Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
|
Stockholm
- Rimbo Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Snabbfakta Stockholm
- Rimbo Järnväg, (facts
about SRJ) (1999-11-15) |
Linjen Stockholm Östra - Rimbo
Vid ett möte den 23 oktober 1880 diskuterades flera alternativa
förslag till en järnväg mellan Rimbo och Stockholm.
På mötet utsågs en interimsstyrelse som skulle
arbeta vidare med frågan.
1881 beslöt man att bygga en smalspårig
järnväg. Den 5 oktober 1881 beslutades den definitiva
sträckningen av banan. Två alternativa kostnadsförslag
hade upprättats. Det ena var upprättat av kaptenen
Kullenberg och kostnaden var beräknad till 158 500 kronor.
Det andra hade upprättats av kaptenen vid Väg- och
vattenbyggnadskåren, C Lindequist, kostnaden uppgick till
1 674 000 kronor. Det senare förslaget blev det som styrelsen
kom att antaga.
Den 2 februari konstituerades Stockholm
- Rimbo Järnvägsaktiebolag och styrelsen fick i uppdrag
att söka koncession för den planerade banan.
Koncession på sträckan Rimbo - Albano beviljades den
14 juli 1882 och samtidigt fastställdes bolagsordningen.
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen ansåg att kostnadsförslaget
var för lågt beräknat varför detta höjdes
till 1754000 kronor. Koncession på bandelen Albano - Stockholm
Östra beviljades fört den 10 juli 1884. Statslån
på 500 000 kronor beviljades.
Till entreprenör för själva
banbyggnaden kontrakterades ingenjören Knut Fägersköld.
Entreprenadsumman uppgick till 105 000 kronor. I detta ingick
inge husbyggnader eftersom dessa skulle byggas av andra entreprenörer.
Stockholm - Rimbo Järnvägs
lok nummer 1 "STOCKHOLM" tillsammans med järnvägens
första personvagn. Foto från Svenska Järnvägsföreningens
50-års skrift 1926.
1 augusti 1883 startade bygget av banan. Den
första tiden koncentrerades arbetena till sträckan
Stocksund - Rimbo. Delen Stocksund - Östra station kom igång
senare på grund av att det tog längre tid att fastställa
detaljplanen. Först i april 1884 kunde arbetena igångsättas.
Den mest komplicerade delen att
bygga var mellan Stocksund och Östra station. Det var broar,
bergsskärningar och utfyllningar som komplicerade det hela.
Den här delen blev också den per kilometer räknat
dyraste delen.
I december var överbyggnaden och grusningen så pass
färdig att provisorisk godstrafik kunde köras mellan
Rimbo och Stocksunds hamn.
Den 28 september 1885 avsynades Stocksundsbron.
Den var mellan landfästena 98 meter fördelat på
två fasta spann á 36,6 meter och ett svängbart
spann på 25 meter. I och med att bron var klar kunde grusningen
och den sista skenläggningen på sträckan Stocksund
- Östra station genomföras. Den 19 oktober 1885 lades
de sista skenorna ut och det första lokomotivet ankom till
Östra station.
Banan besiktigade den 17 december
1885 och den 19:de invigdes, den 56 kilometer långa och
891 mm breda banan, Stockholm - Rimbo Järnväg under
högtidliga former. Allmän gods- och persontrafik startade
21 december 1885.
Bilden visar Stocksundsbron, ca 1930. Ett tåg draget
av en av de så kallade "stortyskarna" passerar.
Foto: Stig Nyberg
Linjen Framnäsviken
- Ösby
Den 19 september 1890 hade Djursholms Aktiebolag sökt och
fått koncession på en spårväg mellan Framnäsviken
och Ösby. Bolaget fick 14 november 1890 tillstånd
att bedriva spårvägstrafik med lokomotiv. Djursholmsbolaget
avtalade med SRJ att dom skulle sköta trafiken med Djursholmsbolagets
rullande materiel från 20 december 1890 till 1 november
1892.
Augusti 1892 köpte SRJ bandelen, inklusive
rullande materiel för ett belopp på 200 000 kronor.
Villkoret var att SRJ skulle anlägga och driva en elektrisk
spårväg från Östra station till nedre delen
av Engelbrektsgatan samt att med elektrisk drivkraft köra
persontrafik från Östra station till Djursholm med
minst 20 tågpar dagligen.
Den 24 november 1892 fick man koncession
för den elektriska driften.
Bilden visar Djursholmsbanan lok nummer 1 vid Djursholm -
Framnäsvikens station 1895, strax innan eldriften startade.
Foto: Stig Nyberg
Flera korta elektriska linjer tillkommer
15 juni 1901 öppnades den 1 kilometer långa bandelen
Framnäsviken - Eddavägen för allmän trafik
31 december öppnades den 2 kilometer
långa bandelen Ösby - Altorp för allmän
trafik.
15 oktober 1911 öppnades den 1 kilometer
långa bandelen Stocksund - Långängen för
allmän trafik. Den här linjen var från början
en normalspårig (1435mm) spårväg och kom att
vara en "isolerad ö". Den ombyggdes 1934 till
smalspår (891mm) och kom därefter att bli en del i
SRJ:s övriga nät.
1 maj 1912 öppnades den 1,7 kilometer
långa bandelen Eddavägen - Svalnäs för allmän
trafik.
18 oktober 1928 öppnades den 2,2 kilometer
långa bandelen Altorp - Lahäll för allmän
trafik.
25 maj 1937 öppnades den 1,5 kilometer långa bandelen Lahäll - Näsbypark för allmän trafik.
Bilden ovan visar en elmotorvagn av den första serien.
Utvecklingen gick vidare och den nedre bilden visar andra generationens
elmotorvagn, SRJ nummer 17. Foton från
Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift
1926.
Järnvägsnätet växer
Efterhand arrenderade och köpte SRJ andra
järnvägar inom Roslagen.
1905 skaffade sig Stockholm - Rimbo Järnvägsaktiebolag
aktiemajoritet i Uppsala - Länna
järnvägsaktiebolag. Banan arrenderades från
den 8 juli 1905 och kom från detta datum att sköta
trafikeringen.
Några år senare, 1908, köptes
Uppsala - Länna järnvägsaktiebolag av Stockholm
- Rimbo Järnvägsaktiebolag varefter ULJ kom att helt
uppgå i SRJ.
På grund av dålig ekonomi
kunde Länna - Norrtälje Järnvägsaktiebolag
(LNJ) ,under flera år, inte betala på det statliga
lånet varför staten, 1904, till sist begärde
att banan skulle säljas. Redan 1901 hade ekonomin varit
så dålig att bolaget den 7 november gick i likvidation.
Stockholm - Rimbo järnvägsaktiebolag
lämnade anbud på LNJ och den 7 juni 1905 köptes
LNJ till ett pris på 580 000 kronor.
Som villkor för övertagandet sades bland annat att
SRJ skulle rusta banan för en hastighet på 40 km/t.
Den 8 juli 1905 övertogs trafiken av SRJ.
Bolaget växer
SRJ förvärvade efterhand aktier i Södra
- Roslags kustbana (SRK) och kom så med tiden att få
aktiemajoritet. Den 1 juli 1909 köpte SRJ Södra - Roslags
kustbana. Köpeskillingen uppgick till 731 035 kronor och
71 öre. SRK uppgick därmed helt i SRJ.
1913 hade SRJ förvärvat nästan
alla aktier i Rimbo - Sunds Järnvägsaktiebolag
(RSJ). I praktiken ägdes RSJ av SRJ men det kom att
dröja ända fram till den 1 januari 1935 innan SRJ formellt
övertog RSJ
1921 ingick Faringe - Gimo Järnvägsaktiebolag
(FGJ) och Dannemora - Hargs Järnvägsaktiebolag (DHJ)
i en trafikförvaltning tillsammans med SRJ.
Faringe - Gimo
Järnvägsaktiebolag (FGJ) var från början
ett dotterbolag till SRJ.
1 januari 1935 såldes FGJ till Dannemora
- Hargs Järnvägsaktiebolag (DHJ).
Sedan den 1 januari 1926 var även Dannemora - Hargs Järnvägsaktiebolag
ett dotterbolag till SRJ.
1908 representerade den ursprungliga
bandelen Stockholm - Rimbo endast en fjärdedel av den totalt
trafikerade banlängden. Man beslöt därför
att byta namn på bolaget. Från och med den 1 januari
1909 var det nya namnet, Stockholm - Roslagens
Järnvägar. Signaturen var densamma, SRJ.
Källor:
Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift
från1926, Järnvägsdata samt Svensk järnvägsstatistik.
|
Returtåg till SRJ "innehållsförteckning" |
© Rolf Sten
srj__fakta.html senast uppdaterad
2019-01-05 av Rolf
Sten
|