Utredning om trafikering av Åmål

Åter till innehållsförteckning?
Klicka i bilden ovan

Utredning om trafikering av Åmål - Årjängs Järnväg

Föregående sida

Nästa sida

III, Banans tillstånd.
   Järnvägen Åmål - Årjäng med bibana Hallanda - Kättilsbyn omfattar en ägande spårlängd av 83,848 meter, varav 74,678 meter i huvudspår och 9,170 meter i stationernas sidospår, Härav är delen Åmål Östra – Åmåls Djuphamn, 760 meter, upplåten endast för godstrafik. Bibanan Hallanda - Kättilsbyn har en längd mellan stationshusen av 4,300 meter.
   Av Dal - Västra Värmlands järnväg ägt, men av Åmål - Årjängs järnväg trafikerat ingångsspår i Årjäng har en längd av 152 meter, varför den trafikerade banlängden i huvudspår utgjorde 78,830 meter, därav i 18,648 meter i Älvsborgs och 56,182 meter i Värmlands län.
   Banan fick tillstånd till allmän trafik på huvudlinjen Åmål östra - Årjäng med bibana till Kättilsbyn den 30 november1928 och fick avsyningsbetyg den 22 december 1930. Sistnämnda dag fick Djuphamnsspåret i samband med tillstånd till allmän trafik jämväl avsyningsbetyg. Dessförinnan hade tillstånd till provisorisk godstrafik i vagnslaster medgivits.
   För linjen Åmål – Hallanda den 22 november 1927, Hallanda – Kättilsbyn den 24 januari 1928 och Hallanda – Sillerud den 11 juni 1928
   I avsyningsbetyget medgavs på huvudlinjen en hastighet av 60 km./tim. vid 5,8 tons drivhjulstryck utom på sträckan km. 49,580 – 49,680 där på grund av banvallens tillstånd (mosse) endast 30 km,/tim. högsta hastighet medgavs. På hamnspåret bestämdes högsta hastighet till 10 km./tim. för tåg mot hamnen och 30 km./tim. i motsatt riktning samt på bibanan Hallanda – Kättilsbyn 50 km/tim. vid ett drivhjulstryck av 5,1 ton och 20 km./tim. vid 6,3 ton.
   Största lutningsförhållandet är 16,67 ‰ och minsta kurvradien 300 meter.
   Två tunnar med en sammanlagd längd på 512 meter finns, därav en belägen på huvudlinjen vid Bollsbyn 263 m. lång och den andra på Djuphamnsspåret. Den senare har 1931 förstärkts, men torde vara i behov av ytterligare förstärkning.
   Bergslagernas järnvägar korsas med en viadukt i närheten av Åmåls Östra.
   På banan finnas sammanlagt 22 st. broar, viadukter och vägportar, varav en bro på 13,5 m. längd.
   Broarna uppfylla till bärigheten bestämmelserna i Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen cirkulär den 2 januari 1901 för belastningstyp B. och är försedda med överbyggnader av järn. Landfästena är i oklanderligt skick, utom beträffande vägporten strax öster om Norane, där ena fästet verkar vara i rörelse. Balkarna på denna bro har under år 1933 avkortats, men ligga fortfarande inspända mellan grusskiften.
   Banan korsar i plan 11 st. vägar, varav 9 st. måste bevakas.
   Spåret är lyftat med en skenförhöjning i kurvor, avpassad efter högsta tillåtna hastigheten.
   Skenorna av stål ha en normalvikt av:
27,8 kg. pr m. 68,338 meter spårlängd
27,3 " "" 900 " (närmast Årjäng, inköpta från D. V. V. J.)
22,3 " 5,440 " (linjen till Kättilsbyn samt Djuphamnsspåret med utdragsspår) .
   Normallängden på skenorna är 12 meter. Skarvförbindningarna utgöras av dubbla vinkelskarvjärn.
   Syllarna, som är oimpregnerade, har en längd på 2,4 m, (8 fot) och en tjocklek på 180 mm. med undantag av för år 1933 inlagda, som hava en längd på 2,7 m. (9 fot). Antalet syllar under skena av 12 m. längd är på huvudlinjen 16 st. och på sidolinjen 15 st. Största syllavståndet är på huvudlinjen 770 mm. och på sidolinjen 680 mm.
   På huvudlinjen Åmål Östra - Årjäng, 69,238 m. ägande längd, ligga sålunda c:a1 92,300 st. syllar samt på Kättilsby - och Djuphamnsspåret c:a 6,800 st., tillsammans c:a 99,100 st., syllar i stationernas sidospår oräknade.
   Syllarna inlades i banan följande år:
1026 c:a 15,000 st (närmast Åmål)
1927 c:a 40,000 st (till km 40)
1928 c:a 40,000 st (till Årjäng)
   Syllutbytet har försiggått i följande omfattning, sedan järnvägen öppnades för allmän trafik:
1929 intet.
1930 580 st.
1931 2408 st.
1932 4260 st.
1933 2800 st.
Summa 10048 st.

   Enligt, uppgift av järnvägens byggnadschef ingenjör Hallmén voro de år 1926 inlagda syllarna av sämnre beskaffenhet och utan kärnfordringar. De åren 1927 och 1928 inlagda syllarna, som levererades från Forsbacka och Åsens kronoparker, var emellertid av fullgod beskaffenhet med kärnfordringar.
   En stor del av de år 1926 inlagda sämre syllarna torde nu vara utbytta; varför kommande utbyte torde i första hand få inställas på utbyte av återstående av denna leverans samt om så erfordras på den senare leveransen.
   Beträffande syllutbytet sägs i Överstelöjtnant Asplunds och Maskininspektör Ståhles besiktningsprotokoll (besiktningen föranledd av bestämmelserna i avtal mellan Riksgäldskontoret och Bergslagernas Järnvägar rörande arrenderande av Åmål – Årjängs Järnväg) av den 25 och 20 april 1933 följande:
   ”Det erforderliga syllutbytet kommer att under de närmaste fyra till fem åren avsevärt överstiga det normala, då all syllinläggning skett så gott som samtidigt vid banans byggande. Ett normalt utbyte av oimpregnerade syllar torde för denna bana uppgå till 8,000 á 10,000 st. pr år. Det erforderliga Under de närmaste åren torde sannolikt komma att uppgå till det dubbla."

   Vid den färd över järnvägen, som vi hade tillfälle att göra, konstaterades även att ett något kraftigare syllutbyte än nu gjorts, syntes vara påkallat. Beträffande i vilken utsträckning sådant med hänsyn till syllarnas beskaffenhet är nödvändigt, medgav tiden emellertid inga mera ingående undersökningar. Under nuvarande depressionstid för landets järnvägar är det nödtvunget att utnyttja syllarna till det yttersta. Detta sätter också sin prägel på de enskilda järnvägarnas syllutbytesstatistik, Under åren 1920-1932 utgöra för järnvägar av Åmål - Årjängs järnvägs typ de upptagna oimpregnerade syllarna av hela antalet i banan förefintliga syllar en nittondel. Längsta brukningstiden uppgick till 21 år och kortaste till 5 år.
   Järnvägens spårväxlar är utförda av valsade tungämnen och vila på underläggsplåtar. Spårkorsningarna är tillverkade av skenor. Antal växlar är 70, därav 41 i huvudspår.
Ballasten är av god beskaffenhet och i allmänhet fullmånlig. Den vid nyare banor genom bankarnas sjunkande ofta förekommande ballastbristen förefanns icke vid denna järnväg. Grusgrop finns vid Jämnemon, 44 km, från Åmål. Den innehåller omkring 33,000 kbm. Gott grus på en areal av 3100 kvm. Även vid norra tunnelinslaget vid Bollsbyn fins på en areal av 950 kvm. en till 10,000 kbm. uppskattad grusmängd av medelgod beskaffenhet.
   Avdikningen av banan är i huvudsak god. Vintertid förekomma dock rätt avsevärda tjälskjutningar, vilka erfordra uppkilningar exempelvis vintern 1931-1932 c:a 2,800 meter spårlängd, en del dikesrensning erfordras liksom ogräsrensning, dock icke i större utsträckning.
   Klotsning och dubbelspikning är utförd i kurvor med 900 m. radie och därunder. På sina håll iakttogs den vid 8-fots syllarna vanliga urspjälkningen i syllarna genom klotsarna,
   Lutningsvisare, kilometertavlor, kurvtavlor och hinderpålar var uppsatta på behöriga platser.
   Stängsel, bestående aven slana samt två järntrådar, fanns utefter hela banan och var i gott skick.
   Bantelefon var anordnad efter hela linjen. En del stolpar tarvade utbyte.
   Vid vägövergångarna i banans plan var erforderliga kryssmärken uppsatta. På grund av den nya vägkorsningsförfattningen samt även i övrigt, fordras ommålning av dessa märken.
   Vagnvåg om 40 ton fanns vid Åmål östra.
   Vändskiva om l5 m. längd beräknad för 90 tons last fanns likaledes i Åmål Östra.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning