DVVJ:s södra del fram till Bengtsfors hade bäst ekonomiska utsikter tack vara de många industrierna utmed Upperudsälven, men längre norrut var bebyggelsen gles och näringslivet underutvecklat.
Göteborgsintressen (staden, Bergslagernas järnväg och privatpersoner) stod för en stor del av aktiekapitalet och därmed ledningen över järnvägen.
Staten medverkade förutom med lån också med nödhjälpsarbeten under den långa byggprocessen som försvårades och fördröjdes av besvärlig terräng, arbetskonflikter och finansiella problem, och när den äntligen var klar hade landsvägstrafiken etablerats.
Göteborg/BJ ville också efter konkursen behålla kontrollen över banan för att inte förlora trafik till SJ och andra konkurrenter.
En viss turisttrafik kunde inte uppväga det senare tappet på grund av industrinedläggningar, vägtrafikkonkurrens och avfolkning, och starka kommunala engagemang förmådde inte stoppa nedläggningen.

Koncession 1914-09-22

Längd Totalt 178 km

Förvaltningsort Göteborg (lokal huvudort Årjäng)

Trafikförändringar
1923-12-13 *Mellerud–Åsensbruk, 13 km, provisorisk godstrafik
1925-12-09 *Åsensbruk–Billingsfors, 25 km, provisorisk godstrafik
1926-09-28 *Beted–Gilserud(–Arvika), 29 km, provisorisk godstrafik
1927-01-01 *Mellerud–Bengtsfors Ö, 44 km, allmän trafik
1927-12-17 *Bengtsfors Ö–Blomskog, 38 km, och eted–Skillingsfors, 19 km, provisorisk godstrafik.
1928-03-01 *Bengtsfors Ö–Gilserud(–Arvika), 115 km, och Beted–Skillingsfors, allmän trafik.
1961-05-28 † Beted–Skillingsfors, 19 km, all trafik (behovsgodståg 1958-06-01) och Årjäng–Gustavsfors, 28 km, godstrafik.
1975-06-01 † Gustavsfors–Bengtsfors, 24 km, godstrafik.
1985-06-10 † (Arvika–)Gilserud–Bengtsfors, 113 km, persontrafik.
1985-07-31 † Jössefors Ö–rjäng, 61 km, godstrafik de facto, efter ras vid Vännacka (formellt 1988-10-01).
1986-09-01 † Billingsfors–Bengtsfors, 6 km, all trafik och Mellerud–Billingsfors, 38 km, persontrafik. sommaren 1987 *Mellerud–Bengtsfors,44 km, säsongspersontrafik.
1989-10-01 † Jössefors Ö–Gilserud, 2 km, godstrafik.

Samband
BJ hade stora ägarintressen redan från början, och DVVJ och Åmål–Årjängs järnväg ägdes från 1937-09-01 av ett BJ-dotterbolag, DVVJ AB.

Trafik
a) Trafikerades av BJ.
b) Under 1930-talet kördes vissa persontåg Arvika–Edane, 15 km, åt SJ.
c) Säsongspersontrafiken har utförts i en kommunstiftelses regi under det gamla marknadsföringsnamnet De Vackra Vyernas Järnväg.

Förstatligad
1936-12 statligt ägande efter konkurs, ej införlivad med SJ, såld till BJ 1937-05, statligt bolag 1947-07-01, till SJ 1948-07-01.

Fjärrblockering
1951-08-01 Gilserud fp; Arvika, lokal fjärrstyrning.
1974-06-17 (Mellerud stn, tidvis); Göteborg.
ATC 1984-04-03 Mellerud stn.

Upprivning
Årjäng–Jössefors Ö 1989, Jössefors Ö–Gilserud 1993.

Anmärkning
a) Bom/grindbevakningen Beted–Skillingsfors ersattes redan 1938 av tågstopp vid de sju vägkorsningarna.
Bandelen var för övrigt veterligt SJ:s enda där mjölkbord stod utsatta i linjeboken.
b) Turisttrafik med cykeldressin Bengtsfors–Kråkviken sommartid 1987–1988, från 1989 Bengtsfors–Årjäng.
c) SJ begärde redan 1962 tillstånd till partiell nedläggning.
Framställningen bifölls aldrig och förändringen skedde först i länstrafikens regi.
Väntetiden samlade ett stort behov av spårutrustning framför allt norr om Billingsfors.

Källor och referenser
- G. kermark, Dal–Västra Värmlands järnväg – DVVJ, 1932.
- Svante Forsæus & Gösta Johannesson, Dal–Västra Värmlands Järnväg, 1990..
- Järnvägsdata 2009.
- Jannesson, Åke, m-fl-, SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm