Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

ROJ, Ruda - Oskarshamns Järnväg  RÄJ, Ruda - Älghultsby Järnväg  ÖSmJ, Östra Smålands Järnväg Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

ÖSmJ, Östra Smålands Järnväg

ROJ och RÄJ i konkurs
Den djupa lågkonjunktur som inträffade under 1920-talet påverkade järnvägarnas ekonomi mycket starkt. För ROJ och RÄJ var det fortsatta transporter av sand och virke som en viss tid räddade situationen. Persontransporterna försökte man rationalisera 1924 genom att köpa en motorvagn från Kalmar Verkstad.
   Trots stora ansträngningar gick både ROJ och RÄJ i konkurs 1931. Ett nytt bolag bildades för den fortsatta verksamheten. Från 1 juli 1932 sammanslogs ROJ och RÄJ till ett bolag med namnet Östra Smålands Järnväg, ÖsmJ. Det nya bolaget var ett dotterbolag till Kalmar - Berga Järnväg, KBJ.

Östra Smålands Järnväg, ÖsmJ
ÖsmJ bildades 1 juli 1932 för att överta Ruda - Oskarshamns, ROJ, och Ruda - Älghults järnvägar vilka hade gått i konkurs 1931. Det nya bolaget var ett dotterbolag till Kalmar - Berga Järnväg, KBJ.
  Genom den här sammanslagningen av ROJ och RÄJ fick man samförvaltning och stordriftsfördelar tillsammans med KBJ.

Kalmar - Berga Järnvägs lok nummer 4 "Freja" på vändskivan utanför lokstallet i Kalmar. Tillverkat av NOHAB 1897. Köptes 1933 av ÖSmJ där det fick nummer 2. Skrotades 1945. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Mer dragkraft
1933 köpte ÖsmJ ett begagnat tanklok från KBJ, före detta nummer 4 "Freja". Loket var tillverkat vid NOHAB 1897. Det numrerades vid ÖsmJ som nummer 2.
1932 köpte man en tvåaxlig lokomotor från Kalmar Verkstad. Det var för övrigt tillverkarens första lokomotor. Den fick vid ÖsmJ nummer 101.

Leveransfoto på Kalmar Verkstads första lokomotor. Levererades till Östra Smålands Järnväg i slutet av 1932. Lokomotorn finns bevarad på museijärnvägen Jädraås - Tallås Järnväg. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Några ord om Kalmar läns östra järnvägs AB
Det här bolaget var ägare till KBJ. 1910 bildade man ett dotterbolag som inköpte Mönsterås - Åseda Järnväg, MÅJ, sedan detta bolag gått i konkurs. Som nämnts ovan bildade Kalmar läns östra järnvägs AB 1932 ännu ett dotterbolag, ÖsmJ vilket inköpte ROJ och RÄJ efter konkursen. 1 januari 1937 upplöstes dotterbolagen och inkorporerades direkt med KBJ.
   Den stora vinsten mede detta var att man nu kunde samutnyttja den rullande materielen över hela linjenätet.

Förstatligande
Den fortsatta lågkonjunkturen på 1930-talet höll järnvägarna i ett svårt ekonomiskt grepp. Inte blev det bättre genom den ökande konkurrensen från landsvägstrafiken.
I och med krigsutbrottet 1939 blev situationen helt ohållbar, antingen konkurs eller försäljning till staten.
   1 juli 1940 köptes ÖsmJ, tillsammans med KBJ och MÅJ, av staten. Järnvägarna inkorporerades i Statens Järnvägars organisation, dåvarande 27 trafiksektionen i Kalmar.

Vad hände sedan?
Ironiskt nog ökade trafiken under krigsåren. Samtidigt minskade konkurrensen på grund av bränslebristen.
   På persontrafiksidan sattes rälsbussarna efterhand in i trafiken. På sträckan Oskarshamn - Älghult - Brittatorp - Växjö sattes direkta rälsbusståg in i trafiken.
På samma sträcka gick en omfattande godstrafik. Dragkraften var till en början tanklok med littera Np vilka på 1950-talet ersattes av nybyggda tenderlok littera Gp. Godstågsparet 9811 och 9812 fortsatte att ha Gp-lok som dragkraft fram till nedläggningen 1963. Detta blev för övrigt de sista ordinarie smalspårstågen med ånglok som dragkraft.

ROJ lok nummer 5 tillverkat av Henschel & Sohn 1920. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Lokens vidare öden
- Lok 1 fick efter förstatligandet SJ nummer 3025 och littera S8p. Loket skrotades 1953
- Lok nummer 2 (KBJ4) skrotades 1945.
- Lok 3 fick efter förstatligandet SJ nummer 3026 och littera S9p. Sedan loket slopats köptes det av museijärnvägen Anten - Gräfsnäs Järnväg. Loket är bevarat.
- Lok 4 fick efter förstatligandet SJ nummer 3038 och littera S2p. Loket skrotades 1962.
- Lok 5 fick efter förstatligandet SJ nummer 3039 och littera S2p. Sedan loket slopats köptes det av museijärnvägen Anten - Gräfsnäs Järnväg. Loket är bevarat.
- Lokomotorn 101 fick efter förstatligandet nummer 143 och littera Zp. Den såldes vidare 1960 till Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnväg, DONJ. Vid DONJ hade den nummer 7. 1971 överfördes den till Museijärnvägen Jädraås - Tallås Järnväg, JTJ. Den finns bevarad och är driftduglig.

Nedläggning
Under 1950-talet blev järnvägstrafiken alltmer olönsam och till sist kom man till "smärtgränsen". Beslut fattades om nedläggning.
   29 september 1963 upphörde all trafik på sträckan Ruda - Älghult - (Brittatorp). Vissa transporter av rullande materiel fortsatte att transporteras över den nedlagda sträckan fram till 1967.
   29 september 1963 lades godstrafiken ned på sträckan Oskarshamn - Kvillegärde.
   1 juli 1966 lades persontrafiken ned på sträckan Oskarshamn - Kvillegärde.
   1 juli 1966 lades persontrafiken ned på sträckan Kvillegärde - Ruda.
   1970 upphörde godstrafiken på sträckan Kvillegärde - Ruda och därmed hade all trafik upphört på forna ÖsmJ.

Rivning
Mellan Oskarshamn och Skorpetorp revs banan 1968
Mellan Älghult och Ruda revs banan 1968 - 1968.
Slutligen, mellan Ruda och Skorpetorp revs banan 1970 - 1971.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till ÖSmJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
osmj_fakta.html senast uppdaterad 20 januari 2004