganisation av distriktens maskinavdelningar.
1914-??-??: Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare övertagna från 13 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (19 maskinsektionen).
Omfattning 1909-01-01
• Gällivare-Riksgränsen.
Omfattning 1928-06-30
• Luleå-Riksgränsen med sidobanor i Gällivare.
• Gällivare-Jokkmokk.

16 maskinsektionen (16 ms) – Norrköping – I distriktet
1915-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Katrineholm-Mjölby övertagen från 9 maskinsektionen.
1915-10-01: Järna-Nyköping övertagen från 1/2 maskinsektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (2 maskinsektionen).
Omfattning 1915-01-01
• Katrineholm-Mjölby.
Omfattning 1928-06-30
• Katrineholm-Mjölby.
• Järna-Åby.

Trafiksektioner (ts)
Trafikdrift och kundtjänst samt stations- och konduktörspersonal. Trafiksektionsföreståndaren (tsf) tjänstgjorde på trafikinspektörsexpeditionen (tix) var organisatoriskt underställd distriktets trafikdirektör. Befattningen upprätthölls vanligen av en trafikinspektör (ti). Antalet sektioner varierade genom åren med verksamhetens omfattning. Gränsdragningen mellan sektionerna var föremål för justeringar.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter
• Station.

1 trafiksektionen (1 ts) – Stockholm – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-10-01: Järna-Nyköping överförd till 16 trafiksektionen.
1915-12-01: Stockholm-Nyboda med sidobana i Stockholm överförd till Stockholms trafiksektion.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (4 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Stockholm-Hallsberg med sidobanor i Stockholm och till Södertälje.
Omfattning 1928-06-30
• Nyboda-Hallsberg med sidobana till Södertälje.

2 trafiksektionen (2 ts) – Stockholm – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1915-12-01: Stockholm-Hagalund med sidobanor i Stockholm överförd till Stockholms trafiksektion.
1927-10-01: Nyboda-Stockholm-Hagalund med sidobanor i Stockholm övertagen från Stockholms trafiksektion.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (1 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Stockholm-Krylbo med sidobana i Stockholm.
Omfattning 1928-06-30
• Nyboda-Stockholm-Krylbo med sidobanor i Stockholm.

3 trafiksektionen (3 ts) – Örebro – I distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Omfattning 1908-01-01
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby.
• Örebro-Svartå.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Hallsberg-Mjölby och Dagarn-Hultebo.
• Örebro-Svartå.

4 trafiksektionen (4 ts) – Göteborg – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-01-01: Olskroken-Strömstad överförd till 17 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (5 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Göteborg-Falköping.
• Göteborg Tingstad-Strömstad.
Omfattning 1928-06-30
• Göteborg-Falköping.

5 trafiksektionen (5 ts) – Falköping – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (8 trafiksektionen).
Omfattning
• Falköping-Hallsberg.
• Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.

6 trafiksektionen (6 ts) – Kristinehamn – II distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
Omfattning
• Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.

7 trafiksektionen (7 ts) – Malmö – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Alvesta-Nässjö överförd till 9 trafiksektionen. Billesholm-Ängelholm och Billesholm-Landskrona överförda till 8 trafiksektionen. Malmö-Trelleborg övertagen från Malmö-Kontinentens Järnväg (MkontJ).
1915-01-01: Hässleholm-Alvesta överförd till 9 trafiksektionen. Kävlinge-Billesholm överförd till 8 trafiksektionen.
1926-07-01: Kävlinge-Sjöbo övertagen från Kävlinge-Sjöbo Järnväg (KSJ).
1927-05-01: Kävling-Barsebäckshamn övertagen från Kävlinge-Barsebäcks Järnväg (KjBJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (10 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Malmö-Nässjö.
• Arlöv-Ängelholm och Billesholm-Landskrona.
Omfattning 1928-06-30
• Malmö-Hässleholm.
• Arlöv-Kävlinge.
• Malmö-Trelleborg.
• Barsbäckshamn-Kävlinge-Sjöbo.

8 trafiksektionen (8 ts) – Helsingborg – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Billesholm-Ängelholm och Billesholm-Landskrona övertagna från 7 trafiksektionen.
1915-01-01: Kävlinge-Billesholm övertagen från 7 trafiksektionen.
1916-01-01: Halmstad-Göteborg överförd till 17 trafiksektionen.
1920-01-01: Höganäs-Mölle övertagen från Höganäs-Mölle Järnväg (HMöJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (12 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Helsingborg-Göteborg.
• Åstorp-Höganäs.
Omfattning 1928-06-30
• Helsingborg-Halmstad.
• Kävlinge-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Mölle.

9 trafiksektionen (9 ts) – Norrköping/Nässjö – III distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Alvesta-Nässjö övertagen från 7 trafiksektionen.
1915-01-01: Mjölby-Katrineholm överförd till 16 trafiksektionen. Hässleholm-Alvesta övertagen från 7 trafiksektionen. Sektionsexpeditionen flyttad från Norrköping till Nässjö.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (11 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Nässjö-Katrineholm.
Omfattning 1928-06-30
• Hässleholm-Mjölby.

10 trafiksektionen (10 ts) – Östersund – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-??-??: Ånge-Långsele och Långsele-Sollefteå överförda till 11 trafiksektionen.
1922-09-21: Brunflo-Åsarna överförd till 19 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (13 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Ånge-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Bräcke-Storlien.
Omfattning 1928-06-30
• Bräcke-Storlien.
• Östersund-Storuman med sidobanor till Hammerdal, Strömsund och Holmsele hamn.
• Hoting-Forsmo.

11 trafiksektionen (11 ts) – Sundsvall/Ånge – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-??-??: Ånge-Långsele och Långsele-Sollefteå övertagna från 10 trafiksektionen.
1916-10-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Sundsvall till Ånge.
1923-01-01: Ljusdal-Hudiksvall överförd till 12 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (14 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Ljusdal-Ånge.
• Ljusdal-Hudiksvall.
• Sundsvall-Ånge.
Omfattning 1928-06-30
• Ljusdal-Långsele.
• Långsele-Sollefteå.
• Sundsvall-Ånge.

12 trafiksektionen (12 ts) – Söderhamn/Bollnäs – IV distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1916-10-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Söderhamn till Bollnäs.
1923-01-01: Ljusdal-Hudiksvall övertagen från 11 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (15 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Krylbo-Ljusdal.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund.
Omfattning 1928-06-30
• Krylbo-Ljusdal.
• Kilafors-Söderhamn-Stugsund och Ljusdal-Hudiksvall.

13 trafiksektionen (13 ts) – Luleå/Boden – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1914-??-??: Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare överförd till 15 trafiksektionen.
1917-10-01: Sektionsexpeditionen flyttad från Luleå till Boden.
1918-01-01: Älvsbyn-Piteå övertagen från den tillfälliga förvaltningsenheten Linjen Älvsbyn-Piteå.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (20 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Jörn-Boden.
• Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
• Boden.Mörjärv.
Omfattning 1928-06-30
• Jörn-Boden.
• Älvsbyn-Piteå.
• Boden-Haparanda och Karungi-Övertorneå.

14 trafiksektionen (14 ts) – Umeå – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (21 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Långsele-Jörn.
• Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
Omfattning 1928-06-30
• Långsele-Jörn.
• Mellansel-Örnsköldsvik, Vännäs-Holmsund, Bastuträsk-Kallholmen och Hällnäs-Lycksele.

15 trafiksektionen (15 ts) – Kiruna – V distriktet
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1914-??-??: Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare övertagen från 13 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (19 trafiksektionen).
Omfattning 1908-01-01
• Gällivare-Riksgränsen.
Omfattning 1928-06-30
• Luleå-Riksgränsen med sidobanor i Gällivare.
• Gällivare-Lycksele.

16 trafiksektionen (16 ts) – Norrköping – I distriktet
1915-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Mjölby-Katrineholm övertagen från 9 trafiksektionen.
1915-10-01: Järna-Nyköping övertagen från 1 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (2 trafiksektionen).
Omfattning 1915-01-01
• Katrineholm-Mjölby.
Omfattning 1928-06-30
• Katrineholm-Mjölby.
• Järna-Åby.

17 trafiksektionen (17 ts) – Göteborg – II distriktet
1916-01-01: Bildad vid ändrad distriktsindelning. Göteborg-Halmstad övertagen från 8 trafiksektionen. Olskroken-Strömstad övertagen från 4 trafiksektionen.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (9 trafiksektionen).
Omfattning 1916-01-01
• Göteborg-Halmstad.
• Olskroken-Strömstad.
Omfattning 1928-06-30
• Göteborg-Halmstad med sidobana till Lygnern.
• Olskroken-Strömstad.

18 trafiksektionen (18 ts) – Kristinehamn – II distriktet
1917-01-01: Bildad vid förstatligande. Kristinehamn-Mora med sidobanor till Finnshyttan och Persbergs gruvor samt Brintbodarne-Limedsforsen övertagna från Mora-Vänerns Järnväg (MVJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (7 trafiksektionen).
Omfattning
• Kristinehamn-Mora med sidobanor till Finnshyttan och Persbergs gruvor samt Brintbodarne-Limedsforsen.

19 trafiksektionen (19 ts) – Orsa – IV distriktet
1919-01-01: Bildad vid förstatligande. Orsa-Sveg övertagen från Orsa-Härjeådalens Järnväg (OHJ). Mora-Orsa övertagen från Gävle-Dala Järnväg (GDJ) 1918-01-01 och förvaltad av Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ) till 1919-01-01.
1922-09-21: Åsarna-Brunflo övertagen från 10 trafiksektionen.
1927-05-01: Bollnäs-Orsa med sidobana till Dalfors övertagen från Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (16 trafiksektionen).
Omfattning 1919-01-01
• Mora-Sveg.
Omfattning 1928-06-30
• Mora-Brunflo och Sveg-Hede.
• Bollnäs-Orsa med sidobana till Dalfors.

Stockholmstrafiksektionen (St ts) – Stockholm – I distriktet
1915-12-01: Bildad vid regional omorganisation. Hagalund-Stockholm med sidobanor i Stockholm övertagen från 2 trafiksektionen. Stockholm-Nyboda med sidobana i Stockholm övertagen från 1 trafiksektionen.
1927-10-01: Indragen vid regional omorganisation. Hagalund-Nyboda med sidobanor i Stockholm överförd till 2 trafiksektionen.
Omfattning
• Hagalund-Nyboda med sidobanor i Stockholm.

Centralverkstad (Cv)
Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en maskindirektör (Md).
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Ombildad till huvudverkstad vid omorganisation av verkstadsdriften.
Centralverkstaden Örebro (Cv Ör)
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Ombildad till huvudverkstaden Örebro vid omorganisation av verkstadsdriften.

Huvudverkstäder (hvst)
Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en förste maskiningenjör (miö) eller maskindirektör (md).
1918-01-01: Bildade vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från centralverkstaden och distriktsverkstäderna.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Huvudverkstaden Göteborg (hvst G)
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från II distriktets verkstad i Göteborg.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Huvudverkstaden Malmö (hvst M)
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från III distriktets verkstad i Malmö.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Huvudverkstaden Notviken-Boden (hvst Nvn-Bdn)
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från V distriktets verkstäder i Notviken och Boden.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Huvudverkstaden Liljeholmen-Tomteboda (hvst Lm-Tm)
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från I distriktets verkstäder i Liljeholmen och Tomteboda.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (huvudverkstaden Tomteboda).

Huvudverkstaden Örebro (hvst Ör)
1918-01-01: Ombildad från centralverkstad till huvudverkstad vid omorganisation av verkstadsdriften.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Huvudverkstaden Östersund-Bollnäs (hvst Ös-Bn)
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från IV distriktets verkstäd i Östersund och 11/12 maskinsektionens verkstad i Bollnäs.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning