Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
|
UGJ, Uppsala - Gävle
Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Bibanan Tierp - Strömsberg (branch line) (2004-03-05) |
Strömsbergs bruk anlades 1643 - 1645 av Velam Wervier. Han
utvecklade det vidare under1600-talet till ett vallonbruk. Tillverkningen
bestod från början av muskötplåtar till
gevär för att efterhand övergå till stångjärn
Under åren 1734 till 1861 ägdes bruket av släkten
de Geer
Transporterna, ett problem
Allt sedan brukets tillkomst hade transporterna av varor till
och från bruket varit en källa till stora svårigheter
I och med UGJ tillkomst 1874 såg man möjligheten
att avsevärt förenkla transporterna. Tämnarån
rensades och iordningsställdes för pråmtransporter
mellan Bruket och den punkt strax söder om Tierp där
UGJ korsar ån.
Vid korsningen med UGJ anlades en lastbrygga på södra
stranden av Tämnarån. Från denna anlades ett
250 meter långt bispår som ledde upp till UGJ huvudspår.
Pråmtransportleden togs i bruk 1874, samtidigt som UGJ
öppnades för allmän trafik.
Nu fick Strömsbergs Bruk betydligt bättre
kommunikationer. Malm från Dannemora kom via UGJ och lastades
om till pråmarna för vidare befordran till bruket
och åt andra hållet gick de färdiga produkterna
ut på världsmarknaden.
Att ha en växel i banans huvudspår
visade sig, bland annat av säkerhetsskäl, vara mycket
olämpligt varför UGJ 1899 begärde och fick tillstånd
att bygga ett nytt bispår mellan Tämnarån och
Tierps station.
En ny lastbrygga anlades på norra stranden.
Det gamla bispåret anslöts till den nya lastbryggan
samtidigt som det förlängdes in till Tierps station.
Järnväg till Strömsbergs bruk
Pråmleden var inte på något sätt bekymmersfri.
Den var grund och krävde underhåll. Den kunde inte
användas på vintern och omlastningarna mellan pråm
och järnvägvagn var kostsamma.
Allt fler började tala om en järnvägsförbindelse
mellan Tierp och Strömbergs Bruk. Befolkningen verkade vara
för detta och naturligtvis var Bruket mycket intresserade.
29 juni 1915 beslutades att göra en plan och kostnadsberäkning
på en normalspårig järnväg mellan lastplatsen
vid Tämnarån och Strömsbergs Bruk. Kostnadsberäkningen
slutade på 320 000 kronor och sedan Strömsbergs Bruk,
med vissa villkor, lovade att stå för halva kostnaden
beslutade UGJ, 27 september 1915, att banan snarast skulle byggas.
Bibanan byggs
4 november 1915 begärdes koncession och den beviljades 24
mars 1916.
Banbygget startade i mitten av maj 1916 och redan 9 mars 1917
kunde provisorisk godstrafik påbörjas. Den 15 december
öppnades banan för allmän trafik.
Bibanan Tierp - Strömsberg var 9,6 kilometer
lång och var belagd med stålräls som vägde
25 kg per meter. Sidospårens längd uppgick till 2660
meter.
Banans största lutning var 16,7 promille
och minsta kurvradie var 300 meter.
Högsta tillåtna axeltryck var 14
ton och största tillåtna hastighet var 50 km/t
Stationerna var Tolftabro, 5 kilometer från
Tierp samt ändstationen Strömsberg.
Den nybyggda järnvägen slutjusteras. Bilden visar
gruslossning vid Tolfta 1918. Loket är E nummer 5 "TRYGG".
Foto: Stig Nyberg.
För
lokens garagering i Strömsberg uppfördes 1917 ett parallellstall
i tegel med plats för ett "övernattande"
lok. Någon vändskiva behövdes inte eftersom det
var tanklok som trafikerade bibanan. Dessa fick gå lika
fort i båda riktningarna. Lokens kolning gjordes i Tierp.
Stallet finns kvar idag men des användning är okänd.
I Strömsberg anlade bruket, 1917, egna
spår från stationen. Dessa spår uppgick till
1533 meter.
Vidstående bild visar banans så kallade profil.
Uppsala - Gävle Järnväg, bibanan Tierp - Strömsberg.
Bilden från 1918 visar Strömsbergs station med ett
persontåg som just inkommit från Tierp. Stationen
togs i bruk samtidigt som bibanan öppnades för allmän
trafik 5 december 1917. Industrispåren till Strömsbergs
Bruk utgick från stationen. Foto: Stig Nyberg.
Bibanan läggs ned
Järnhanteringen upphörde 1920 i och med att Stora kopparbergs
Bergslags AB köpte bruket. Detta medförde att järnvägen
förlorade sin största kund.
1 augusti 1931 upphörde persontrafiken
och några år senare, 1 september 1941, upphörde
godstrafiken även om inofficiella sporadiska godstransporter
fortsatte till 1945.
Spåren revs 1945. Järnvägen blev endast 28 år
gammal.
Åter till sidans början
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till UGJ historik
innehållsförteckning |
© Rolf Sten
ugj_historik_10..html senast uppdaterad 2004-03-05
|