.Linjen Kristianstad—Älmhult.
Efter öppnandet av Kristianstad—Hässleholms järnväg dröjde det nio år, innan staden fick någon ny järnvägsförbindelse, nämligen den smalspåriga järnvägen Kristianstad—Sölvesborg, som 1874 öppnades för allmän trafik, och ytterligare sju år, innan järnvägen Karpalund —Tollarp—Everöd—Degeberga tillkom.

Ett par år senare planlades en järnväg till Sibbhult och Glimåkra, senare fortsatt till Älmhult.
Initiativet till järnvägen norrut togs av lantbrukaren Hj. Olin, och koncession på linjen Kristianstad—Sibbhult erhölls den 21 mars 1884 till landshövdingen greve M. G. Dela Gardie, frih. C. von Duben, löjtnanten J. Kennedy, grosshandlarna J. Sjöholm och O. Ohlsson samt lantbrukarna Hj. Olin, C. Möllerberg, Jöns Nilsson, O. Ohlsson, And. Nilsson, P. Jönsson, Bengt Nilsson, Nils Larsson, Per Andersson och Nils Åkesson.

Kristianstad—Immelns järnvägsaktiebolag (KIJ) bildades därefter den 15 april 1884 med ett aktiekapital på 452 800 kr., av vilka Kristianstads stad tecknat 50 000 kr.
Till styrelse valdes: landshövdingen greve M. G. Dela Gardie, grosshandlarna O. Ohlsson och J. Sjöholm samt lantbrukarna Hj. Olin, Per Andersson, Jöns Nilsson, Måns Svensson, And. B. Nilsson och Per Jönsson.
Kostnadsförslag hade uppgjorts av civilingenjören V. Engström, och slutade på 703 500 kr.
Till entreprenörer antogs civilingenjörerna L. Rönström och V. Engström, vilka påbörjade arbetet 1885.
Sträckan mellan Kristianstad och Immeln var redan vid slutet av året färdigbyggd, så att denna del av järnvägen öppnades för allmän trafik redan den 3 dec. 1885.
För järnvägens fortsättande från Sibbhult till Glimåkra hade koncession lämnats den 10 okt. 1884 till landshövdingen greve M. G. Dela Gardie, lantbrukarna Hj. Olin, Nils Olsson, Bengt Persson, Niklas Persson, Sven Larsson, Nils Nilsson och Jöns Knutsson samt kantorn N. P. Nordlind.
Kostnadsförslaget uppgick till 140 000 kr. Byggnadsarbetet pågick i samband med byggandet av bandelen Kristianstad—Sibbhult och under samma arbetsledning. Bandelen var färdig den 18 maj 1886, och den 1 sept. samma år öppnades hela linjen Kristianstad—Glimåkra för allmän trafik.

Bolags namnet Kristianstad - Immelns Järnväg, KIJ, är egentligen missvisande då järnvägen gick mellan Kristianstad och Glimåkra.
Tidtabellen nedan är den första officiella tidtabellen gällande från den 1 september 1886

Ovanstående bild visar Österlövs station i början av 1900. Tåget är på väg mot Immeln. Loket är KIJ nummer 2, den andra "tvåan". Loket på bilden är ett tanklok tillverkat av Ljungrens Mekaniska Verkstad, nummer 5, Levererat till KIJ 1906. Axelföljden var 1CT det vill säga 1 löpaxel följd av tre drivande axlar. Bokstaven "T" står för "Tanklok". När CHJ tog över järnvägen fick loket nytt nummer, CHJ 9. Vid förstatligandet 1944 fick det åter ett nytt nummer SJL17/S14 1659. Loket slopades och skrotades 1953.
KIJ första lok med nummer 2 var ett tanklok tillverkat av Kristinehamns mekanska verkstad, nummer 38, levererat till KIJ 1885 där det fick namnet "IMMELN". Axelföljden var 0CT. Loket såldes 1901 till Hissmofors.
Foto: KCAC16165, Järnvägsmuseet.

Bilden nedan visar Immelns station 1915. Bortåt i bild är i riktning mot Glimåkra. Foto: KCAC03916, Järnvägsmuseet.

Bilden ovan visar Glimåkra station med ankommande tåg. Tåget är på väg mot Älmhult. Fotot är taget omkring 1915-1920. Foto från boken Järnvägarna kring Kristianstad.

Emellertid visade det sig med tiden önskligt, att järnvägen fortsattes till Älmhult på stambanan, varigenom vägen norrifrån till Kristianstad skulle förkortas.
Kostnadsförslag, slutande på 722 000 kr. upprättades av civilingenjören V. Engström, varefter koncession för bandelen Glimåkra—Älmhult söktes och erhölls den 9 sept. 1904 till hovrättsrådet A. Borgström, kammarherren J. Kennedy, grosshandlaren M. Pehrsson, auditören Ad. Dahl, apotekaren Carl Ahren, lantbrukaren Sven Oredson, grosshandlaren C. Nilsson, direktören E. Möller, kantorn N. P. Nordlind, och lantbrukaren C. Möllerberg. Koncessionen överläts på Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag.
Stadsfullmäktige i Kristianstad beslöt 1907 att teckna 2 500 aktier av 3 000 utbjudna. Bandelen byggdes av firman Sandwall & Jehander och öppnades för allmän trafik den 29 juli 1909.

Kristianstad—Hässleholms järnvägar. CHJ
Samtidigt med att byggandet av bandelen Kristianstad—Glimåkra planerades, framträdde tanken att sammansluta de ovan nämnda järnvägarna under samma förvaltning.
Sedan K. M:t den 15 dec. 1905 lämnat sitt tillstånd, inköpte Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag järnvägarna Kristianstad—Glimåkra och Kristianstad— Åhushamn och övertog driften från och med den 1 jan. 1906.
Samtidigt ändrades namnet på den förstnämnda banan till Kristianstad— Hässleholms järnvägar.

Sammanslagningen visade sig redan från början vara till fördel för järnvägarna. Den enhetliga förvaltningen medförde sålunda en stegring av rörelsen och ett förbättrat ekonomiskt resultat, som medgav genomförandet av åtskilliga förbättringar för att tillfredsställa den ökade trafikens krav och uppnå en lägre driftskostnad.

Älmhult 30 juli 1909 invigningståget på CHJ järnväg Kristianstad - Glimåkra - Elmhult Järnväg anländer. Tåget dras av Kristianstad - Hässleholms Järnväg, CHJ lok 14. Siffran 1. pekar på landshövding De Geer, siffran 2. på trafikchefen C G H Söderberg. Foto: "Hvar&Dag". KDAA09235, Järnvägsmuseet.