UHB, Uddeholms järnväg.   Från 1880 Nordmark -  Klarelfvens järnväg NKlJ.                                                     Av Rolf Sten

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från 1926 samt Svensk järnvägsstatistik.

Uddeholmsbolaget hade ursprungligen sin verksamhet utspridd över ett stort geografiskt område. De olika verken var belägna i Gustav-Adolfs kapellförsamling och Norra Råda socken. Vidare hade man stora intressen i gruvfälten inom Nordmarks socken.
   Kommunikationerna var alltid en källa till problem och förorsakade ofta onödiga fördyringar. Omlastningar, barmarksvintrar, snörika vintrar, vattenbrist och ishinder är exempel på några av de händelser som fördyrade transporterna.
Man sökte olika lösningar. Bland annat provade man i början av 1860-talet med ett så kallat landsvägslokomotiv. Experimentet avslutades ganska snabbt efter det att "ånghästen" "stjälpte i ett dike och tog sådana skador, att ytterligare experiment för en tid omöjliggjordes och icke heller upprepades"
   Då nordvästra stambanan byggdes genom Värmland i slutet av 1860-talet, såg ledningen av Uddeholmsbolaget, med bland annat disponenterna E G Danielsson och E Holmberg, behovet av att bygga en järnvägsförbindelse mellan bolagets olika anläggningar och den nya stambanan.
   Under åren 1866 till 1873 diskuterades och undersöktes ett antal olika järnvägsförslag.
   Det var först den 27 mars 1873 som slutligen kunde bestämma sig.
Baserat på en undersökning gjord av Sparre och Palm beslutade man att bygga två smalspåriga, 891 mm, järnvägslinjer. Den ena från gruvfälten i Taberg via Motjärnshyttan och vidare till Sjögränd. Den andra linjen skulle gå från Edebäck via Sjögränd till Skymnäs. Koncession begärdes för sträckan Taberg - Motjärnshyttan. För de övriga sträckorna ansåg man sig ej behöva koncession eftersom den planerade banan skulle byggas på bolagets egen mark.
   Arbetena på linjen Taberg - Motjärnshyttan startade omedelbart och när koncessionen beviljades, den 10 april 1874, var bandelen redan skenlagd. Provisorisk godstrafik startade hösten 1874. Uddeholms Järnväg hade startat.
    Under 1874 startade arbetena med de återstående linjedelarna, Motjärnshyttan - Sjögränd samt Edebäck - Sjögränd - Skymnäs.
Kartan är hämtad ur Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift. Bearbetad och färglagd av Rolf Sten

   Uddeholmsbolagets avsikt var att bana öppna banan för intern godstrafik. Att öppna järnvägen för allmän trafik kunde man tänka sig att göra lite längre fram.
Samtidigt som Uddeholmsbolaget byggde sin järnväg hade ett annat bolag startat byggandet av en järnväg från Filipstad till Nordmark.
   Detta förändrade Uddeholmsbolagets ståndpunkt eftersom man insåg att någon form av samtrafik var nödvändig. De båda järnvägarna skulle knytas samman i Nordmark och därmed var vägen öppen till Filipstad. Därmed fanns det all anledning till att öppna även Uddeholms järnväg för allmän trafik. För att kunna göra detta var man tvungen att begära koncession även för bandelarna Motjärnshyttan - Sjögränd och Edebäck - Sjögränd - Skymnäs. Koncession söktes och beviljades 17 augusti 1877.
   Banbyggnaderna och kompletteringar hade bedrivits hårt och redan den 17 december kunde hela Uddeholms Järnväg öppnas för trafik:
 - Nordmark - Sjögränd - Edebäck, 55 kilometer, allmän gods- och persontrafik.
 - Nordmark - Taberg, 5 kilometer, allmän godstrafik
 - Sjögränd - Skymnäs, 12 kilometer, allmän godstrafik
    Efter några års trafik insåg bolaget att järnvägsdriften av olika skäl behövde skötas av ett separat bolag. I maj 1880 bildades Nordmark - Klarälvens Järnvägsaktiebolag. Koncessionerna överfördes till det nya bolaget. Samtliga aktier ägdes av Uddeholmsbolaget.
   I och med detta fick järnvägen sin signatur, NKlJ, Nordmark - Klarälvens Järnväg.

   1 juli 1880 gjordes en överenskommelse med Filipstads - Norra Bergslags Järnväg (FNBJ) om att NKlJ skulle sköta förvaltningen av FNBJ.
   När Skymnäs - Munkfors järnväg (SMJ) öppnades för allmän trafik den 1 oktober 1880 arrenderades den ut till NKlJ
   Därmed bestod NKlJ i praktiken av en sammanhängande järnväg mellan Filipstad och Munkfors
   När Karlstad - Munkfors Järnväg (KMJ) öppnades för allmän trafik, Munkfors - Deje 1 oktober 1903 och Deje - Karlstad 1 mars 1904, sköttes driften och räkenskaperna av NKlJ.
    Samma sak skedde när Karlstad - Skoghalls Järnväg (KSJ) öppnades för allmän godstrafik 20 september 1915.
   Därmed trafikerade Nordmark - Klarälvens Järnväg, NKlJ, en totalt 175 kilometer lång järnväg.
   Från oktober 1920 hade alla de olika järnvägsbolagen samlats under det gemensamma namnet Nordmark - Klarälvens Järnvägar, det vill säga ordet "järnvägar" i pluralform. Järnvägens signatur var densamma, NKlJ.

Returtåg till UHB "innehållsförteckning"