HOME
INDEX

590     Höör - Hörby

FÖREGÅENDE
LISTA
(Höör) - (Hörby)
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







(Höör) 12,700 80 1918-01-01 stn, † G 1986; ansl SJ; småbana Ringsjö stenbrott; PS
  Höörs  grusgrop   12,300     grp, BI 1936
  Fogdaröd   10,500     1917 ssp, U~1920; stenlastning
Söfröd 9,500 1898 hps, †1929-01-01
Sövröd
L Ludvigsborg 6,900 81 1882-10-25 stn, hlp b1920t, †1929-01-01
F Fulltofta 3,100 92 1882-10-25 stn, hlp b1920t, †1929-01-01
E (Hörby) 0,000 91  

 
Höör–Hörby järnväg, mer om HHyJ
Hörby, häradscentrum i mellersta Skåne, hade hamnat vid sidan av stambanan. För 350 000 kr, varav hälften som aktier från Hörby kommun, fick man omsider till stånd en järnväg till Höör, med prisbillig ångspårvägsteknik.
Det hela fungerade någorlunda tills Eslöv–Hörby järnväg öppnades och tog det allra mesta av både gods- och persontrafiken.
Att Östra Skånes järnväg ville ta över efter förvecklingarna med sparbanken torde ha berott på planerna att låta HHyJ ingå i en ”skånsk centralbana”.

Koncession 1882-02-03,

Längd 13 km,

Ägare
1900-10-26 Lunds Sparbank, som inropade banan efter konkurs och drev den utan,

Koncession
1906-07-31 Häradshövding Trolle, styrelseledamot i banken som inte legalt kunde äga järnväg,

Förvaltningsort Hörby,

Trafikförändringar *1882-10-25 allmän trafik,

Samband
a) Ombesörjde 1886–1893 trafiken på Hörby–Tollarps järnväg,
b) Trafikeringen övergick 1906-07-31 till Östra Skånes järnvägar,

Anmärkning
Byggd som ångspårväg, se närmare under Gärds härads järnväg,

HHyJ såldes 1915-09-24 vidare av ”banken” till Östra Skånes järnvägar (se nedan).

Östra Skånes järnvägar, mer om ÖSJ
ÖSJ tillkom 1898-07-01 genom fusion av Eslöv–Hörby järnväg, Frosta härads järnväg (f.d. Hörby–Tollarps järnväg), Gärds härads järnväg och Hästveda–Karpalunds järnväg. Höör–Hörby järnväg förvärvades 1915-09-24 (för tidigare data se dessa banor)

Östra Skånes järnvägar” var namnet på ett vidlyftigt 1870-talsprojekt som gick ut på att, med utgångspunkt från Kristianstad, spänna ett nät av smalspårsbanor över en stor del av Skåne. Projektet föll under den följande lågkonjunkturen, men en del av visionen förverkligades i annan form.
Ägande bolaget bildades 1898-03-28. Dess syfte var i klartext att samla järnvägar och det övertog 1898 flera dittills självständiga banor enligt ovan, som 1897–98 övergångsvis hade samverkat i Östra Skånes trafikförening. Redan 1891 användes ”ÖSJ” som samtrafikbenämning för dessa.
Kompletteringarna av nätet handlade om rationellare anslutning till Kristianstad och förbindelse med Ystadsbanorna i Brösarp.
Konkurrensen var hård med bankomplexet Kristianstad–Hässleholms järnvägar, inte minst om trafiken mellan Kristianstad och Malmö där ÖSJ hade fördelen av en kortare väg via Hörby. Denna blev något av en huvudlinje där ÖSJ bland annat satte in restaurangvagn.
Diagonaltrafiken tillhörde även det som lockade Malmö järnvägar att skaffa sig aktiemajoritet i ÖSJ, men den tilltänkta genvägen över Bjärsjölagård blev aldrig färdigbyggd.
Mellankrigskriserna drabbade ÖSJ hårdare än CHJ som tog över och skar bort några linjer.
Sedan Kristianstad–Hässleholm fått eldrift ledde SJ ”diagonaltrafiken” den vägen och det forna ÖSJ-nätet drabbades av lokalbanornas generella problem, med successiva nedläggningar som följd.

Koncession
1892-10-22 Degeberga–Brösarp, för Degeberga–Brösarps järnvägs  AB.
1898-09-09 Everöd–Kristianstad.
1901-07-10 Skepparslöv–Långebro och Öllsjö–Skepparslöv nedre.

Längd Totalt 186 km, de av ÖSJ öppnade delarna 42 km.

Ägare
Aktiemajoriteten innehades 1919–1933 av Malmö stad via Malmö–Simrishamns järnväg och från 1936 av Kristianstad–Hässleholms järnvägar.

Förvaltningsort Kristianstad.

Trafikförändringar
1899-10-11 *Färlöv–Strö, 5 km, allmän trafik.
1900-05-03 *Degeberga–Brösarp, 16 km, allmän trafik (stationen i Degeberga förskjuten något västerut).
1901-05-02 *Långebro–Everöd, 15 km (ny station i Everöd).
1902-10-01 *Långebro–Skepparslöv, 5 km, och Öllsjö–Skepparslöv nedre, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 *Kristianstad–Långebro, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 †Öllsjö–Skepparslöv, 2 km. Linjen hade använts för godståg och för snälltåg Kristianstad–Eslöv–Malmö.
1929-01-01 †Hörby–Höör, 13 km, all trafik. Finaltåget måste tömmas med taxi på grund av lokskada,
1929-11-22 †Färlöv–Strö, 5 km, persontrafik.
1936-07-01 †Gärds Lyngby–Åhus, 14 km, Östra Vram–Everöds lastplats, 4 km, och Karpalund–Skepparslöv nedre, 3 km, all trafik, samt Everöds lastplats–Gärds Lyngby,
2 km, och Tollarp–Östra Vram, 2 km, persontrafik.
1952 †Färlöv–Strö, 5 km, godstrafik de facto (formellt 1954-02-01)
~1955 †Everöds lastplats–Gärds Lyngby, bettrafik.
1957 †Tollarp–Östra Vram, bettrafik.
1961-05-28 †Långebro–Hörby, 42 km, persontrafik och Tollarp–Hörby, 25 km, godstrafik de facto (formellt 1967-05-28).
1963-05-26 †Hästveda–Glimminge N, 7 km, godstrafik de facto.
1967-05-28 †Hörby–Eslöv, 24 km, all trafik och Långebro–Tollarp, 17 km, godstrafik.
1969-06-01 †Hästveda–Karpalund, 36 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kristianstad–Brösarp, 39 km, persontrafik.
1975-06-01 †Degeberga–Brösarp, 16 km, godstrafik.
1977-01-01 †Vittskövle–Degeberga, 3 km, godstrafik.
1982-04-01 †Glimminge N–Broby, 5 km, godstrafik.
1982-09-01 †Vittskövle–Brösarp, 18 km, resttrafik (enstaka transporter för armén vid Ravlunda skjutfält).
hösten 1988 †Långebro–Vittskövle, 21 km, godstrafik de facto (formellt 1989-02-01)
1989-11-23 †Broby–Hanaskog, 11 km, godstrafik de facto (formellt 1990-01-08).
1991-09-29 *samma sträcka, godstrafik.
våren 1994 †samma sträcka, godstrafik de facto (formellt 1994-06-12).

Trafik
a) Sidobanan Färlöv–Strö hade lokalt annonserad persontrafik 1899–1929 och trafikerades mest under betkampanjerna oktober–december.
b) ÖSJ-snälltågen Kristianstad–Eslöv trafikerade CHJ-sträckan Kristianstad–Karpalund innan förbindelsen via Långebro öppnades 1919.
c) Genomgående persontåg gick till 1901-11-01 Kristianstad–Ystad varefter lokbyte skedde i Brösarp, uppluckrat på 1930-talet.
d) Genomgående personvagnar Kristianstad–Tomelilla–Ystad, i några fall från Hästveda.
e) Vissa genomgående personvagnar Kristianstad–Eslöv–Malmö på Södra stambanan.

Trafikuppehåll
En tid 1968 Långebro–Åsumtorp, all trafik på grund av motorvägsbygge.

Förstatligad 1944-07-01.

Upprivning
Everöds lastplats–Gärds Lyngby obekant,
Öllsjö–Skepparslöv 1923,
Höör–Hörby 1931 utom 1 km grusspår närmast Höör,
Skepparslöv nedre–Karpalund 1936,
Gärds Lyngby–Åhus och Östra Vram–Everöds lastplats 1937,
1 km närmast Höör 1944,
Färlöv–Strö 1954,
Tollarp–Östra Vram 1960,
Långebro–Eslöv 1967,
Hästveda–Glimminge N 1985,
Helgedal–Maglehem 2000,
Broby–Hanaskog 2002,
Hanaskog–Knislinge 2005

Nollpunkt
Efter fusionen omkilometrerades EHJ, HTJ och GJ av ÖSJ. Långebro för Kristianstad–Eslöv, Kristianstad C för Kristianstad–Brösarp.
av SJ omkilometrerat till Älmhult, Karpalund för Hästveda–Karpalund,
omkastat av SJ, Skepparslöv nedre för Karpalund–Skepparslöv nedre, Hörby för Höör–Hörby, Färlöv för Färlöv–Strö, Tollarp för Tollarp–Åhus.

Anmärkning
a) Tollarp stn flyttades 1899-10-01 för att undvika tågvändning mot Hörby.
b) Broby–Glimminge har isolerad turisttrafik med cykeldressin sedan 1987, såld till Östra Göinge kommun 1989.

 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Gunnar Carlqvist & Albert Bromée, Sparbanken i Lund 1833–1933, 1933
”Höör–Hörby järnväg”, Fulltofta sockenbok, 1999
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
K.O. Hammarlund, Järnvägarna kring Kristianstad, 1944
Yngve Holmgren, ”Färlöf–N Strö Jernväg”, ÖSJ-bladet 4/1979
Sigvard Jönsson & Nils Erik Wååg, När tåget gick till Tollarp, 1989
Anders Olsson, ”Kristianstad–Brösarp”, ÖSJ-bladet 1-2/2001
 

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   Benny Nilsson  / Kjell Byström
Uppdaterad/kompletterad 2021-10-30 Rolf Sten