HOME
INDEX

594     Långebro - Brösarp

FÖREGÅENDE
LISTA
(Långebro) - Everöd - Brösarp
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Lo/Lbo (Långebro) h 70,700 3 1901-05-02 stn, lp 1972-01-01, 1983-04-01
  Helgedal 72,000   hp, †. hp under en kort tid på ÖSJ-tiden
Hgd Helgedal   72,200   1965 ssp; industriområde
Åp/Åtp Åsumtorp h 74,300 4 1901-05-02 stn, hlp 1934, lp 1969-06-01, †1978-03-01
Mg Mossagården   75,800   1933-05-15 hp, †1939-05-15
Gkg Gärds-Köpinge v 79,200 12   stn, †1972-01-01
Gk/Gkg Gärds Köpinge 79,200 12 1901-05-02
Gd Gringelstad v 81,200 17 1901-05-02 stn, hlp 1934, T hp 1969-06-01, †1972-01-01
Åd Åkeslund   83,300   1933-05-15 hp, †1939-05-15
Ev Everöd v 86,000 25 1901-05-02 stn, lp 1972-01-01, †1975-06-01
Vk/Vkl Vittskövle v 90,900 30 1881-12-06 stn, hlp 1933, lp 1972-01-01, U 1988, †1989-02-01; småbana Vittskövle gods
  Vittsköfle          
  Vidtsköfle          
Nvdl Navladal 91,700 1951 lp, †1959-05-31
D/Dba Degeberga v 93,400 43 1900 stn, lp 1972-01-01, †1977-01-01
D Degeberga   93,600 43 1881-12-06 stn, U 1900; triangelspår; uppgick i Degeberga "nya"
Fka Forsakar 95,200 29 1933-05-15 hp, †1972-01-01
Öl/Ösy Österliaby 98,600 33 1944-09-18 hp , †1969-06-01
 

Österlia

  98,600 33 1933-05-15  
Or/Ols Olseröd v 101,500 51 1900-05-03 stn, †1972-01-01
Ml/Mlh Maglehem h 105,500 44 1900-05-03

stn, hlp 1934, stn 1960t, lp 1972-01-01, †1972-02-01

Br/Böp Brösarp h 109,300 40 1900-05-03

stn, lp 1972-01-01, †1982-09-01; I stn (museitrafik); ansl YBJ; PS


Delkarta utvisande de olika järnvägsbolagens bandelars inbördes förhållande i sydöstra Skåne.
Delkarta utvisande de olika järnvägsbolagens bandelars inbördes förhållande i sydöstra Skåne


Östra Skånes järnvägar, ÖSJ

ÖSJ tillkom 1898-07-01 genom fusion av Eslöv–Hörby järnväg, Frosta härads järnväg (f.d. Hörby–Tollarps järnväg), Gärds härads järnväg och Hästveda–Karpalunds järnväg. Höör–Hörby järnväg förvärvades 1915-09-24 (för tidigare data se dessa banor)

Östra Skånes järnvägar” var namnet på ett vidlyftigt 1870-talsprojekt som gick ut på att, med utgångspunkt från Kristianstad, spänna ett nät av smalspårsbanor över en stor del av Skåne. Projektet föll under den följande lågkonjunkturen, men en del av visionen förverkligades i annan form.
Ägande bolaget bildades 1898-03-28. Dess syfte var i klartext att samla järnvägar och det övertog 1898 flera dittills självständiga banor enligt ovan, som 1897–98 övergångsvis hade samverkat i Östra Skånes trafikförening. Redan 1891 användes ”ÖSJ” som samtrafikbenämning för dessa.
Kompletteringarna av nätet handlade om rationellare anslutning till Kristianstad och förbindelse med Ystadsbanorna i Brösarp.
Konkurrensen var hård med bankomplexet Kristianstad–Hässleholms järnvägar, inte minst om trafiken mellan Kristianstad och Malmö där ÖSJ hade fördelen av en kortare väg via Hörby. Denna blev något av en huvudlinje där ÖSJ bland annat satte in restaurangvagn.
Diagonaltrafiken tillhörde även det som lockade Malmö järnvägar att skaffa sig aktiemajoritet i ÖSJ, men den tilltänkta genvägen över Bjärsjölagård blev aldrig färdigbyggd.
Mellankrigskriserna drabbade ÖSJ hårdare än CHJ som tog över och skar bort några linjer.
Sedan Kristianstad–Hässleholm fått eldrift ledde SJ ”diagonaltrafiken” den vägen och det forna ÖSJ-nätet drabbades av lokalbanornas generella problem, med successiva nedläggningar som följd.

Koncession
1892-10-22 Degeberga–Brösarp, för Degeberga–Brösarps järnvägs  AB.
1898-09-09 Everöd–Kristianstad.
1901-07-10 Skepparslöv–Långebro och Öllsjö–Skepparslöv nedre.

Längd Totalt 186 km, de av ÖSJ öppnade delarna 42 km.

Ägare
Aktiemajoriteten innehades 1919–1933 av Malmö stad via Malmö–Simrishamns järnväg och från 1936 av Kristianstad–Hässleholms järnvägar.

Förvaltningsort Kristianstad.

Trafikförändringar
1899-10-11 *Färlöv–Strö, 5 km, allmän trafik.
1900-05-03 *Degeberga–Brösarp, 16 km, allmän trafik (stationen i Degeberga förskjuten något västerut).
1901-05-02 *Långebro–Everöd, 15 km (ny station i Everöd).
1902-10-01 *Långebro–Skepparslöv, 5 km, och Öllsjö–Skepparslöv nedre, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 *Kristianstad–Långebro, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 †Öllsjö–Skepparslöv, 2 km. Linjen hade använts för godståg och för snälltåg Kristianstad–Eslöv–Malmö.
1929-01-01 †Hörby–Höör, 13 km, all trafik. Finaltåget måste tömmas med taxi på grund av lokskada,
1929-11-22 †Färlöv–Strö, 5 km, persontrafik.
1936-07-01 †Gärds Lyngby–Åhus, 14 km, Östra Vram–Everöds lastplats, 4 km, och Karpalund–Skepparslöv nedre, 3 km, all trafik, samt Everöds lastplats–Gärds Lyngby,
2 km, och Tollarp–Östra Vram, 2 km, persontrafik.
1952 †Färlöv–Strö, 5 km, godstrafik de facto (formellt 1954-02-01)
~1955 †Everöds lastplats–Gärds Lyngby, bettrafik.
1957 †Tollarp–Östra Vram, bettrafik.
1961-05-28 †Långebro–Hörby, 42 km, persontrafik och Tollarp–Hörby, 25 km, godstrafik de facto (formellt 1967-05-28).
1963-05-26 †Hästveda–Glimminge N, 7 km, godstrafik de facto.
1967-05-28 †Hörby–Eslöv, 24 km, all trafik och Långebro–Tollarp, 17 km, godstrafik.
1969-06-01 †Hästveda–Karpalund, 36 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kristianstad–Brösarp, 39 km, persontrafik.
1975-06-01 †Degeberga–Brösarp, 16 km, godstrafik.
1977-01-01 †Vittskövle–Degeberga, 3 km, godstrafik.
1982-04-01 †Glimminge N–Broby, 5 km, godstrafik.
1982-09-01 †Vittskövle–Brösarp, 18 km, resttrafik (enstaka transporter för armén vid Ravlunda skjutfält).
hösten 1988 †Långebro–Vittskövle, 21 km, godstrafik de facto (formellt 1989-02-01)
1989-11-23 †Broby–Hanaskog, 11 km, godstrafik de facto (formellt 1990-01-08).
1991-09-29 *samma sträcka, godstrafik.
våren 1994 †samma sträcka, godstrafik de facto (formellt 1994-06-12).

Trafik
a) Sidobanan Färlöv–Strö hade lokalt annonserad persontrafik 1899–1929 och trafikerades mest under betkampanjerna oktober–december.
b) ÖSJ-snälltågen Kristianstad–Eslöv trafikerade CHJ-sträckan Kristianstad–Karpalund innan förbindelsen via Långebro öppnades 1919.
c) Genomgående persontåg gick till 1901-11-01 Kristianstad–Ystad varefter lokbyte skedde i Brösarp, uppluckrat på 1930-talet.
d) Genomgående personvagnar Kristianstad–Tomelilla–Ystad, i några fall från Hästveda.
e) Vissa genomgående personvagnar Kristianstad–Eslöv–Malmö på Södra stambanan.

Trafikuppehåll
En tid 1968 Långebro–Åsumtorp, all trafik på grund av motorvägsbygge.

Förstatligad 1944-07-01.

Upprivning
Everöds lastplats–Gärds Lyngby obekant,
Öllsjö–Skepparslöv 1923,
Höör–Hörby 1931 utom 1 km grusspår närmast Höör,
Skepparslöv nedre–Karpalund 1936,
Gärds Lyngby–Åhus och Östra Vram–Everöds lastplats 1937,
1 km närmast Höör 1944,
Färlöv–Strö 1954,
Tollarp–Östra Vram 1960,
Långebro–Eslöv 1967,
Hästveda–Glimminge N 1985,
Helgedal–Maglehem 2000,
Broby–Hanaskog 2002,
Hanaskog–Knislinge 2005

Nollpunkt
Efter fusionen omkilometrerades EHJ, HTJ och GJ av ÖSJ. Långebro för Kristianstad–Eslöv, Kristianstad C för Kristianstad–Brösarp.
av SJ omkilometrerat till Älmhult, Karpalund för Hästveda–Karpalund,
omkastat av SJ, Skepparslöv nedre för Karpalund–Skepparslöv nedre, Hörby för Höör–Hörby, Färlöv för Färlöv–Strö, Tollarp för Tollarp–Åhus.

Anmärkning
a) Tollarp stn flyttades 1899-10-01 för att undvika tågvändning mot Hörby.
b) Broby–Glimminge har isolerad turisttrafik med cykeldressin sedan 1987, såld till Östra Göinge kommun 1989.

 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Gunnar Carlqvist & Albert Bromée, Sparbanken i Lund 1833–1933, 1933
”Höör–Hörby järnväg”, Fulltofta sockenbok, 1999
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
K.O. Hammarlund, Järnvägarna kring Kristianstad, 1944
Yngve Holmgren, ”Färlöf–N Strö Jernväg”, ÖSJ-bladet 4/1979
Sigvard Jönsson & Nils Erik Wååg, När tåget gick till Tollarp, 1989
Anders Olsson, ”Kristianstad–Brösarp”, ÖSJ-bladet 1-2/2001
 
TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson  / Kjell Byström
Uppdaterad/kompletterad 2021-03-20 Rolf Sten