HOME
INDEX

286     Göteborg N - Olskroken - Öxnered

FÖREGÅENDE
LISTA
Göteborg N - (Olskroken) - Alvhem - Trollhättan - (Öxnered)
NÄSTA


Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign=
Platsens signatur,
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel, Namnet i rosa färg= Tidigare stavning,
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån, h= höger, v= vänster,
Km= Avstånd mellan platserna,
Höjd= över havet,
Från= Tagen i drift,

Notering=
A
avförd som trafikplats
abo
automatisk blockpost
avx
arbetsväxel
bgd
bangård
BI
borttagen infrastruktur
blp
blockpost
fp
förgrenings-punkt
G
godstrafik
grp
grusgrop
hlp
håll- och lastplats
hp
hållplats
hpr
rälsbusshållplats
hp
hållplats med sidospår
hst
hållställe
I
infrastrukturell
kb
kombinerad bro
lmk
längdmätnings-konnektion
lp
lastplats
mtmp
militär-mötesplats
P
persontrafik
rbg
rörlig bro
sipl
signalplats
stn
station
sto
stopplats
T
trafikal
ts
teknisk station
U
upphört
vt vattentag
väg
väg med stopplikt
*
(åter)öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven
F
fullständig trafik
G
godstrafik
I
ingen
P
persontrafik
Andra bokstaven
H
hållplats
L
linjeplats
S
station
ö
övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Göteborg N 478,000 2 1948-06-01 stn
  Bergslags Göteborg   -   1915-05-01 stn
  Göteborg B:s   -   1877-05-31 stn
Göteborgs B:s hamnbana  
(Göteborg SJ hamnbana)  
G (Göteborg C) 457,400 1856-12-01 stn
Or (Olskroken) 476,400 2 1856-12-01  
  port   475,500     under Hamnbanan, 20 m
  Säveån   475,400   1877 svängbro 22 m (totalt 44 m), dsp+fast dubbelspårsbro ~1938
Slgt Slakthusgatan v 475,100 3 hp, †1970-05-31. Slakthusgatan ssp 1905, BI.
  Spårkorsning   475,100   1906-02-01 med spårväg till slakthuset , BI 1906-05-14
  Marieholm bro   475,000   2008-12-08 på sidolinje mot Hamnbanan
             
Gbm Göteborg Marieholm 474,400 3 ca 1905 lp ~1905, +rbg 1919, stn 1987-05-31 (ej persontrafik); tillhör Marieholm (Gbm) Göteborg C ställverk; ansl spår till Sävenäs, VGJ; <1919
Lr Lärje   474,400     <1987 Lärje rangeringsstation, därefter Lärje rangerbangård (Lr/Lrbg); 1971–1979 infogad i Olskroken stn; GS
  Lärje skiljestation 474,400   fp
Lrbg Lärje rangerbangård 474,400 1987  
Lärje rangeringsstation 474,400 1919  
Lrbg/Lr Lärje 474,000 1878-  
             
Gbö (Göteborg Ö)   +2   1948-07-01 stn, I infogad i Lärje stn 1958-06-01, †1961-05-28 (smalspår); vid bispår; ej persontrafik; ramp 891>1435; namnet slutade användas 1970t
  Qviberg   474,000     hp, †
Skp Skräppekärr 473,000 1884 ssp; Renhållningsverket; spåret omlagt till Lärje rbg
  Lärjeholms grustag   473,000     grp, BI
  port   473,000     under VGJ, BI
  Marieholmsleden   471,800     bro 84 m
Agb/Ab Agnesberg h 468,600 3 ca 1879 hp ~1879, stn 1880-10-15, †1970-05-31, †1994-01-01; *G 1996-01-08; GS
Sues/Srs Surte S 464,600 1932 hp 1932, †1950-10-20
Sue/Srt Surte h 463,500 3 ca 1879 hlp ~1879, I stn ~1879, T stn 1900-12-01, †P 1970-05-31, †1994-01-01; IS  
B/Bhs Bohus v 460,900 5 1907-05-01 hp 1879, stn 1895, †P 1970-05-31; ursprungligen säsonghp; <1907-05-01 Jordfallet (Jf); GS
Jordfallet 1879  
Ng Nödinge   456,900     grusgropsspår > grp, BI
Nöes Nödinge S   457,500   2008-07-27 avx; IL
Nöe/Nö Nödinge h 456,600 3 1894-06-08 456,6 Nödinge (Nö/Nöe) 3 hp 1894-06-08, †1970-05-31
Nol/Nol Nol h 453,300 3 1877-05-31 stn, †P 1970-05-31, †1991-06-10; IS
Hej/Hjd Häljered h 449,700 4 1933-05-15 hp, †1970-05-31
Än, Än Älvängen h 447,500 3   1877 ts, stn 1886-06-01, †P 1970-05-31, †1995-01-01; stn 2004-01-11; PS
Älfängen 3  
Eln, En Elfängen 447,000 1877  
  Skepplandaån   446,900   1877 svängbro 24 m , fast bro ~1930
Öbg/Öb Örnäsberget h 444,400 3 1933-05-15 hp, †1970-05-31; sign Öb/Öbg
Öbgv Örnäsberget   443,800     växel, ssp, BI 1953;
Alh/A Alvhem h 441,600 5 1906-01-01 ts+hp, stn 1896-07-01, †P 1970-05-31, †1970-09-01; <1878, <1906 Lödöse; ansl LLEJ; IS
Alfhem 5    
Lödöse 441,000  1877  
Älr Älekärr   439,100     avx, BI 2008-12-14
Älr Älekärr   438,500   2008-12-15 ts (grenpunkt dubbelspår); IS
Hdo/Hdo Hede Olof v 438,8 20 1934 438,8 Hede Olof (Hdo) 20 hp 1934, †1970-05-31
Nyg/Ny Nygård v 434,6 29 1881-10-01 stn, †P 1970-05-31, †1977-05-22, BI 2008-12-14; gamla linjen
  Nygård   436,100   2008-12-15 tunnel 3030 m; nya linjen
  Nygårds omformarstation       1938-05-15 ssp; gamla linjen
Tbn Torbacken   431,800   2006-07-30 ts; grenpunkt dubbelspår; IS
Pb Prässebo v 428,300 52 1906-01-01 lp 1877, hlp ~1888, stn, †G 1964-05-31, †1970- 05-31, BI 2006-07-30
Pb/Pb Pressebo 423,000 1877  
  Prässebo       2006-06-30 tunne ; nya linjen
Flu Flunbo   426,500   2005-07-29 avx, ts 2006-07-30; grenpunkt dubbelspår; IS
Uph/Up Upphärad h 421,500 67 1877-05-31 stn, †P 1970-05-31, †1988-05-29; IS
  Slumpån   414,600     bro 197 m; fd Storån; Velandaviadukten
Vl/Vea Velanda h 413,000 72 1896-10-01 hlp ~1902, stn 1910, †P 1970-05-31, †1970-07-01; IS
Wel Welanda 413,000 1877 hp
Thn/Thn Trollhättan v 405,600 44 ~1997 stn; < Trollhättan; ansl TNJ, Nohabs järnväg; hamnspår; ramp 891>1435 för lokaltransporter; FS
Trollhättan C 405,600 44 1877-05-31  
  Trollhätte kanal   405,000   1878 svängbro 31 m , lyftbro 60 m 2001
  Trollhättan         Göta älv bro 84 m 1878
Gufs Gullöfors h 404,700 45 1940t hpr, †1964-05-31
  Trollhättetunneln   402,500   2006-11-15 tunnel 3357 m ; tre tunnlar med mellanliggande överdäckningar
Ldg Ladugårdsbyn 402,100 ~1883 hp , †~1892
Ävk Älvåker h 401,600 48 1940t 401,7 Älvåker (Ävk) 48 hpr s1940t, †1964-05-31
          

397,4 lmk 2006; km 397,394 = 398,000

Öx (Öxnered) h 396,300 61 1878-02-26

stn, †G 1970t; 1988-05-29–1990-05-27 Väners- borg V (Vgv), även annonserat som Vänersborg Öxnered; ansl Älvsborgsbanan; triangelspår; PS


Bergslagernas järnvägar (BJ) Mer om BJ finns HÄR!)

Följande bandelar ingår i BJ: 286, 288, 289, 290, 291 samt 292

BJ var Sveriges största privatbana och fram till förstatligandet ett börsnoterat företag som dominerades av bruksföretagen i Bergslagen men framför allt av Göteborgsintressen, ­både enskilda och kommunala. Göteborg var av ­ålder naturlig exporthamn för Vänerbäckenets och västra Bergslagens produkter. Nu hotade befintliga och planerade järnvägar att dra? en del av denna trafik till östkusten eller Norge, men mest akut var hotet från en projekterad bana från Bergslagen som skulle mynna vid Krossekärrs hamn i Bohuslän.
Ett aktiekapital insamlades lätt under det tidiga 1870-talets hausse och järnvägen byggdes med ungefärlig stambanestandard, ett bygge som komplicerades av Götaälvdalens rasbenägna grund, de många delvis segelbara vattendrag som skulle överbryggas och berg som krävde tunnlar.
Den svaga konjunktur som rådde när banan blivit färdig uppsköt sedan aktieutdelningarna i tjugo år.

BJ satsade konsekvent på att öka sina trafikinkomster genom engagemang i och samverkan med andra järnvägsbolag. Godstrafiken var genomgående viktigare än persontrafiken och skogsprodukterna växte relativt på järnprodukternas bekostnad.
Järnvägen underhölls och utvecklades väl, och förstatligandet av BJ-komplexet skedde sent och inte utan politisk strid.
Sedan BJ blivit statsbana avvecklades omsider de genomgående resandetågen och persontrafiken utvecklades högst olika på skilda delar av sträckan: reduktion eller nedläggning i västra Bergslagen, inlemning i fjärrtrafik i banans båda ändar och arbetspendling utmed Göta älv.
Många av de lokala järn- och skogsindustrierna lades ner, men f.d. BJ utvecklades som genomgående godsstråk.

Koncession
1871-09-26 Göteborg–Falun, Domnarvet–Insjön och bana till Nora–Karlskoga järnväg.
1873-08-26 Daglösen–Filipstad.
1910-03-04 Rämshyttan–Idkerberget.

Längd Totalt 496 km.

Förvaltningsort Göteborg, huvudkontor. ”Regionkontor” i Göteborg och Filipstad.

Trafikförändringar
1874-12 *Kil–Deje, 16 km, provisorisk godstrafik.
1875-02-17 *Deje–Molkom, 16 km, provisorisk godstrafik.
1875-10-30 *Molkom–Filipstad, 37 km, provisorisk godstrafik.
1875-12-31 *Bergslags Ludvika–Falun, 70 km, allmän trafik.
1876-03-01 *Kil–Molkom, 32 km, allmän trafik.
1876-08-01 *Molkom–Filipstad, 37 km, allmän trafik.
1877-01-03 *Daglösen–Bergslags Ludvika, 115 km, allmän trafik.
1877-05-31 *Göteborg–Trollhättan, 72 km, allmän trafik.
1878-02-26 *Trollhättan–Öxnered, 10 km, allmän trafik.
1879-06-21 *Öxnered–Mellerud, 41 km, allmän trafik.
1879-12-01 *Mellerud–Kil, 109 km, allmän trafik.
1881-10-01 *Bergslags Göteborg–Olskroken, 2 km, persontrafik.
1912-10-01 *Rämshyttan–Idkerberget, godstrafik.
1930-15-15 †Bergslags Göteborg–Olskroken, 2 km, persontrafik.
1956-06-03 *triangelspår mot Dalslands järnväg i Mellerud, 1?km, allmän trafik.
1967-05-28 †Ludvika–Borlänge, 47 km, och Mellerud–Åmål, 41 km, lokal persontrafik.
1968-05-12 †Borlänge–Falun, 47 km, och Åmål–Kil, 68 km, lokal persontrafik.
1970-05-31 †Göteborg–Trollhättan, 72 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Öxnered–Mellerud, 41 km, lokal persontrafik.
1977-05-23 †Rämshyttan–Idkerberget, 10 km, godstrafik (de facto, formellt 1983-04-01) .
1985-06-10 †Hornkullen–Ställdalen, 72 km, och Kil–Daglösen, 62 km, persontrafik.
1985-09-02 †Hornkullen–Filipstad, 15 km, persontrafik.
1985–1992 *Göteborg N–Olskroken(–Norrland), 2?km, säsongspersontrafik med biltåg.
1986 *(Kristinehamn–) Hornkullen–Filipstad, 15 km, säsongspersontrafik
.
Trafikuppehåll
1950-09-29–10-18 vid Surte, all trafik på grund av jordras.
1953-04-13–06-09 4 km norr om Alvhem stn, all trafik på grund av jordras vid Guntorp.

Samband
a) BJ administrerade Göteborg–Hallands järnväg 1888-09-01–1895-12-31 och Göteborg–Borås järnväg 1894-12-15–1903-12-31.
b) Redan 1908 förvärvade BJ aktiemajoriteten i Gävle–Dala järnväg.
c) 1909-01-01–1918-12-31 ingick BJ i Trafikförvaltningarna Göteborg–Stockholm–Gävle och Göteborg–Dalarne–Gävle 1919-01-01–1948-06-30 (se dessa).
d) BJ hade betydande ägarintressen i Kil–Fryksdalens järnväg och Lödöse–Lilla Edets järnväg och trafikerade dessa banor, samt i Dalslands järnväg och Dal–Västra Värmlands järnväg. Den förra arrenderades från 1942-01-01 och blev helägd 1946. Den senare ägdes från 1937-09-01 av ett dotterbolag
e) BJ arrenderade 1933-04-20 Åmål–Årjängs järnväg och köpte den 1937-01-01, varefter den överläts på dotterbolaget DVVJ.

Trafik
a) Reguljär persontrafik förekom ej Rämshyttan–Idkerberget men gratis motorvagnstrafik för gruvbolagets personal 1912–1928.
b) NSB:s motorvagnsmateriel utnyttjades (Oslo–)Mellerud–Göteborg 1946-02-16–09-08.
c) Sista genomgående persontåg Dalarna–Göteborg indrogs 1970-05-31. Sträckan Ställdalen–Kil hade därefter enbart lokaltåg och lägst resandesiffror i SJ:s dåvarande affärsbanenät.

Omläggning
a) 1879 omlades linjen från Filipstad från Kil (s nedre) till Kils nuvarande station.
b) 1881-10-01 drogs persontrafiken till B:s Göteborg sedan den tidigare gått till statsbanestationen. Godstrafik till BJ-stationen från början.
c) 1930-05-15 blev Göteborg C åter slutstation för persontrafiken. I gengäld koncentrerades godstrafiken till Göteborg N.
d) 1940-10-09 öppnades genom Grängesberg en ny linjesträckning öster om gruvriskzonen.
e) 1956-06-03 öppnades en förbigångskurva i Mellerud, 1 km, för direkttåg Göteborg–Oslo.
f) 1982-02-15 öppnades vid Olskroken ett kort förbindelsespår för godståg (”Hammaren”). BJ-godstågen kunde nu använda Bohusbanans godstågsspår (”Skäran”) till och från Sävenäs rangerbangård. Tågvändningen i Olskroken eller på Skansenbangården upphörde därmed.

Förstatligad 1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen, införlivad med SJ 1948-07-01.

Elektrifiering
1939-01-20 Öxnered–Åmål, 82 km.
1939-04-01 [Göteborg]–[Öxnered], 82 km.
1940-11-11 [Åmål]–[Kil], 68 km.
1941-11-11 [Kil]–Daglösen, 62 km.
1944-10-15 [Falun]–[Ludvika], 71 km.
1946-02-18 [Daglösen]–[Ludvika], 114 km.

Dubbelspår
1908-02-14 Göteborg B:s–Olskroken, 2 km. Till en början förekom ej dubbelspårsdrift

Linjeblockering automatisk
1936 Säffle–Åmål.
1937–1972-05-23 Deje–Kil.
1941 Agnesberg–Lärje rangerbangård (komplement till lokal fjärrstyrning av Lärje rbg).
1956-06-03 Mellerud–Erikstad.
1971-05-24 Bohus–Lärje rbg.

Fjärrblockering
1941 Lärje rbg; Olskroken, lokal fjärrstyrning.
1956-06-03 Mellerud triangelspåret; Mellerud, lokal fjärrstyrning.
1963 Domnarvet stn; Borlänge, lokal fjärrstyrning.
1973-02-08 Hornkullen fp; Daglösen, lokal fjärrstyrning.
1973-05-02 [Lärje rbg]–(Trollhättan)–(Öxnered)–(Mellerud); Göteborg.
1973-07-04 (Trollhättan stn, tidvis); Göteborg.
1974-06-17 (Mellerud, tidvis)–(Åmål); Göteborg.
1975-04-07 Åmål–(Grums)–(Kil); Göteborg.
1975-04-24 Grums stn; Göteborg.
1976-03-11 (Falun)–(Borlänge); Gävle.
1976-09-20 Falun stn; Gävle.
1980-02-11 (Borlänge)–(Ludvika); Gävle.
1982-05-23 [Trollhättan stn, helt]; Göteborg.
1983-05-08 Olskroken stn; Göteborg, lokal fjärrstyrning.
1984-06-03 (Ludvika)–[Ställdalen, helt]; Skogstorp.

ATC
1983-12-28 (Lärje)–(Öxnered).
1984-04-03 (Öxnered)–Åmål.
1984-06-06 (Ludvika)–(Ställdalen).
1984-07-04 (Falun)–(Borlänge)–(Ludvika) och [Åmål]–(Kil).
1984-09-03 Falun stn.
1987-04-09 Lärje–(Olskroken).
1987-04-27 (Ludvika stn, delvis).
1987-04-28 (Borlänge stn, delvis).
1988-05-25 Öxnered stn.
1988-10-04 (Ställdalen stn, delvis).

Upprivning Rämshyttan–Idkerberget 1985.

Nollpunkt Falun C.

Anmärkning
a) BJ var ledande bland enskilda svenska järnvägar då det gällde teknisk utveckling. Man skaffade Sveriges snabbaste ånglok, H3s, med sth 100 km/h för de internationella snälltågen Göteborg–Mellerud(–Oslo). Man var först med snabba motorvagnståg, ”GDG-expressen”, som 1947 sattes i trafik Falun–Göteborg. Nattåg med sovvagnar fanns Göteborg–Falun–Gävle, under viss tid även Göteborg–Ludvika–Stockholm och Göteborg–Falun–Rättvik.
b) Tidpunkten för omflyttning/strykning av ”Bergslags”/”B:s” i vissa stationsnamn varierar kraftigt mellan olika källor.

Se för tiden 1988-07-01– Bergslagsbanan och Norge/Vänerbanan, även beträffande övriga trafikplatser.

Bergslagsbanan
Bergslagsbanan utgörs sedan 1990 av sträckorna Kil–Grängesberg–Falun av Bergslagernas järnvägar, Falun–Gävle av Gävle–Dala järnvägar och Frövi–Grängesberg av Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds järnvägar (se för tidigare data dessa).
Hallsbergs centrala roll i rangerorganisationen har fråntagit Ställdalen–Kil mycken genomgångstrafik, men sträckan ska utvecklas för att kunna avlasta bland annat Godsstråket genom Bergslagen. Persontrafiken Gävle–Borlänge–Frövi har utvecklats starkt i länstrafiksregi.

Trafikförändringar
1989-06-10–08-20 *Filipstad–Daglösen–Ställdalen, 87 km, säsongspersontrafik.
1991 *Filipstad–Hornkullen–Hällefors, 45 km, lokalt annonserad säsongspersontrafik.
1992-06-22–08-02 Hällefors–Borlänge,124 km, säsongspersontrafik, turisttrafik Kristinehamn–Mora–Östersund.
1993 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Hällefors, lokalt annonserade turer.
1995-07-11 *Grängesberg–Silverhöjden–Ställdalen, 17 km, tillfällig trafik på grund av arbeten på SJ-linjen.
1998-08-17 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Filipstad, 15 km, persontrafik på prov.
1998-08-22 †(Kristinehamn–)Hornkullen–Daglösen–Filipstad, 15 km, säsongspersontrafik.
1998-12-06 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Borlänge, 170 km, persontrafik, samverkansprojektet Bergslagståg med bl.a. Tågab och kommuner.
1999-06-14–08-14 *Grängesberg–Silverhöjden–Ställdalen, permanent trafik.
1999-06-28–08-14 *Kil–Ställdalen, 141 km, säsongspersontrafik.
2000-06-13–2002-08-18 *samma sträcka, persontrafik på prov.
2003-08-17 *(Kristinehamn–) Nykroppa–Borlänge, 154 km, persontrafik via Nykroppa triangelspår.

Trafik TGOJ:s malmtrafik nedlades 1990-03-01, och det sista malmtåget framfördes 1990-04-19.

Omläggning
a) 1995-06-18 anslöts GDJ i plan till Norra stambanan i södra änden av Storvik stn. Tidigare korsades den planskilt.
b) 1998-10-05 ny utfart från Borlänge rbg som möjliggör direkt gång för godståg västerut, Borlänge rbg–Lindan, 2 km (inom Borlänge stationsgräns).
c) 2002-06-08 spårtriangel vid Nykroppa mot Inlandsbanan.

Dubbelspår 1991-06-10 Gävle C (Nynäs fp)–Hagaström, 6 km (formellt, parallella spår sedan 1900-04-20).

Fjärrblockering
1995-10-31 (Storvik stn, tidvis); Gävle.
1996-06-14 [Storvik stn, helt]; Gävle.
2002-07-30 (Borlänge)–(Ludvika); Hallsberg, överförd från Gävle, och [Frövi]–(Ludvika); Hallsberg, överförd från Skogstorp.
2003-08-31 (Ludvika stn, tidvis); Hallsberg.
2003-09-12 [Ludvika stn, helt]; Hallsberg.

ATC
1988-10-04 Kopparberg–(Ställdalen stn, delvis).
2001-03-15 [Ställdalen stn, helt].
2002-07-30 [Grängesberg]–Silverhöjden–[Ställdalen].
2004-11-28 [Ludvika stn, helt].
2008-09-12 [Borlänge stn, helt].
2008-10-05 Gävle C stn (ej Fliskär).

Nollpunkt Gävle för Gävle–Falun, Falun C för Falun–Kil, Frövi (+400 km) för Frövi–Grängesberg.

Anmärkning
a) 2009 saknar sträckan Daglösen–Kil, 62 km, helt växlar, landets längsta utan sådana
b) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet.
c) TGOJ:s trafikledning övertogs 1996-01-01 av SJ. Entreprenad åt SJ 1993-05-01–1995-12-31.
d) Linjerna Grängesberg–Ställdalen kallas från 2002-07-30 Silverhöjdsspåret resp. Hörkenspåret.
e) Grängesberg C–Silverhöjden/Hörken–Ställdalen, 17 km, är sedan 1996-01-07 i praktiken dubbelspår för f.d. BJ- och TGOJ-linjer. Tåg leds dock planenligt via ”Silverhöjdsspåret”.

Trafikplatsdata Ludvika–Frövi redovisas vid Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds järnvägar.

Bergslagspendeln
Sträckan Kolbäck–Ludvika av Stockholm–Västerås–Bergslagens järnvägar blev 1990 Bergslagspendeln (se SWB för tidigare data).
Persontrafiken Fagersta–Västerås har kraftigt uppgraderats i länstrafiksregi, med omläggning via Surahammar och en tredubblad fordonsinsats. Ett antal stationer/hållplatser har åter öppnats för resandetrafik.

Längd 219 km

Trafikförändringar
1990-10-01 †Tillberga–Ramnäs, 28 km, godstrafik (behovsgodståg 1990-05-27).
1991-11-06 †samma sträcka, persontrafik.
1991-11-09 *Kolbäck–Ramnäs, 27 km, persontrafik.

Trafikuppehåll
1990-01-29–05-27 Surahammar–Hallstahammar, godstrafik på grund av banombyggnad.

Omläggning
1993-09-05 förbigångsspår vid Kolbäck för direkt körning Västerås–Hallstahammar, elektrifierat från början. Gamla linjen norrifrån till Kolbäck trafikeras från 1994-01-09 av enstaka godståg samt vid omledning av trafik; periodvis har nattågen Göteborg–Jämtland gått via (Örebro–)Kolbäck–Ängelsberg–Snyten(–Ave-
sta Krylbo).

Elektrifiering 1991-11-04 [Kolbäck]–[Ramnäs].

Fjärrblockering Stockholm.
1991-11-04 Ramnäs ”nya”–[Kolbäck].
1993-05-16 Ramnäs bruk stn; i anläggningen infogades Ramnäs ”nya”.
1995-05-15 [Fagersta]–[Brattheden].

ATC 1991-11-01 [Ramnäs]–[Kolbäck].

Upprivning Tillberga–Ramnäs 1997.

Nollpunkt Kolbäck för Kolbäck–Ramnäs bruk, Stockholm C för Ramnäs bruk–Ludvika.

Anmärkning
a) Vid återöppnandet av persontrafiken Kolbäck–Ramnäs 1991 flyttades Ramnäs persontrafik till en ny hp drygt 2 km åt söder, medan godstrafiken fortfor vid den gamla stationen som nu döptes om till Ramnäs bruk. Stationen återfick dock persontrafik 1993-01-10–2002-06-15. Ramnäs bruk namnändrat till Brattheden och Ramnäs ”nya” till Ramnäs 1995-05-15.
b) Normalt vidareförs tågen till och från Västerås, via Mälarbanan.

Trafikplatsdata för Tillberga–Ramnäs (Brattheden) redovisas under SWB.

 
Källor och referenser
litteratur Bo-Erik Lööf, ”Storvik – knutpunkt i förvandling”, Tåg 9/1995
Järnvägsdata 2009
Bergslagernas Jernvägsaktiebolag 1872–1899, 1899.
Vincent Ahlberg, Bergslagernas Järnvägsaktiebolag 1872–1922, 1922.
Olof Jonasson, Trafikförvaltningen Göteborg–Stockholm–Gävle …, 1949.
Bergslagernas Järnvägar 1897–1979, 1979.
Nils Erik Wååg, Banvakt 17, 1993 (SJK 59).
Jannesson, Åke, m-fl-, SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm.
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
Övrig information

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   Benny Nilsson /  Kjell Byström
Uppdaterad/kompletterad 2020-03-25 Rolf Sten