Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

GJ, Gotlands Järnväg Av Rolf Sten

Beskrivning av järnvägen och dess omgivningar.
Description of the railway and it´s surroundings.
I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift beskrevs järnvägen enligt följande:

Gotlands järnväg.
Visby har två stationer, nämligen Visby hamn och Visby övre. Persontåg avgå från och ankomma till Visby hamn i anslutning till ångbåtarna. Från Visbyhamn slingrar sig järnvägen upp på platån i en stigning av 25 ‰  till Visby övre station, som är belägen i stadens södra del omkr. 40 m. ö. h. Härifrån utgår en sydlig, 70 km. lång, linje till öns sydligaste hamn, Burgsvik, samt en, 36 km. lång, nordlig linje till Lärbro.

Visby hamn med ångaren Visby vid kaj på 1930-talet. Till vänster skymtar det anslutande tåget. Foto: Samling Stig Nyberg.

     Den förstnämnda linjen går genom öns bördigaste och tätast befolkade trakter. Närmast Visby är dock naturen karg, beroende på att kalkberget här går i dagen. Utmed järnvägen ser man också på de 7 första kilometerna blott mariga tallar och enbuskar. Man passerar här i närheten av öns högsta punkt - 78 m. ö. h. Terrängen faller sedan ned emot de bördiga Barlingbo- och Romaslätterna, där det finnes åkerjord av lika god beskaffenhet som Skånes bästa. Sockerbetan trivs här utmärkt, liksom förhållandet för övrigt är överallt på ön, där jordmånen lämpar sig för odling av densamma.
   21 km. söder om Visby ligger Roma station, där banor från öns två - förutom Visby - mest betydande hamnar, Slite på östra sidan och Klintehamn på västra sidan, förena sig med stambanan. Här är också öns råsockerfabrik, tillhörig Svenska sockerfabriks-aktiebolaget, belägen.

Etelhem station på 1930-talet. Stationen låg söder om Roma. Till höger i bild är mot Burgsvik. Foto: Samling Stig Nyberg.

Strax söder om Roma passerar järnvägen en av öns största myrar, Store myr. Ännu ser man något av den karaktäristiska myrnaturen, men det torde ej dröja många år, innan de väldiga vidderna äro helt och hållet lagda under plogen. Sedan man passerat myren, vidtager söder ut ett så gott som sammanhängande skogsbälte av omkr. 20 km. djup, bevuxet med delvis mycket värdefull tallskog. Söder om detta skogsbälte öppnar sig åter terrängen och man kommer in i en rik jordbruksbygd, där järnvägen passerar Hemse raskt framåtskridande municipalsamhälle. Söder ut blir jorden åter mindre fruktbar.
Havdhem station 1957. En södergående rälsbuss lossar styckegods. Foto: Samling Stig Nyberg.

Man lämnar nu den å ön i övrigt allenarådande kalkstensgrunden och kommer i ett sandstensbälte, som börjar i närheten av Grötlingbo anhalt, 68 km. från Visby, och sträcker sig något söder om Burgsvik. I detta område bedrives en rätt omfattande stenhuggeriverksamhet i form av hantverk med tillverkning av slipstenar samt blocksten för bildhuggeriändamål. Exporten av dessa varor går till större delen över Burgsviks hamn, men en ej obetydlig del söker sig vintertiden över Visby.
  Burgsviks station är såsom nämnts slutpunkten i söder för Gotlands järnväg.
   Sommartiden resa turisterna hit för att sedermera med bil bege sig längre söderut till Gotlands sydspets.

Burgsvik station på 1940-talet. Burgsvik var södra ändpunkten på GJ. Rälsbussen med släp är beredd att avgå mot Visby

Norra delen av ön är i väsentliga delar olik den södra. Jorden är här mindre bördig och befolkningen glesare. Skogen är också mera vresig och lågvuxen, men lämnar ett utmärkt, även utom Gotland känt, slipersvirke. Åkerbruket står också i allmänhet lägre än på öns mellersta delar, även om man i Västkindetrakten, 11 km. norr om Visby, träffar bördig jord och välskötta gårdar. Några km. norr om Västkinde station passerar banan Martebo vidsträckta, ännu till största delen ouppodlade myr. Här bedrives i stor utsträckning upptagning av bränntorv, som sändes söderut till öns mera bränslefattiga delar.

   24 km. norr om Visby passerar järnvägen genom Tingstäde befästningsområde - öns enda nu kvarvarande »fasta punkt» - och går här utmed stranden av Tingstäde träsk, en av Gotlands största sjöar. Vid den norra slutstationen, Lärbro, har banbyggnaden tills vidare avbrutits i avvaktan på att så småningom bliva fortsatt längre norr ut till Fårösund, Gotlands nordligaste hamn.

Lärbro station  omkring 1945. Norra ändpunkten på GJ. Den planerade förlängningen mot Fårösund blev aldrig av. Rälsbussen med släp har just ankommit från Visby. Foto: Samling Stig Nyberg.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till GJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
gj_beskrivning.html senast uppdaterad 2005-06-09