Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

HNJ, Halmstad - Nässjö Järnvägar Av Rolf Sten

Bandelen Reftele - Gislaved
Redan från början fans det i bolagets planer att bygga en bibana till Gislaved. Det hela kom att dra ut på tiden eftersom andra projekt kom emellan. 1896 hade HNJ planer på att bygga en bibana från Smålandsstenar till Rävlanda alternativt Reftele - Gislaved - Bosebo.   
   Medan man planerade dessa eventuella banor kom ett annat järnvägsprojekt att kullkasta dessa planer. 1896 söktes koncession för Borås - Alvesta Järnväg, BAJ. Denna bana skulle komma att korsa de bibanor som HNJ planerade varför det hela nu kom i ett annat läge. HNJ begärde att Kunglig Majestät skulle vänta med att ge koncession till BAJ tills HNJ själva hunnit lämna in koncessionsansökan på en planerad bibana Reftele - Kinna - Rävlanda. Kunglig Majestät avvisade detta och gav 31 december 1897 koncession till BAJ.
Detta gjorde nu att HNJ nu i stället bestämde sig för att bygga bibanan Reftele - Gislaved.
   Koncession söktes och den beviljades 4 november 1898. Ritningar och kostnadsförslag var uppgjorda av kaptenen A Qvistgaard, kostnaden uppgick till 626 500 kronor. Banbygget startade 13 november 1899 och 22 december 1901 kunde den 18, 390 kilometer långa, normalspåriga, banan öppnas för allmän trafik.
Den nu öppnade linjen Reftele - Gislaved, hade på en 15 kilometer lång sträcka belagts med räls som vägde 31 Kg/meter. 3,39 kilometer av linjen hade belagts med räls som vägde 28 Kg/meter. Största lutning på linjen var 10 promille och huvudspårets minsta krökningsradie var 300 meter. Största tillåtna hastighet var 35 km/timmen.

Gislaved 1910. Slutstation på HNJ bandel Reftele - Gislaved tagen i bruk 22 december 1901. Föreningsstation med BAJ bandel Hestra - Gislaved från 1 november 1925. Till vänster i bild är i riktning mot Reftele. Foto: Samling Stig Nyberg.

Bandelarna Torup - Rydöbruk och Rydöbruk - Hyltebruk

Torup - Rydöbruk
Inför byggandet av Rydöbruks sulfitfabrik skrevs ett avtal med fabrikens ägare E Steffansson och HNJ. I avtalet åtog sig HNJ att bygga, underhålla och trafikera en godsbana mellan bruket och Torup. Bruket skulle bland annat svara för amorteringen av bandelens anläggningskostnader.
Koncession söktes och beviljades 1 oktober 1897. 10 november 1898öppnades den 3,55 kilometer långa bandelen för godstrafik. Efter vissa kompletteringar öppnades den även för allmän trafik, 1 maj 1899.
Den nu öppnade linjen hade belagts med räls som vägde 22,5 Kg/meter Största lutning på linjen var 16 promille och huvudspårets minsta krökningsradie var 300 meter. Största tillåtna hastighet var 35 km/timmen.

Hyltebruk station på 1930-talet. HNJ motorvagn numer 1 med tillkopplad personvagn ankommer från Rydöbruk. Foto: Samling Stig Nyberg.

Rydöbruk - Hyltebruk
Vid dåvarande Hylte kvarn bildar Nissan ett antal fall på en sammanlagd fallhöjd av 24 meter. För att bland annat tillgodogöra sig kraften i dessa fall planerades att anlägga en kraftstation, i förlängningen även ett pappersbruk.
     I slutet av 1906 tog disponenten vid Rydöbruk, A Ohlsson, upp en diskussion med HNJ om byggandet av en järnvägslinje från Rydöbruk till Hyltebruk. HNJ var positiva till detta och en förberedande undersökning gjordes. 12 maj 1907 beslöt HNJ att bygga bandelen under förutsättning att A Ohlsson bidrog med en tredjedel av anläggningskostnaden.
   Koncession söktes och den beviljades 31 december 1907. Banbygget startade och 3 december 1909 kunde den 7,42 kilometer långa bandelen öppnas för allmän trafik.
Den nu öppnade linjen hade belagts med räls som vägde 22,5 Kg/meter Största lutning på linjen var 16,67 promille och huvudspårets minsta krökningsradie var 300 meter. Största tillåtna hastighet var 40 km/timmen.

Inköp av Västra Centralbanan, VCJ
21 december 1906 öppnades VCJ för allmän trafik (Läs Mer»). HNJ var från början en stor intressent i denna bana och kom under åren att stötta dess ekonomi med mycket pengar. Det var även HNJ som i ett avtal med VCJ skötte dess trafik med både personal och rullande materiel.
´ I slutet av 1913 uppgick VCJ:s skuld till HNJ till 1 925 000 kronor.
Ett par år senare, 1915, insåg VCJ:s styrelse att bolaget måste gå i likvidation. Vid den sista bolagsstämman 7 februari 1916 klubbades detta.
   1 januari 1917 köptes VCJ av HNJ för 2 943 863 kronor och 33 öre. Det vill säga samma belopp som VCJ:s skuld var till HNJ.
Från det här datumet förvaltades VCJ av HNJ men kvarstod som eget bolag till 1 januari 1923 då VCJ helt kom att inkorporeras med HNJ.
   I och med detta uppgick nu den sammanlagda längden på HNJ till 411 kilometer.

Landeryd bangård och stationssamhälle på 1930-talet. Uppe till höger i bild ligger stationshuset, skymt av träden. Nere till vänster syns det stora lokstallet med tillhörande vattentorn. Spåret som går uppåt vänster i bild går till Falköping. Spåret mot Nässjö går också uppåt i bild men är skymt. Foto: Samling Stig Nyberg.

Vidstående bild visar HNJ reparations- och underhålls- verkstäder i Halmstad.
Foto: Svenska Järnvägs- föreningens minnesskrift 1926.
 

Och sedan
Under årens lopp har banan förbättrats i takt med trafikens ökade krav. Broarna har bytts till kraftigare, rälsen har bytts till kraftigare. Idag har de återstående bandelarna räls som väger mellan 43 och 50 kilo per meter. Signalsystemen har moderniserats. Allt detta sammantaget har medfört att man kunnat köra tyngre tåg med mer last på varje vagn. Samtidigt har hastigheten kunnat ökas något som i första hand kom persontrafiken till glädje.
   Den rullande materielen förändrades också genom åren. De gamla små ångloken ersattes av nya större och modernare. Likaså förbättrades både gods- och personvagnar.
Med början år 1914 anskaffades motorvagnar, både dieselelektriska och kolgas- och bensindrivna.

I takt med trafikökningarna skaffade HNJ kraftigare ånglok. Bilden ovan visar ett för den tiden mycket modernt ånglok. 1922 levererade Hanomag i Tyskland 4 stycken trecylindriga tenderlok. Loken numrerades vid HNJ som nummer 38-41. Bilden ovan visar lok nummer 39. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926. Under åren kom det att vid HNJ finnas totalt 51 olika ånglok och en ångvagn.

HNJ köpte sin första dieselelektrika motorvagn från Dieselelektriska vagnaktiebolaget, DEVA, 1913. Ytterligare två levererades 1921 och de tre sista köptes 1925. Sammanlagt 6 stycken DEVA-vagnar kom att användas vid HNJ. Vidstående bild visar troligen DEVA-vagn nummer3 Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

De första personboggievagnarna levererades till HNJ 1893. Tillverkare var Atlas i Stockholm. Vagnen ovan ingick i en serie på 4 vagnar som levererades från Atlas 1907. Dessa var avsedda för trafiken på Västra Centralbanan. Vagnarna numrerades vid HNJ som 1011-1014. Vagnen ovan är nummer 1011. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Vidstående bild visar en av de första person- vagnarna som levererades till HNJ. 13 stycken tvåaxliga personvagnar levererades 1877 från den danska tillverkaren Randers Jerbane-vognfabrik. Bilden visar vagn nummer C 8. Vid leveransen fanns inte den genomgång som syns på bilden utan den tillkom vid en senare ombyggnad. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Kinnared station 1949. En SJ rälsbuss väntar på avgång. Föreningsstation med bandelen Kinnared - Fegen - Ätran. Till vänster i bild är i riktning mot Halmstad. Foto: Samling Stig Nyberg.

Förstatligande
1 juli 1945 förstatligades Halmstad - Nässjö Järnvägar och uppgick därefter helt i Statens Järnvägar.

Året är 1959, ett rälsbusståg rullar in till Ulricehamn. Foto: Kurt Jacobsson.

Trafik
Persontrafiken har övertagits av Länstrafiken på sträckan Jönköping - Vaggeryd från den 1 juli 1985 samt på sträckan Halmstad - Nässjö från den 27 maj 1990.
Godstrafiken upprätthålls av Statens Järnvägar.

Trafiknedläggningar
Torup - Hyltebruk
2 juni 1957 lades persontrafiken ned på denna sträcka. Dock skedde detta formellt 29 september 1963. Persontrafiken återupptogs 20 augusti 1990 för att åter läggas ned 10 juni 1996.

Kinnared - Ätran
1 februari 1961 lades all trafik ned på denna sträcka.

Reftele - Gislaved
1 september 1962 lades persontrafiken ned på denna sträcka.

Åsarp - Ulricehamn
22 maj 1977 lades godstrafiken ned på denna sträcka

Torsvik - Vaggeryd
22 maj 1977 lades godstrafiken ned på denna sträcka.

Sjötofta - Smålands Burseryd (VCJ)
2 juni 1985 lades all trafik ned på denna sträcka.
Delen Sjötofta - Ekeryd trafikerades som industrispår av Ekefors skrothandel under perioden 1986 till mitten av 1991.
Från 11 maj 1992 övergick skrothandeln till att i stället trafikera sträckan Ekefors - Smålands Burseryd som industrispår. Skrothandeln övertog den här sträckan i egen regi från 1996.

Smålands Burseryd - Landeryd (VCJ)
2 juni 1985 lades persontrafiken ned på denna bandel.

Falköping C - Ulricehamn (VCJ)
10 juni 1985 lades persontrafiken ned på denna sträcka.

Falköping C - Åsarp (VCJ)
1 juni 1986 upphörde i praktiken godstrafiken på denna sträcka. Officiellt skedde detta 1 oktober 1989.

Ulricehamn - Sjötofta (VCJ)
11 juni 1988 upphörde persontrafiken på denna bandel.

Ulricehamn Vist industriområde - Limmared (VCJ)
1 oktober 1989 upphörde godstrafiken på denna sträcka.

Anderstorp - "Gislaved nya"
8 januari 1990 upphörde godstrafiken på denna sträcka

Limmared - Sjötofta (VCJ)
10 juni 1991 upphörde godstrafiken på denna sträcka

Reftele - Anderstorp
30 september 1991 upphörde godstrafiken på denna sträcka

Upprivning av spår
Ätran - Kinnared
Banan revs 1961. Någon kilometer närmast Kinnared fanns kvar till 1988.

Gislaved - "Gislaved nya"
Banan revs 1982

Falköping - Limmared (VCJ)
Banan revs 1991

"Gislaved nya" - Anderstorp - Reftele
"Gislaved nya" - Anderstorp revs delvis 1992 resterande delar revs 1996.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till HNJ innehållsförteckning"

© Rolf Sten
hnj_fakta_2.htm senast uppdaterad 2014-07-26