Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga järnvägar, TÖJ, T. Ö. J.

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

NÖJ, Norra Östergötlands Järnvägar

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Stora delar av den fortsatta texten kommer från en bok "Norra Östergötlands Järnvägar och Mellersta Östergötlands Järnvägar under åren 1924 - 1944. Boken gavs ut 1944 av styrelserna för NÖJ och MÖJ. Texten är något redigerad för att bli lite mer lättläst.
Kommentarer och tillägg är gjorda av Rolf Sten och är då skrivna i avvikande stilsort, Arial.

Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga järnvägar, TÖJ, T. Ö. J.
Frågan om sammanslagning av de smalspåriga järnvägarna inom Östergötland och Norra Småland till en enhet är av gammalt datum. En mycket vidlyftig utredning av detta ärende hade år 1910 verkställts av för ändamålet utsedda kommitterade under ordförandeskap av landshövding Swedelius. Denna utredning omfattade banorna Fågelsta—Vadstena—Ödeshög, Linköping—Fågelsta, Linköping—Ringstorp, Norsholm—Bersbo, Västervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hultsfred—Västervik, Norrköping—Finspong—Pålsboda—Örebro, Norrköping —Söderköping—Valdemarsvik samt Norrköping—Arkösund.

Vill du se en större karta? Klicka i bilden ovan!

   Genom utredningen påvisades, att stora fördelar skulle kunna uppnås genom att samtliga dessa företag sammanfördes till en enhet, främst trafikökning och undvikande av omlastning genom samtrafikvägarnas omläggning, bättre utnyttjande av den rullande materielen, minskning av kostnaderna för materialinköp och förrådsförvaltning samt för verkstäder m.m. Trots detta lyckades man dock ej uppnå enighet, och förslaget fick förfalla.
   Men tanken var därmed ej avlivad, den fanns kvar och upptogs några år senare av N.Ö.J:s styrelse i ett förslag att sammanslå de till M. Ö. J. hörande banorna med N. Ö. J.
   Svårigheten för en sådan sammanslagning var bland andra den, att bandelen mellan Norsholm och Ringstorp hade annan ägare, med vilken uppgörelse måste träffas rörande de genomgående tågens framförande över denna bansträcka. Alternativt tänkte man sig dock en direkt förbindelse, och förslag utarbetades år 1916 till anläggning av smalspårig järnväg mellan Norsholm och Linköping med sträckning mellan stambanan och sjön Roxen samt anslutning till M. Ö. J:s spår i Linköping. Förslagen blev emellertid ej då realiserade.
   Först några år senare — år 1922 — upptogs frågan ånyo och man tillsatte delegerade för utredning av möjligheterna att sammanslå de bägge företagen N. Ö. J. och M. Ö. J. till ett.   Skulle sådan sammanslagning komma till stånd, bleve det emellertid nödvändigt ej blott att med N. V. H. J. träffa uppgörelse rörande tillstånd att framföra tågen över bandelen Norsholm—Ringstorp utan även att av S. J. erhålla medgivande att betingelserna för försändelsers framförande å de berörda linjerna enligt N. Ö. J:s lokala taxa måtte anses uppfyllda ävensom att bestående samtrafiksvägar berörande dessa — helt eller delvis — finge omräknas med beaktande av att dessa linjer skulle anses tillhöra endast en förvaltning.
   En för detta ändamål år 1925 till Kungl. Järnvägsstyrelsen gjord framställning blev emellertid icke bifallen. Härigenom kom visserligen frågan om N. Ö. J:s övertagande av M. Ö. J. i ett mindre gynnsamt läge, men man gav likväl ej upp tanken utan gick i författning om att i alla händelser låta verkställa en tekniskekonomisk utredning av ärendet.
   Något direkt resultat nåddes dock ej heller genom denna utredning, och något längre fram kom hela ärendet i ett annat läge.

T. Ö. J: bildas
I september år 1927 inkom nämligen till N. Ö. J:s styrelse en skrivelse från V. B., i vilken föreslogs att företaga utredning om och i vilken mån samarbete mellan dessa båda företag skulle kunna med fördel anordnas. Frågan väckte N. Ö. J:s styrelses livliga intresse, och det gavs i uppdrag till de båda företagens trafikchefer Lindgren och Carlsson att verkställa sådan utredning, varvid de skulle äga rätt att anlita den ytterligare sakkunskap, som kunde anses erforderlig eller lämplig.
   Till N. Ö. J:s styrelsesammanträde den 27 april 1929 kunde utredningsmännen framlägga huvudgrunderna för ett samarbete mellan de båda banorna, vilket gick ut på:
- 1. Gemensam trafikförvaltning.
- 2. Gemensamt användande av rullande materiel och personal.
- 3. Vartdera bolaget erhåller sina inkomster och bär sina utgifter.
    Dessa huvudgrunder godkändes av styrelserna för de båda järnvägarna, och man beslutade att föreslå årets bolagsstämmor att anta desamma, vilket även skedde. Därjämte beslutades å stämmorna, att utredningarna i ärendet skulle fortsättas och bedrivas så, att definitivt förslag kunde föreläggas 1930 års bolagsstämmor och samarbetet påbörjas senast den 1 januari 1931.
   Då det emellertid ansågs önskvärt att även M. Ö. J. ingick i den gemensamma förvaltningen, dryftades möjligheterna härtill mellan de tre bolagens trafikchefer samt ordföranden i Norrköpings drätselkammare rådman Reventberg, och var de samtliga intresserade för detta förslag. För dess realiserande ansågs det lämpligt, att N. Ö. J. skaffade sig ekonomiskt intresse i M. Ö. J. Major Lindgren föreslog därför N. Ö. J:s styrelse å sammanträde den 13 september 1929 att förvärva den aktiemajoritet i bolaget, som innehades av Östergötlands Enskilda Bank och som man trodde sig veta, att banken var benägen att avyttra. För att härom underhandla med banken utsåg styrelsen herrar Lindgren, Carlsson och Reventberg.
   Dessa delegerade anmälde till styrelsen den 15 oktober, att preliminärt avtal träffats med banken om inköp av bankens aktiepost i M. Ö. J., 3 900 st. preferensaktier. Styrelsen godkände avtalet och gav verkställande direktören i uppdrag att avsluta köpet. Detsamma blev emellertid icke fullföljt. N. Ö. J. arrenderade i stället under några år M. Ö. J., och då sedermera T. Ö. J. bildades, ingick M. Ö. J. i denna förvaltning.

Förslag till överenskommelse rörande de tre banornas samarbete förelåg färdigt på hösten år 1929 och antogs av de intresserade företagen, av N. Ö. J. å extra bolagsstämma den 18 november sagda år. Avsikten med samarbetet anges i ingressen till överenskommelsen, i vilken det heter:
"I ändamål att genom de olika järnvägarnas sammanförande under en förvaltning, benämnd Trafikförvaltningen Östergötlands Smalspåriga Järnvägar (T. Ö. J.), åstadkomma rationell trafikskötsel för järnvägarna såsom helhet, ledande till ökad nettobehållning såväl genom minskning av utgifter som även genom ökning av inkomster samt bättre utnyttjande av järnvägarnas tillgångar och personal, har mellan de tre bolagen träffats överenskommelse om gemensam trafikförvaltning."

T. Ö. J. skulle omfatta samtliga till M. Ö. J. hörande banlinjer med en sammanlagd längd av 124,7 km. N. Ö. J:s banlinjer med en längd av 132,3 km., V. B:s banlinjer med en längd av 101,1 km., Norrköpings stad tillhöriga av V. B. arrenderade banlinjerna Norrköpings östra—Södra Hamnen samt Slakthusspåret, längd 2,1 km. och därjämte N. V. H. J. tillhöriga av N. Ö. J. delvis trafikerade järnvägslinjen Norsholm—Ringstorp om 13,3 km. längd.
Summan av T. Ö. J. trafikerad banlängd skulle sålunda uppgå till 373,5 km. Härtill kom sedermera även järnvägen Skänninge—Bränninge om 27,2 km. längd, varigenom den trafikerade banlängden ökades till 400,7 km. överenskommelsens villkor var i huvudsak följande:
   Trafikförvaltningen handhas av ett trafikutskott, bestående av två därtill befullmäktigade ledamöter med en suppleant från var och en av de tre bolagens styrelser samt en verkställande direktör. Dessutom skall hos Kungl. Maj:t göras framställning därom, att av bolagens kronoombud ett utses att såsom ordinarie och ett såsom suppleant i trafikutskottet företräda Kungl. Maj:ts och Kronans intressen.
   Trafikutskottet, som utser verkställande direktör med ett års ömsesidig uppsägning, äger att i enlighet med överenskommelsens bestämmelser å de tre bolagens vägnar besluta och handla i avseende å järnvägarnas drift och underhåll.
   Förvaltningens huvudkontor skall vara förlagt i Norrköping.
   I den gemensamma förvaltningen skall anses ingå järnvägarna i befintligt skick med personal, bana och husbyggnader, hamnar och grustag, däri inbegripna respektive bolag tillhöriga hotellbyggnader ävensom sådana anordningar, vilka för trafikens höjande å resp. banor redan finnas föranstaltade, rullande materiel, inventarier och materialier.
   Vid överenskommelsen skall fogas en förteckning över under den gemensamma förvaltningen stående rullande materiel och inventarier ävensom en förteckning över materialier i förråd. Varje bolag skall i räkenskaperna gottgöras för materialierna efter värdering enligt dagspris.
   Erforderlig nyanskaffning av lokomotiv, person- eller godsvagnar, erforderliga nyanläggningar, utvidgningar och förbättringar m. m. skola, efter förslag av verkställande direktören och utlåtande av trafikutskottet, beslutas och bekostas av vederbörande bolag.
   Reparationsverkstaden i Finspong skall i största möjliga utsträckning gemensamt begagnas och kostnader för underhållet av rullande materiel samt inventarier därstädes fördelas mellan banorna i proportion till summan av verkligen utbetalda arbetslöner och verklig anskaffningskostnad för erforderliga materialier för de reparationer, som för varje järnvägs räkning i verkstaden utförts.
   Om vissa lokomotiv, motorvagnar, personvagnar eller inventarier användas å annan järnväg än ägarens, skall särskild överenskommelse träffas angående ersättning till den ägande banan för begagnande av denna materiel och om dess revision.
   Rörande gemensamt användande av godsvagnar skall särskild överenskommelse träffas.
   Alla inkomster — likväl med undantag för varje bolags egna räntor, inkomster från dotterbolag och inflytande aktieutdelningar samt inkomster av skogar och lantegendomar — uppbärs av trafikutskottet, som jämväl — med motsvarande undantag — bestrider alla utgifter för drift och underhåll, även sådana som avse mindre förändringar av bana med byggnader och anläggningar samt rullande materiel, vilka icke äro av natur att öka kapitalvärdet.
   Frågor om antagning, befordran och entledigande av ordinarie personal eller förflyttning av sådan från den ena banan till den andra, så ock beträffande denna personals lönevillkor, avgöras av trafikutskottet.
   Förslag till gemensam taxa å till T. Ö. J. anslutna järnvägar skall inom av Kungl. Maj:t föreskriven tid upprättas av trafikutskottet och underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 juli 1930 och skall gälla till den 1 juli 1941. Uppsägning av densamma skall dock ske minst två år före kontraktstidens utgång. Sker ej sådan uppsägning, gäller överenskommelsen i ytterligare tio år och så vidare allt framgent.
Ovan är nämnt att uppgörelse måste träffas med S. J. rörande de genom T. Ö. J:s tillkomst ändrade samtrafiksvägarna, vilket ärende även berörde Mjölby—Hästholmens järnväg. Enighet härom nåddes, och överenskommelse i ärendet undertecknades den 11 mars 1930.

Denna överenskommelse stadgade i huvudsak, att om godstrafiken mellan två vid N. Ö. J., M. Ö. J. och V. B. belägna stationer enligt vägbestämningsreglerna i de av Kungl. Maj:t den 27 juni 1929 fastställda godssamtrafiksföreskrifterna skulle ledas över väg över järnväg med olika spårvidd, skulle godstransporterna utan hinder av nämnda regler ledas över den smalspåriga vägen via Norsholm—Ringstorp.
Denna bestämmelse gällde dock icke för trafik mellan Norrköping, Kimstad och Norsholm å ena sidan samt Linköping, Motala, Fågelsta och Hästholmen å den andra samt mellan Örebro Södra och Linköping. Den smalspåriga vägen skulle dock fastställas som alternativ transportväg mellan Norrköpings östra å ena sidan samt Linköping, Motala, Fågelsta och Hästholmen å den andra.

För den fraktavledning, som genom T. Ö. J:s tillkomst kunde komma att drabba S. J., skulle T. Ö. J. erlägga en årlig avgift av 15 000: — kr. Till M. H. J. skulle av samma orsak erläggas en årlig avgift av 2 800: — kr.

Med N. V. H. J. träffades överenskommelse om rätt att använda banlinjen Norsholm—Ringstorp mot ett årligt vederlag av 15 000: — kr.

Slutligen träffades överenskommelse med V. S. B. J. i likvidation, genom vilken T. Ö. J. övertog trafikeringen av V. S. B. J. och sålunda åtog sig att ombesörja och bekosta denna järnvägs trafikerande, underhåll och förvaltning mot rätt att uppbära alla från densamma inflytande trafikinkomster.

Trafikutskottets första sammanträde ägde rum i Finspong den 24 april 1930. Till ordförande inom utskottet valdes landshövding Trolle och till vice ordförande överste Ekelund. Verkställande direktör blev major Lindgren och trafikchef för hela förvaltningen trafikchef Carlsson, vilken därjämte skulle förestå banavdelningarna på M. Ö. J. och å V. B. Banavdelningen å N. Ö. J. skulle liksom förut skötas av baningenjör Laurell, vilken även utsågs till maskiningenjör för hela förvaltningen.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning