Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

SlRJ, Slite - Roma Järnväg Av Rolf Sten

Snabbfakta, SlRJ, Slite-Roma Järnväg
I Svenska Järnvägföreningens jubileumsskrift från 1926 börjar kapitlet om Slite - Roma Järnväg, SlRJ, med följande: "På initiativ av landshövdingen Em Poignant och verkst. direktören i Roma sockerfabriks a.-b., översten O. Carlstedt, företogs år 1896 undersökning för en järnväg Slite - Roma, huvudsakligen i syfte att kunna å denna och övriga banor på Gotland transportera tillräckliga mängder av sockerbetor för den då nya sockerfabriken. Då även ortsintressena för den föreslagna järnvägen voro stora, särskilt i Slite med hänsyn till den därvarande goda hamnen, bildades en interimsstyrelse, som hos K. M:t sökte koncession å järnvägen". Bättre än så kan man väl inte sammanfatta varför denna järnväg kom till?
   Koncessionen för den 33 kilometer långa järnvägen beviljades 20 mars 1897.
Aktier tecknades för 340 000 kronor och statslån på samma belopp beviljades.
    Det kom att dröja till 20 mars 1897 innan Slite - Roma Järnvägsaktiebolag konstituerades. Den första styrelsen bestod av överste O Carlstedt (ordförande), lantmätare O Warfvinge, grosshandlaren Ferdinand Nyström, Kamrer Imm. Möller och nämndeman N E Eriksson.

Under ledning av ingenjören E Andersson började bygget av banan och 15 maj 1902 kunde järnvägen öppnas för allmän trafik.
   Banan var 33 kilometer lång och hade spårvidden 891 mm. Sidospårens längd uppgick till 5,67 kilometer. Den största lutningen var 10 ‰ och minsta kurvradie var 300 meter. Rälsen på banan var av stål och vägde 15,2 kilo per meter. Största tillåtna hastighet var satt till 30 km/t.
   Till banans rälsläggande och trafikstarten hade man köpt rullande materiel. Dragkraften bestod av av två lok tillverkade av Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn 1900 respektive 1901. Loken var tanklok, vattenförrådet finns i tankar på ömse sidor av ångpannan. Axelföljden var C, det vill säga tre drivande axlar. Loken numrerades som nummer 1 och 2 och som vanligt på den här tiden fick de individuella namn, "SLITE" och "GUTE".
    Man skaffade även 2 boggipersonvagnar, 1 tvåaxlig postvagn samt 47 tvåaxliga godsvagnar.
    Kostnaden för banan och den rullande materielen uppgick till 778 380 kronor.

1920 levererades ännu ett lok till SlRJ. Även det här var ett tanklok. Axelföljden var 1D och loket var tillverkat av Henschel & Sohn i Tyskland. Loket numrerades som nummer 3 och fick namnet "DAHLHEM". På bilden syns loket på bron över Bogeviken, strax söder om Slite. Bilden är tagen en vinterdag omkring 1925. Loket är bevarat och finns nu på museijärnvägen Gotlands - Hesselby Järnväg. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs banan enligt följande:

Slite-Roma järnväg, 33 km.
Slite är Gotlands största lanthamn och näst Fårösund Gotlands bästa hamn, skyddad av utanför liggande holmar, av vilka Enholmen var befäst till år 1905. Platsen är vidare lotsplats och tullstation.
   Samhället är rätt betydande. Cementfabrik och kalkugnar finnas, och exporten utgöres av kalk och något trävaror.
   Slite är även på grund av den utmärkta sandstranden bekant som en av Gotlands förnämsta och livligast frekventerade badorter.
   Bland stationerna märkes Gotlands Hässelby i närheten av Dalhems kyrka, som är ett populärt mål för turistutflykter. Den nuvarande kyrkan torde vara en ombyggnad aven äldre kyrka från år 1209. Det höggotiska tornet är från 1300-talet. En under senare tid företagen restaurering har icke i alla delar varit förmånlig, men kyrkan är dock ett av de bästa exemplen på gotisk byggnadskonst.
   Roma station, föreningsstation med Gotlands järnväg och Klintehamn - Roma järnväg, är Gotlands viktigaste trafikknut, särskilt på grund av den därvarande sockerfabriken. Ur turistsynpunkt är platsen intressant genom ruinerna av Roma klosterkyrka från Roma cistercienserkloster, som grundades år 1164. Även Roma sockenkyrka från slutet av 1200-talet är värd uppmärksamhet.

Från första januari 1927 hade SlRJ kommit överens med Klintehamn - Roma Järnväg, KlRJ, om att man skulle ha en gemensam trafikförvaltning. Denna kallades för Trafikförvaltningen Slite - Klintehamn och kom att bestå till 1940.

Förstatligad
1 juli 1947 förstatligades Gotlands Järnväg och uppgick i ett tillfälligt statligt bolag med samma namn. SlRJ arrenderades från samma datum och uppgick i det statliga bolaget.
1 juli 1948 överfördes SlRJ från det statliga bolaget till Statens Järnvägar.

Nedlagd
10 juni 1953 lades all trafik ned på den 2 kilometer långa sträckan mellan Slite och Bogeviken.
   Från samma datum lades den allmänna trafiken ned på den resterande sträckan, Bogeviken - Roma. På den här sträckan fortsatte man att sporadiskt köra bettransporter. Dessa upphörde 1955.
    Sträckan Slite - Bogeviken revs upp direkt efter nedläggningen 1953.
    Den resterande sträckan Bogeviken - Roma revs upp 1958.

Museijärnväg
Därmed skulle SlRJ helt vara bort om inte Gotlands Hässelby station hade bevarats av Museiföreningen Gotlands Hesselby Järnväg. Föreningen har byggt upp cirka 1 kilometer av linjen mot Roma.
   Här kan man alltså fortfarande under vissa dagar på året åter uppleva hur det vara att åka tåg på SlRJ. Mer om föreningen och om när tågen rullar kan du få veta om du besöker deras hemsida. på hemsidan finns även mer information om de Gotländska järnvägarna. Klicka HÄR!

Källor: Gotlands Järnvägar av John Kvarnstedt, Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Riksarkivet, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till SlRJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
slrj_fakta.html senast uppdaterad 2005-06-09