Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

LSSJ, Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg Av Rolf Sten

LSSJ, Snabbfakta del 2/2

Och Sedan
Under slutet av 1880 och under 1890-talet byttes den gamla rälsen ut till stålräls med en vikt på 15 kg per meter. Under 1920-talet byttes rälsen än en gång, nu till räls som vägde 17,4 kg/m.
   Under åren tillkom ytterligare trafikplatser. Albebäck och Jutegården belägna mellan Lidköping och Vinninga, Övenstorp, Skäggatorp och Hädene mellan Vinninga och Skara, Brunsbo och Tubbetorp mellan Skara och Axvall, Bjällum och Bolum samt Segerstad, senare Segerby, mellan Axvall och Stenstorp.
   Många stationer ombyggdes och utökades under åren, stationshusen moderniserades och elektrisk belysning har infördes i byggnader, verkstäder, signaler mm.

Bilden visar LSSJ lok nummer 4 "VICTORIA" med tåg omkring år 1900. I samband med LSSJ bildande överlämnades en gåva från en rik dam i Lidköping, fröken Anna Lisa Lidbeck. Gåvan på 100 000 riksdaler var villkorad att användas för åstadkommande av en järnvägsförbindelse, LSSJ. En tid senare överlämnade hon ännu en gåva till LSSJ, den här gången på 50 000 kronor. En del av den senare gåvan använde LSSJ för inköp av lok nummer 4 "VICTORIA". Loket tillverkades av NOHAB och levererades 1882, axelföljden var 1B. Loket var försett med med godsutrymme och var i första hand avsett för persontrafik med lätta tåg. Användningen av loket vid LSSJ blev inte vad man hade tänkt sig eftersom det visade sig vara för svagt. Loket skrotades 1917. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Ombyggnad i Skara
I samband med Skara - Kinnekulle - Vänerns Järnväg, SKWJ, anslutning till station 1887 gjordes samma år en mindre utbyggnad av bangården. SKWJ anslöts till stationen från väster, samma håll som spåret  från Lidköping gick in till stationen.
   1899 - 1900, med anledning av Västergötland - Göteborgs  Järnvägs, VGJ, anslutning till Skara gjordes en större utökning av bangården. Samtidigt ersattes det ursprungliga stationshuset av ett nytt större och ändamålsenligt.
   1900 utrustades stationen med mekanisk förregling av tågvägarna med utökning 1937 och 1945.
   Med anledning av Skara - Timmersdala Järnvägs, STJ, anslutning till Skara 1909 gjordes en mindre utökning av bangården.
   1912 fick man tillstånd att ändra SKWJ:s anslutning till Skara. Ändringen innebar att en ny 3,6 kilometer lång ingångslinje för SKWJ byggdes. Den ny linjen anslöt till stationen från Öster. Ombyggnaden var föranledd av att VGJ ville köra sina tåg Göteborg - Skara - Mariestad direkt via Skara utan att som tidigare behöva vända riktning på tåget i Skara. Den nya linjen togs i bruk 1 oktober 1912. Samtidigt med denna omläggning gjordes även viss utökning av bangården i Skara.

Ovanstående ritning visar järnvägarnas inbördes förhållande i Skara. Grön linje är LSSJ. Lila linje är STJ. Röd linje är SKWJ. Blå linjer är VGJ. Den blå VGJ-linjen mot Kinnekulle är den som ersatte den ursprungliga SKWJ-linjen 1912.
 

Stenstorps station 1902. Föreningsstation mellan SJ, LSSJ och HSJ. Loket på bilden är LSSJ lok nummer 7 "LIDAN" loket tillverkades av Motala Verkstad och levererades 1893. Loket hade axelföljden C. Det såldes till HLJ 1902 där det fick behålla sitt nummer fram till skrotningen 1938. Andra huset från höger är SJ stationshus. Foto: Samling Stig Nyberg.

Nya verkstäder
LSSJ:s drift- och underhåll av den rullande materielen utfördes i Lidköping fram till 1914. Det här året flyttades verksamheten till Skara där man hade uppfört nya verkstäder och ett nytt lokstall. Lokstallet hade från början 6 stallplatser och framför stallet låg en 12 meters vändskiva. Verkstäderna som låg vägg i väg med lokstallet kom genom åren att ha ända upp till 5 verkstadsspår.
   1945 uppfördes i Skara en motorvagnshall med 4 spår. den var belägen cirka 100 meter öster om lokstallet.

Axvalls station i början av 1900-talet. Axvall var föreningsstation mellan LSSJ och SAJ. Borta till höger i bild syns vattentornet och där låg även det lokstall som SAJ byggde 1904. Bortåt i bild är i riktning mot Stenstorp respektive Skövde. Foto efter gammalt vykort, samling Sveriges Järnvägsmuseum.

VGJ blir majoritetsägare
Sedan Västergötland - Göteborgs Järnväg, VGJ, hade köpt och införlivat de båda järnvägsbolagen Skara - Kinnekulle - Vänerns Järnväg, SKWJ, 1904 och Mariestad - Kinnekulle Järnväg, MKJ, 1909 planerade man för att även köpa LSSJ. Detta mötte mycket hårt lokalt motstånd varför det kom att dröja innan VGJ lyckades i sina ansträngningar. Man började köpa aktier 1914 och under 1915 kom man överens med Skara stad om köp av deras aktier. I och med detta kom VGJ att ägare till merparten av aktierna i LSSJ.
   Detta resulterade i att VGJ från 1 januari 1916 arrenderade och trafikerade LSSJ. Formellt kvarstod LSSJ som eget  järnvägsbolag även i fortsättningen.

Köp av Skövde - Axvalls Järnväg
1934 kom LSSJ överens med ägaren av Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, om köp av deras järnväg. 1 juni 1935 införlivades SAJ i LSSJ. Efter detta stod signaturen LSSJ för Lidköping - Skövde & Stenstorps Järnvägar.

Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, lok nummer 2 tillverkat av Motala Verkstad och levererat 1903, axelföljden var 1C. Loket såldes 1909 till LSSJ, där det tjänstgjorde som nummer 7. Bilden visar loket vid LSSJ.1916 när VGJ arrenderade LSSJ omnumrerades loket till nummer 47. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S5p 3097. Loket skrotades 1955. Foto: Samling Stig Nyberg.

Rullande materielet
Här kommer inte att i detalj att redovisas utvecklingen och utökningen av det rullande materielet. Nedanstående tabell ger ändå en god överblick på utvecklingen.

Skövde 1940. Loket på bilden är LSSJ nummer 50. Loket tillverkades av NOHAB och levererades till SAJ 1910 där det fick nummer 4 och namnet "VARNHEM". När LSSJ köpte SAJ 1935 numrerades loket om till nummer 50. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S18p 3085. Loket skrotades 1955.

Bilden nedan: I början av 1940-talet började allt fler rälsbussar att levereras. Det var helt tvunget om man skulle ha någon chans att konkurrera med den alltmer ökande landsvägstrafiken. Bilden nedan är från Skara 1948 och visar en boggierälsbuss med ett boggiesläp. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Förstatligande
I maj 1939 fattade riksdagen ett beslut som innebar "åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet". Den tillsatta Förstatligandeberedningen hade Kungliga Järnvägsstyrelsens uppdrag att genom frivilliga förhandlingar komma överens med enskilda järnvägsbolag om statens köp av respektive järnvägsbolag.
   I en skrivelse till VGJ 4 november 1946 frågade Förstatligandeberedningen om man var beredda att medverka till en försäljning av de i VGJ ingående järnvägsbolagen.
Efter långa diskussioner inom VGJ kom man fram till ett förslag som bolagsstämman 16 februari 1948 skulle ta ställning till:
»Det förslag till avtal, som aktieägarna hava att i dag taga ställning till, avser försäljning till Staten av VGJ, LSSJ, MMJ, TNJ och STJ med därtill hörande egendom, inklusive biltrafiken. I korthet innebär avtalet, att Staten den l juli innevarande år övertager dessa järnvägsbolags samtliga tillgångar. I vederlag härför skall Staten:
       dels övertaga bolagets skulder och övriga förpliktelser och
       dels såsom ytterligare köpeskilling erlägga ett belopp av 900.000 kr., varjämte Staten ställer till bolagens förfogande ett till 42.000 kr. fastställt belopp för täckande av de med bolagens trädande i likvidation förenade kostnaderna.
Det kan beräknas, att aktieägarna i VGJ härigenom erhålla något över 20 kr. per aktie, då hänsyn tages till att en del aktier äro internt ägda inom koncernen. VGJ äger nämligen 3.233 av LSSJ:s 3.252 aktier, 2.399 av MMJ:s 2.494 aktier samt 96 av de 100 aktierna i vardera TNJ och STJ: Vidare äger LSSJ 2.116 av VGJ:s 39.438 aktier och MMJ 410 av sistnämnda aktier….. »
   
   Förslaget godkändes enhälligt vilket i praktiken innebar att Statens Järnvägar blev ny ägare från 1 juli 1948 och från samma datum gick de gamla järnvägsbolagen i likvidation.
   De gamla bolagsjärnvägarna inkorporerades i SJ:s organisation och kom att tillhöra dåvarande andra distriktet. Samtliga smalspårsbanorna i Västergötland fick nu sin bandistriktsledning placerad i Lidköping medan maskin- och trafiksektionsledningen placerades i Skara.

Bilden ovan visar LSSJ lok nummer 45 i Lidköping 1948. Loket tillverkades av NOHAB och levererades 1909 till LSSJ där det fick nummer 5. Axelföljden var 1C1. När VGJ arrenderade LSSJ 1916 omnumrerades loket till nummer 45. Se lokskylten på bilden nedan. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S8p 3100. Loket skrotades 1958. Foton: Sveriges Järnvägsmuseum.
 
Nedläggning
Under SJ-tiden kom banorna att under många år vara  en viktig del i samhällets och industrins kommunikationssystem. Utvecklingen av biltrafiken både när det gäller lastbilar, Bussar och personbilar ledde med tiden att de smalspåriga järnvägarna alltmer, trots rationaliseringar, tappade i konkurrenskraft. Detta ledde till minskad lönsamhet och även förlustbringande verksamhet.
   Slutet på järnvägstrafiken kom allt närmare!
   28 maj 1961 lades all trafik ned på sträckan Axvall - Stenstorp. Trafiken hade då varit obetydlig sedan 1 juni 1958 och sedan 29 maj 1960 hade godstrafiken endast  bestått av behovsgodståg.
   1 september 1961 lades persontrafiken ned på sträckan Lidköping - Skara.
   1 september 1961 lades all trafik ned på sträckan Skara - Axvall - Gullhögen. Godstrafik hade då sedan 1950 bestått endast av behovsgodståg på sträckan Axvall - Gullhögen.
   1 september 1961 lades persontrafiken ned på den 2 kilometer långa sträckan Gullhögen - Skövde.
   1966 lades godstrafiken ned på sträckan Lidköping - Skara. Då hade godstrafiken redan tidigare varit reducerad till behovstrafik sedan 1953.

Sträckan Gullhögen - Skövde
I närheten av Skövde låg kalkbruken Gullhögens bruk och från deras sida fanns önskemål om att få anslutning till den normalspåriga västra stambanan. Förhandlingar startade med SAJ 1918 och dessa resulterade i att de 1560 metrarna av SAJ som låg närmast Skövde försågs med en tredje skena vilket gjorde det möjligt att transportera normalspåriga vagnar mellan Skövde och Gullhögens bruk. Trafiken på treskensspåret startade 10 juli 1919.
Sträckan elektrifierades 1950 och växlingen på spåret togs över av SJ. I dag är industrispårets kontaktledningsutrustning borttagen.

Upprivning
   Sträckan Axvall - Stenstorp revs 1962
   Sträckan Skara - Axvall - Gullhögen - (Skövde) var helt uppriven 1967. På delen Gullhögen - Skövde var det endast smalspåret som revs.
   1969 var sträckan Lidköping - Skara helt riven.
 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
lssj_fakta_2.html senast uppdaterad 2014-06-12