Return to "rullande" main page
Retur till föregående sida?
Klicka i bilden

 Rullande Materiel (rolling stock)

av Rolf Sten



Ångloken littera N vid Statens Järnvägar (Steamengines class N) 

   
Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen, make your choice and click at the arrow)
Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar (steamengines in general) (2003-08-26) 

N - loken (N - engines) (2003-08-26) 
Tekniska data på N - loken (Technical data) 
Ritning på på N - loken (Drawing)  

SJ steamengine class N 575
Leveransfoto på N-lok 575. Foto: Statens Järnvägars jubileumsskrift 1906.

 

Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar 
De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
    
 De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg. Persontrafiken mellan vissa orter blev av den omfattningen att man såg sig tvingade att införa särskild lokaltrafik. Mot den här bakgrunden utvecklades med tiden särskilda ånglok för gods- och persontrafiken.
   Samtidigt ökade även behovet av särskilda så kallade växlingslok och av den anledningen utvecklades de så kallade tankloken. Det vill säga lok som saknade tender. Kol och vattenförråd fanns på själva loket. Tankloken hade också den fördelen att de fick gå lika fort framåt som bakåt vilket i sin tur gjorde att man inte var i behov av vändskiva på den slutstation som tåget hade.
  

 


N-loken 
 När trafiken på den första delen av malmbanan, Malmberget - Gällivare - Luleå, började trafikeras 1888 var det inte många som kunde föreställa sig den enorma ökning av trafiken som skulle komma åren framöver. När staten köpte Sverige & Norges Järnväg (sträckan Luleå - Gällivare- Malmberget) 1891 och SJ tog över trafiken beslutade man även att malmbanan skulle byggas ut Gällivare - Riksgränsen - (Narvik).
    På de blivande stora malmbangårdarna behövdes ett kraftigt växellok som kunde flytta de tunga malmtågen. Dessutom behövdes påskjutslok som kunde hjälpa de blivande malmtågsloken av typ Ma och Mb att få upp sina laster i en del svåra motlut.
   Dessa behov resulterade i en beställning på tanklok med 14 tons axeltryck och med en axelföljd D, det vill säga 4 drivande axlar.
   En första beställning på 8 lok gjordes och dessa levererades av Motala Verkstad 1900. Loken numrerades vid SJ som nummer 574 - 581.
   Den första beställningen följdes snabbt av ytterligare en på 12 lok. Samma verkstad som tidigare stod för leveransen som skedde 1901. Loken numrerades vid SJ som nummer 634 - 645. De hittills levererade loken kostade i medeltal 51 700 kronor per lok.
  Loken visade sig vara mycket användbara och väl lämpade för tung växling. Man såg behov av denna loktyp som växellok på de övriga stora bangårdarna i Sverige. Detta gjorde att fler beställningar lades och under åren fram till 1920 levererades ytterligare 24 lok från olika Svenska tillverkare. Det sist levererade N-loket var nummer 1448 som levererades från Vagn & Maskinfabriken Falun 1920.
   Av ekonomiska skäl byggdes 44 lok om och försågs med överhettning . Ombyggnaden skedde under åren 1922 - 1932. De övriga loken såldes eller slopades under åren 1925 - 1937. Anledningen till att så många lok slopades var att de stora bangårdarna började elektrifieras. Kraftiga elektriska växellok av typen Ua och Ub ersatte efterhand N-loken.
   De lok som hade byggts om med överhettning kom att tjänstgöra in på 1960-talet.    Kvarvarande lok slopades eller såldes 1973.
   Ett flertal av loken finns idag bevarade hos olika museiföreningar samt Sveriges Järnvägsmuseum.

SJ steamengine class N 1441
N 1441 i Tomteboda år 1932. Loket var tillverkat av Vagn & Maskinfabriken i Falun 1919. Slopades 1972 och skrotades i Vislanda samma år. Foto: Stig Nyberg


To page top




 
Tekniska data på N-loken

Loket  
Cylinderdiameter, högtryck 480 mm Axeltryck i tjänst. axel 2 13,90 ton
  - Axeltryck i tjänst. axel 3  14,00 ton 
Slaglängd. 600 mm Axeltryck i tjänst. axel 4 14,00 ton
Hjuldiameter. Drivhjul 1200 mm Total vikt i tjänst 55,75 ton
Hjuldiameter. Löphjul  - Materialvikt 43,75 ton.
Hjulbas. 4000 mm Adhesionsvikt 55,75 ton.
Plåttjocklek i rundpanna 13 mm Tillåten hastighet 45 km/t
Ångtryck 12 kg/cm2. Kolförråd                             1,50 ton
Vattenförråd                        7,0 kbm
Antal tuber. 164
Total eldyta 97,90 kvm
Rostyta 1,70 kvm
Pannans vattenrum 3,50 kbm
Pannans ångrum 1,55 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1 13,85 ton
 


Ritning på N-loken

Drawing steamengine class N
Ovanstående ritning visar SJ N-lok i första utförande

To page top

Return to "Rullande" main page
Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning"

Källor: Svensk Järnvägsstatistik, Statens Järnvägar historiker från 1906, 1931 och 1956.
Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar, samt Sveriges Järnvägsmuseum




© Rolf Sten
n_loken..html senast uppdaterad 2005-11-09