Fakta MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar Facts about

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan
MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Lok och motorvagnar vid MÖJ

Lok nummer 7 tillverkat av Motala Verkstad 1919. Leveransfoto samma år. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Ånglok
Nr	Axlar	Tillv	Nr	År	Anmärkning Tecknet † = skrotad
1	1C	Nohab	444	1896	Såld 1916 till VGJ där den fick nummer 1212, 1948 till SJ som S21p 3095, † 1951
1*	C	Motala	353	1905	1919 före detta FVÖJ 1, 1950 till SJ som Kp 3154, † 53
2	1C	Nohab	445	1896	Såld 1946 till STAL 2 Finspång, † 1956
2*	C1	NOHAB	61	1875	Övertagen 1919 före detta WFJ 2 "GUSTAF WASA". Slopat 1929.
3	1C	Nohab	446	1896	† 1929
3*	C	Motala	95	1888	Övertagen 1919 före detta FVÖJ 3, 1942 såld till STAL 1, Finspång, † 1948
4	C	Khn	69	1900	Såld 1929 till VSBJ 3, † 1934
4*	C	Motala	96	1888	Övertagen 1919 före detta FVÖJ 4, 1936 såld till BLJ 7, † 1950
5	1C	Nohab	824	1906	Såld 1947 till BLJ 10, † 1957
5	C	Motala	313	1903	Övertagen 1919 före detta FVÖJ 5, 1950 till SJ som Kp 3155, † 1953
6	1D	Motala	484	1912	Övertagen 1919 före detta FVÖJ 6, 1950 till SJ som Np 3156, † 1955
7	1D	Motala	649	1919	Övertagen 1919 före detta FVÖJ 7, 1950 till SJ som Np 3157, † 1960
8*	1D	Motala	498	1913	Övertagen 1940 före detta VSBJ 1, 1950 till SJ som Np 3158, † 1960
* De före detta WFJ och FVÖJ-loken behöll sin orginalmärkning under MÖJ-tiden. Vissa källor anger att FVÖJ-loken skulle haft siffran 10 före sina nummer men det är troligt att detta bara var som ett internt bokföringsnummer. Samma sak med VSBJ-loket som i så fall skulle ha haft numret 501. Denna numrering fanns aldrig på loken.

Dieselelektriska motorloket nummer 1 "Birgitta". Foto vid lokstallarna i Linköping 1950. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Motorlok, lokomotorer
Nr	Axlar	Tillv	Nr	År	Anmärkning
1 DX	C	DEVA	19	1922	"Birgitta", slopad 1951, † 1953
2 DX	B0B0	DEVA	20	1922	"Maria", slopad och skrotad †1955
1	B	Västervik	47	1929	Köpt 1934 från NÖJ, 1950 till SJ som Zp 270, † 1963
3	-	-	-	-	Ombyggd från motorvagn 3, † 1951
4	B	Västervik	56	1929	Köpt 1942 från STAL Finspång, 1950 till SJ som Zp 272, † 1962
5	B	Västervik	39	1929	Köpt 1946 från BLJ 1, 1950 till SJ som Zp 273, † 1962

Ellok nummer 4 med persontåg vid Linköping Central 1935. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Elmotorvagn, elektriska lokomotiv
Nr	Axlar	Tillv		År	Anmärkning
1 EX	3-axl	ASEA/ASJ	Lp 2001	1908	"Ankan". Byggd som tvåaxlig men snabbt ombyggd till treaxlig på grund av för högt axeltryck. 1950 till SJ som Xalp 26, 1958 till Sveriges Järnvägsmuseum. Deponerad till Linköping.
2	4-axl	Nya För. El/ASJ	Lp	1915	Teakklädd. Enbart resgodsutrymme. 1950 till SJ som XF0a1p 27, slopad 1956, † 1958
3	4-axl	Nya För. El/ASJ	Lp	1915	Teakklädd. Enbart resgodsutrymme. † efter brand 1 september 1947
4	4-axl	Nya För. El/ASJ	Lp	1915	Teakklädd. Enbart resgodsutrymme. 1950 till SJ som XF0a1p 28, slopad 1956, † 1958
5	4-axl	Nya För. El/ASJ	Lp	1915	Teakklädd. Enbart resgodsutrymme. 1950 till SJ som XF0a1p 29, slopad 1956, † 1958
6	4-axl	ASEA/ASJ	Lp 2006	1935	Teakklädd. Enbart passagerarutrymme. 1950 till SJ som X0a1p 30, slopad 1956, † 1958

Reservmotorboggi till elloken. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Elektriskt drivna rälsbussen nummer 1 Y2B. Leveransfoto vid Linköping Central 1949. Bussen är skyltad Vadstena. Bakom skymtar en av de dieseldrivna rälsbussarna. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Elektriska rälsbussar
Nr & littera	Axl	Tillv	År	Anmärkning
1 Rälsbuss Y2B	4-axl	ASEA/HC	1949	1950 till SJ som Y0a1p 24, slopad 1956 † 1958
2 Rälsbuss Y2B	4-axl	ASEA/HC	1950	1950 till SJ som Y0a1p 25, slopad 1956 † 1958
Båda rälsbussarna var av standard Hilding Carlssonmodell (HC) och ombyggda för elektrisk drift. Färgen var röd med blått midjeband. Nya För. El = Nya Förenade Elaktiebolaget i Ludvika.

Rälsbuss nummer 6 i Ödeshög 1937. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Förbränningsmotorvagnar, rälsbussar
Nr	Litt	Axel	Tillv	År	Anmärkning
?	Xl/ BCF0	4-axl	DEVA 7	1916	1934 övertagen från VSBJ. Ursprunglig ägare Östergötlands Vagn AB. Slopad 1944, ombyggd till personvagn CF0 202, 1950 till SJ som CF0p 845, 1956 som tjänstevagn 840, †1970
3	-	2-axl	Ursprung okänt	-	"Hembygge" rälsbuss" under åren cirka 1925 - 1938? Eventuellt senare ombyggd till lokomotor?
4	-	4-axl	Hessleholm	1936	Bensinmotor, 1950 till SJ och ombyggd till bangårdsvagn, Bgv 38. † 1960-talet
5	-	2-axl	KVAB	1923	1944 inköpt från VGJ 1 "Gullhönan". Kvar som arbetsvagn för eldriften till 1958 då den överfördes till SRJ. 1970 till AGJ som museivagn.
6	Y	2-axl	HC	1937	1943 övertagen från VB 5. 1950 till SJ som Yp 727, 1956 ombyggd till motortralla, MTR53p 381.
7	Y	4-axl	HC	1943	1950 till SJ som Y0p 728, slopad 54, † 1955
8	Y	4-axl	HC	1943	1950 till SJ som Y0p 729, slopad 54,†1955
9	Y	4-axl	HC	1941	1950 till SJ som Y0p 730, slopad 55,† 1956
10	Y	4-axl	HC	1939	1950 till SJ som Y0p 731, slopad 59,† 1960
11	Y	4-axl	HC	1939	1950 till SJ som Y0p 732, slopad 55,† 1956
12	Y	4-axl	HC	1939	1950 till SJ som Y0p 733, slopad 55,† 1956

Leveransfoto i Hässleholm på den dieseldrivna motorvagnen nummer 4. Den levererades 1936. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Rälsbussläpvagnar
Nr	Litt	Axel	Tillv	År	Anmärkning
101	UF	2-axl	HC	1943	1950 till SJ som UF2p 1739, slopad † 1953
102	UF	2-axl	HC	1944	1950 till SJ som UF2p 1740, slopad 1953, † 1955
103	UCF0	4-axl	HC	1944	1950 till SJ som UCF06p 1748, slopad † 1956
104	UCF0	4-axl	HC	1945	1950 till SJ som UCF06p 1749, slopad 1961, † 1962
105	UCF0	4-axl	HC	1946	1950 till SJ som UCF06p 1750, slopad 1955, † 1956
106	UCF0	4-axl	TÖJv	1949	1950 till SJ som UCF0l0p 1755, slopad † 1956

Ekonomin försämras
Några år efter första världskrigets slut började ekonomin att försämras. Åren efter krigets slut, 1919-1921 hade man i brist på konkurrens höjt taxorna på persontrafik med 146 % per personkilometer och när det gällde godstrafiken ända upp till 352 % per godstonkilometer.
   Några år efter kriget ökade efterhand den yrkesmässiga buss- och lastbilstrafiken. Även den privata personbilstrafiken ökade. Konkurrens från detta tvingade nu bolaget att åter sänka sina taxor. Trots dessa sänkningar, tillsammans med andra negativa faktorer försämrade bolagets ekonomi alltmer.

Sammanslagning med NÖJ?
Ett sätt att klara den försämrade ekonomin var att söka samarbete med andra banor. 1922 tillsatte styrelsen en två kommittéer som skulle utreda dels besparingsåtgärder och dels eventuell sammanslagning med NÖJ.
   Kommittéerna kom fram till att man genom fortsatta besparingar skulle kunna fortsätta med driften och rida ut den ekonomiska svackan. Dock fortsatte man diskussionerna med MÖJ om en eventuell sammanslagning.
   Konkurrens från biltrafiken fortsatte och man närmade sig snabbt en ekonomisk kollaps.
1927 anlitades advokat Georg Selander i Motala att utreda och förhandla med långivarna hur en rekonstruktion av bolaget skulle kunna gå till. 27 september 1927 lämnade han fram sitt rekonstruktionsförslag.

Likvidation
Styrelsen gillade de synpunkter som som framhölls och skickade dessa till bolagsstämman och yrkade på att denna skulle besluta:
"att bolaget fr o m den 1 instundande november ska inträda i likvidation,
att likvidationen, såvitt ske kan, skall genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med de av advokat G. Selanders P. M. av den 26 september föreslagna riktlinjerna".

På den ordinarie bolagsstämman 28 oktober 1927 biföll man styrelsens förslag och som likvidatorer utsågs bankdirektör Nils Brolén, advokat Gerorg Selander samt trafikchef C Rudén. På extra bolagsstämma 8 november 1827 bekräftades den ordinarie bolagsstämmans beslut.
Under tiden 1 november 1927 till och med 31 december 1928 kom nu MÖJ att drivas av likvidatorerna. Under denna tid arbetade man hårt med att rekonstruera och bilda ett nytt järnvägsbolag.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning