Retur till föregående sida?
Klicka i bilden |
Rullande
Materiel (rolling stock)
av Rolf
Sten |
|
Ångloken
littera N vid Statens Järnvägar (Steamengines class N) |
|
Leveransfoto på N-lok 575. Foto: Statens Järnvägars
jubileumsskrift 1906. |
|
Allmänt
om ånglok vid Statens Järnvägar |
De
olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes
från början bara som snälltågslok, lok
för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv.
Genom åren blev de olika loktyperna alltför många
varför man år 1876 införde litterasystemet med
bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
De
allra första åren hade man inga speciella godstågslok
utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som
godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja
köra rena godståg respektive persontåg. Persontrafiken
mellan vissa orter blev av den omfattningen att man såg
sig tvingade att införa särskild lokaltrafik. Mot den
här bakgrunden utvecklades med tiden särskilda ånglok
för gods- och persontrafiken.
Samtidigt ökade även behovet av särskilda
så kallade växlingslok och av den anledningen utvecklades
de så kallade tankloken. Det vill säga lok som saknade
tender. Kol och vattenförråd fanns på själva
loket. Tankloken hade också den fördelen att de fick
gå lika fort framåt som bakåt vilket i sin
tur gjorde att man inte var i behov av vändskiva på
den slutstation som tåget hade. |
|
|
N-loken |
|
När trafiken på den första delen av malmbanan,
Malmberget - Gällivare - Luleå, började trafikeras
1888 var det inte många som kunde föreställa
sig den enorma ökning av trafiken som skulle komma åren
framöver. När staten köpte Sverige & Norges
Järnväg (sträckan Luleå - Gällivare-
Malmberget) 1891 och SJ tog över trafiken beslutade man
även att malmbanan skulle byggas ut Gällivare - Riksgränsen
- (Narvik).
På de blivande stora malmbangårdarna
behövdes ett kraftigt växellok som kunde flytta de
tunga malmtågen. Dessutom behövdes påskjutslok
som kunde hjälpa de blivande malmtågsloken av typ
Ma och
Mb
att få upp sina laster i en del svåra motlut.
Dessa behov resulterade i en beställning
på tanklok med 14 tons axeltryck och med en axelföljd
D, det vill säga 4 drivande axlar.
En första beställning på 8
lok gjordes och dessa levererades av Motala Verkstad 1900. Loken
numrerades vid SJ som nummer 574 - 581.
Den första beställningen följdes
snabbt av ytterligare en på 12 lok. Samma verkstad som
tidigare stod för leveransen som skedde 1901. Loken numrerades
vid SJ som nummer 634 - 645. De hittills levererade loken kostade
i medeltal 51 700 kronor per lok.
Loken visade sig vara mycket användbara och
väl lämpade för tung växling. Man såg
behov av denna loktyp som växellok på de övriga
stora bangårdarna i Sverige. Detta gjorde att fler beställningar
lades och under åren fram till 1920 levererades ytterligare
24 lok från olika Svenska tillverkare. Det sist levererade
N-loket var nummer 1448 som levererades från Vagn &
Maskinfabriken Falun 1920.
Av ekonomiska skäl byggdes 44 lok om och
försågs med överhettning . Ombyggnaden skedde
under åren 1922 - 1932. De övriga loken såldes
eller slopades under åren 1925 - 1937. Anledningen till
att så många lok slopades var att de stora bangårdarna
började elektrifieras. Kraftiga elektriska växellok
av typen Ua och Ub ersatte efterhand N-loken.
De lok som hade byggts om med överhettning
kom att tjänstgöra in på 1960-talet. Kvarvarande
lok slopades eller såldes 1973.
Ett flertal av loken finns idag bevarade hos
olika museiföreningar samt Sveriges Järnvägsmuseum. |
|
N 1441 i Tomteboda år 1932. Loket var tillverkat av
Vagn & Maskinfabriken i Falun 1919. Slopades 1972 och skrotades
i Vislanda samma år. Foto: Stig Nyberg |
|
|
Tekniska data på
N-loken |
|
|
Loket |
|
|
|
|
Cylinderdiameter, högtryck |
480 mm |
Axeltryck i tjänst. axel 2 |
13,90 ton |
|
|
- |
Axeltryck i tjänst. axel 3 |
14,00 ton |
|
Slaglängd. |
600 mm |
Axeltryck i tjänst. axel 4 |
14,00 ton |
|
Hjuldiameter. Drivhjul |
1200 mm |
Total vikt i tjänst |
55,75 ton |
|
Hjuldiameter. Löphjul |
- |
Materialvikt |
43,75 ton. |
|
Hjulbas. |
4000 mm |
Adhesionsvikt |
55,75 ton. |
|
Plåttjocklek i rundpanna |
13 mm |
Tillåten hastighet |
45 km/t |
|
Ångtryck |
12 kg/cm2. |
Kolförråd 1,50
ton
Vattenförråd 7,0
kbm |
|
Antal tuber. |
164 |
|
Total eldyta |
97,90 kvm |
|
Rostyta |
1,70 kvm |
|
Pannans vattenrum |
3,50 kbm |
|
Pannans ångrum |
1,55 kbm |
|
Axeltryck i tjänst. axel 1 |
13,85 ton |
|
|
|
Ritning på N-loken |
Ovanstående ritning visar SJ N-lok i första utförande
Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning"
Källor: Svensk
Järnvägsstatistik, Statens Järnvägar historiker
från 1906, 1931 och 1956.
Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar,
samt Sveriges Järnvägsmuseum
© Rolf Sten
n_loken..html senast uppdaterad
2005-11-09
|