Uniformsknappar
I Sverige har använts järnvägsknappar av två huvudtyper: med lok, eller med bevingat hjul. Några banor har haft egna knappar med enbart bansignatur (SCJ, SVJ, UJ och på senare år GBJ och GDJ) eller med olika kombinationer av vinghjul, landskapsvapen och signatur (MGJ, äldre GDJ- och HHJ-knappar).
Bilden till vänster: Uniformsknapp från BJ.

På UGJ användes troligen, endast före 1899, en mycket elegant knapp med Uppsalas och Gävleborgs länsvapen ovanför ett vinghjul med "UGJ" sammanflätat kring hjulet och en hertig krona ovanför alltsammans. Med undantag för Köping - Hults Järnväg som ursprungligen hade rätt att begagna sig av kunglig krona i sin uniformering har naturligt nog endast SJ använt sig av sådan.
De första knapparna på BJ hade enbart det karakteristiska BJ-märket med korslagda hammare och järn- och koppartecken, och senare infördes vinghjulsknappar med ett förminskat BJ-märke överst Den "rena" vinghjulsknappen kom under årens lopp i en mångfald varianter, i regel i olika kombinationer med gnistknippen och åskviggar.

 SJ:s första knapp som beställdes från Danmark avbildade ett ånglok, möjligen av typ B, som var det första loket vid SJ ("Prins August" m.fl.). Därefter tillkom flera olika varianter på det gamla B-loket, av diverse tillverkare, vilka kom till användning på såväl SJ som EJ. Dessa lokknappar finns i en sådan uppsjö varianter och storlekar att det idag får sägas vara omöjligt att spåra dess ursprungsbeställare.
Till vänster: A-loksknapp från SWB.

När de första, okopplade A-loken levererades till SJ från England 1863 fick de stå modell för den lokknapp som skulle komma att bli mer eller mindre standard på samtliga järnvägar i landet under de följande 75 åren. Flera olika metallfabriker gjorde sinsemellan något avvikande utförande; bl.a. fick A-loket under årens lopp finna sig i att bli avbildad farande såväl åt höger som åt vänster, och någon verktygsgravör med missriktade symmetriideal lyckades t.o.m. ge loket tre lika stora hjul!
Särskilda, flata pälsknappar med A­lok har också förekommit.
På lilla JGJ, Jönköping - Gripenbergs Järnväg kostade på sig egna knappar med banans eget Malletlok, men senare gjorde A­loksknappen sitt intåg även där.
Till vänster: SJ uniformsknapp från 1921

Lokknappar av dansk typ har funnits även i Sverige men det är osäkert exakt var. De talrika skånebanorna kan vara potentiella beställare.
Rockknappar med lok har använts även i mössorna.

De banor som skaffade sig egna knappar använde dem i allmänhet för all personal. Vad banor med standardknappar rådde fram till sekelskiftet föga enhetlighet i fråga om vinghjuls- resp. lokknappars användning. På vissa håll hade all personal lokknappar, och på andra endast maskinavdelningens personal.
Som jag antydde i början dominerade dock lokknapparna ganska länge. Både försilvrade och förgyllda knappar; det blev rätt tidigt, troligen i samband med SJ:s första uniformsreglemente en vanlig princip även på EJ att "tjenstemän" hade förgyllda uniformsdetaljer och att "betjente" hade försilvrade dito. Åtskilliga undantag förekom dock även från denna regel, speciellt att maskinavdelningarnas "betjente", d.v.s. putsare, eldare, förare och förmän hade guld liksom alla kategorier "tjenstemän". Detta var fallet på bl.a. BJ, DONJ, SWB och HHJ m.fl.
En genomgående tendens blev att specialknapparna gradvis undanträngdes av standardknapparna. Sålunda kunde man på 1920­30-talen finna flera olika lok- och vinghjulsknappar i bruk samtidigt på en hel del banor.
Till vänster: Uniformsknapp Malmö - Genarps Järnväg.

Svenska Järnvägsföreningen hade ju visserligen antagit ett nytt uniformsreglemente 1921, där det föreskrevs att all personal skulle bära EJ vinghjulsknapp, men många förvaltningar gav personalen tillåtelse att använda äldre uniformseffekter tills dessa hade blivit utslitna. Särskilt för maskinpersonalen kan det varit känslomässigt att skilja sig från sina knappar med lok.

För SJ kom i reglementet från 1954 en ny och lite mjukare vinghjulsknapp med kunglig krona. Medan tidigare knappar hade haft flera olika tillverkare så är nu alla SJ:s knappar från en och samma tillverkare, Sporrong vilket begränsar variantrikedomen. Denna sista knapp fick följa med i både 1973 och 1985 års reglementen. Jag är osäker på när nästa knapp med den moderna SJ logotypen blev reglementerad men jag vet att den förstegicks aven förgylld provknapp med endast ett bevingat hjul utan krona. Knappen med den moderna SJ-logotypen har idag ersatts med en ny i oxiderad silverfärg. Jag är inte helt säker men likheten är slående mot den speciella knapp personalen på X2000­konceptet fick i början av 1990-talet, och det skulle kunna vara samma.