Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
|
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
C/Si |
Simrishamn |
h |
96,000
| 14
|
~1895 |
stn, † G 1990-01-08, *G 1991-08-30,† G 2004-06-13; <; PS.
Simrishamns hamn bgd; annonserad i samtrafik med Bornholmsbåtar. |
|
Cimbrishamn |
|
|
|
1882-12-15 |
stn, |
Bäö |
Bjärsjö |
|
94,700 |
|
1973 |
ssp, I infogad i Simrishamn stn 1974-09-09; |
Bj/Bäö |
Bjärsjö |
v |
93,300
| 10
|
ca 1884 |
hlp, hp ~1957, † 1969-06-01; <~1902 Bjersjömölla.
1973-12-10–1974-04-29 Simrishamns industriområde.. |
Jst |
Järrestad |
h |
91,500
| 29
|
1985-09-03 |
hp , †2003-06-15 |
Jst |
Jerrestad |
|
91,600 |
29 |
1882-12-15 |
st, hlp 1959, hp 1969, † 1975-06-01. |
Öst |
Ö Tommarp |
|
88,200 |
41 |
1995-09-03 |
stn, hlp 1966, T hp 1974-01-01, I hp 1974,
stn 1985-09-03, †2003-06-15; |
Tp/Tmm |
Tommarp |
h |
88,200
| 41
|
1910 |
stn, |
|
Tomarp |
|
82,200 |
41 |
1882-12-15 |
stn, |
G/Gss |
Gärsnäs |
v |
84,700
| 57
|
1892-12-15 |
stn, †G 1987-01-01; ansl YGStOJ; PS. |
Sm/Smp |
Smedstorp |
h |
80,500
| 58
|
1882-12-15 |
stn, hlp 1967, T hp 1987-01-01, T hlp 1991-10-01, I hp 1997, T hp 2000-06-13; PH. |
Lu/Lup |
Lunnarp |
v |
75,500
| 70
|
1882-12-15 |
stn, hlp 1967, T hp 1974-01-01, I hp 1976-07-20; PH. |
|
Ullstorp |
|
70,900 |
|
1896 |
lp, †~1925. |
T/Tli |
(Tomelilla) |
h |
69,300
|
66
|
1865-12-01 |
stn, † G 1990-01-08, *G 1991-08-30, † G 2004-06-13;
ansl YEJ, YBJ; stationen sedd från väster PS. |
Delkarta utvisande de olika järnvägsbolagens bandelars inbördes förhållande i sydöstra Skåne |
Simrishamn–Tomelilla järnväg (CTJ)
Först i och med det relativt billiga ångspårvägskonceptets introduktion ansåg sig lilla Simrishamn ha råd att, med den mellanliggande bygdens bistånd, skapa en järnvägsförbindelse med det övriga nätet.
Vintertid hade dock ångvagnarna ofta svårt att ta sig fram genom slättens drivor.
Trafiken var modest, med sillfrakter som ett karaktäristiskt inslag. De sockerbetor som fraktades gick österut, för vidare befordran sjöledes till sockerbruket i Karlshamn.
Koncession 1882-03-24.
Längd 27 km.
Spårvidd 1435 mm.
Förvaltningsort Simrishamn.
Trafikförändringar
1882-12-15 *allmän trafik, jämte 1 km sicksackspår till Simrishamns hamn.
Nollpunkt Obekant.
Anmärkning
Simrishamn stavades under denna tid gärna Cimbrishamn, efter den germanska folkstammen cimbrer, därav signaturen.
CTJ uppgick 1896-07-01 i Malmö–Tomelilla järnväg och bildade Malmö–Simrishamns järnvägar (se nedan. |
|
Malmö–Simrishamns järnväg/ar (MSJ)
MSJ uppstod genom fusion 1896-07-01 av Malmö–Tomelilla järnväg
(se bandel 632) och Simrishamn–Tomelilla järnväg,
(se ovan ).
I konkurrens med främst Lund och Ystad men även Landskrona utvidgade Malmö sitt handelsområde åt öster och nordöst – Simrishamn var ingen rival utan en underordnad bundsförvant. Sämre tider infann sig dock innan den planerade banan till nordöstra Skåne hann fullbordas.
Bland godset märktes fisken från östkusten förutom de vanliga jordbruksartiklarna, inklusive betor. Stentrafiken på den västligaste delen föranledde en sen insats av ånglok.
På 1970-talet valde SJ att satsa på den sydliga linjen via Ystad så förbindelsen med Simrishamn bröts.
Den gamla CTJ-sträckan har nu tät persontrafik medan godstrafik Malmö–Staffanstorp saknas trots upprustat spår.
Koncession 1906-09-21 Dalby–Bjärsjölagård.
Längd Totalt 121 km.
Spårvidd 1435 mm.
Förvaltningsort Malmö.
Ägare
Malmö–Tomelilla Järnvägs AB till 1920-03-05, då ändrat till Malmö Järnvägars AB.
Trafikförändringar
1910-10-26 *Dalby–Skartofta, 22 km, allmän trafik.
1911-10-10 *Skartofta–Bjärsjölagård, 3 km, allmän trafik.
1955-06-10 † Harlösa–Bjärsjölagård, 11 km, all trafik (behovsgodståg från 1948-05-09) och Dalby–Bjärsjölagård, 25 km, persontrafik.
1956 †Harlösa–Bjärsjölagård, resttrafik (sockerbetor).
1970-09-26 †Lundavägen–Tomelilla, 67 km, persontrafik (kraftigt neddragen 1967-05-28, annonsering i busstidtabell från 1970-05-31).
1974-06-17 † Önneslöv–Sjöbo, 22 km, godstrafik.
1981-06-01 † Sjöbo–Tomelilla, 21 km, godstrafik (behovsgodståg 1979-06-11).
1982-06-29 † Dalby–Harlösa, 14 km, godstrafik de facto (formellt 1983-04-01).
1987-04-01 † Staffanstorp–Önneslöv, 10 km, allmän godstrafik.
1987-11-03 † Staffanstorp–Dalby, 8 km, resttrafik.
1992-01-01 † Östervärn stn, godstrafik.
Samband Ingick i Malmö järnvägar (se dessa).
Trafik
a) Säsongspersontrafik Simrishamn–Simrishamns hamn (Bornholmsbåten), 1 km, bedrevs 1910–1914, 1929–1939 och 1954–1972.
b) 1967-05-28 började persontrafiken Malmö–Simrishamn omledas via Ystad med tågbyte eller tågvändning i Tomelilla. Omläggningen helt genomförd 1970-09-27.
Trafikuppehåll
1985-06-02–09-02 Tomelilla–Simrishamn på grund av banupprustning.
1990-01-08–1991-09-29 samma sträcka, godstrafik.
1997-05-02–1998-01-04 Lundavägen–Brågarp på grund av trafikbortfall.
Omläggning
a) 1915-12-01 flyttades utfarten från Östervärn vid anläggandet av SJ:s och MSJ:s nya verkstäder. MSJ övertog samtidigt f.d. Malmö–Kontinentens järnvägs spår Malmö–Östervärn.
b) 1953-06-10 anslöts till f.d. MSJ till Lundavägen stn. Den egna infarten till Malmö C revs.
Förstatligad 1943-01-01
Fjärrblockering
1981-05-25 Lundavägen stn; Malmö, lokal fjärrstyrning.
ATC 1988-01-18 Lundavägen stn.
Upprivning
Veberöd–Sjöbo obekant, Harlösa–Bjärsjölagård 1957, Simrishamns hamnspår 1973, Dalby–Harlösa 1984, Sjöbo–Högestad 1990, Staffanstorp–Önneslöv 1992, Östervärn stn 1995.
Nollpunkt
Malmö för Malmö–Tomelilla. För Dalby–Harlösa Malmö under MSJ-tiden, sedan Dalby.
Anmärkning
a) Avsikten var att fortsätta linjen från Bjärsjölagård till Kristianstad och Blekinge, varför Malmö stad som huvudintressent i MSJ ägde aktiemajoriteten i Östra Skånes järnvägar 1919–1933.
Planerna ströks dock ur bolagsordningen 1924.
b) Stort spårupprustningsbehov Dalby–Harlösa vägdes in i nedläggningsprocessen.
c) Turisttrafik med trampdressin Högestad–Tomelilla och sedan 1996 Björnstorp–Veberöd.
d) Sträckorna Tomelilla–Simrishamn och Malmö–Staffanstorp var länsjärnvägar 1988-07-01–2002-03-31, den senare för godstrafik. |
|
Källor och referenser |
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009. |
-
Göran Lavesson, Tom Persson & Göran Thomasson, Simrisbanan på senare år, 1982 |
-
Gert Åkesson, Staffanstorp – järnvägsknuten på slätten, 1985 |
-
MSJ-sträckan Tomelilla–Simrishamn (tidigare benämning Österlenbanan) ingår från 2004 i Ystadbanan, se vidare denna. |
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
|