Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan! |
SCJ,
Sölvesborg - Kristianstads Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
SCJ, Sölvesborg
- Kristianstads Järnväg
Sölvesborg station på 1890-talet. Till vänster i bild är i
riktning mot Kristianstad. Foto: Samling Stig Nyberg.
29 september 1865 bildades ett bolag som skulle
bygga en järnväg mellan Kristianstad och Sölvesborg.
Ett järnvägsförslag hade utarbetats av majoren
C L Adelsköld. Järnvägen skulle bli normalspårig
och aktiekapitalet skulle uppgå till 1 400 000.
Aktieteckningen gick mycket trögt
varför man på ett sammanträde 26 augusti upplöste
bolaget och bildade ett nytt bolag med andra förutsättningar.
Anläggningskostnaden blev lägre och man skulle inte
ha någon egen rullande materiel
Ändringarna godkändes den 21 oktober 1871 varefter
man genast ansökte om statsbidrag till banans anläggande.
Ansökan avslogs varför
man blev tvungna att omarbeta järnvägsförslaget.
Nya planprofiler och detaljritningar på en normalspårig
bana utarbetades av L G Ståhle. Koncession beviljades 16
februari 1872 men trots ändringarna beviljades man inte
statsbidrag till banbygget.
Ännu en gång omarbetade
Ståhle järnvägsförslaget. Även denna
gång med kravet att reducera byggnadskostnaderna. Nu föreslogs
en bana med spårvidden 2,7 engelska fot.
Den
10 juni bildades Sölvesborg - Christianstads Jernvägsaktiebolag
(SCJ). Den första styrelsen bestod av hovrättsrådet
G Bergenstråle, rektorn F W Dahl, häradsdomaren A
E Charpentier, landstingsmannen H Larsson i Fjälkinge, landshövdingen
greve A K Trolle-Wachtmeister, fabrikören J F Liljedahl
samt grosshandlaren S Holm.
Järnvägens första trafikchef blev G Frykman.
Ett av styrelsens första uppdrag blev
att fastställa banans spårvidd.
Vid bolagsstämman 28 juni 1873 meddelades
att Kunglig Majestät hade godkänt alla ändringar
och att spårvidden skulle bli 3,59 engelska fot, 1067 mm.
Valet av denna spårvidd skedde mot bakgrunden att den blivande
banan mellan Karlshamn och Vislanda skulle byggas med 1067 mm
spårvidd.
Bolaget avtalade med två
danska entreprenörer, L Petersen och J David. Dessa skulle
för 940 000 kronor överlämna : "järnvägen
i komplett skick färdig att trafikeras samt med rullande
materiell bestående av 2 lokomotiv om 13 tons vikt, 9 passagerarevagnar
och 25 godsvagnar. Skenorna av järn skulle väga 38
eng. skålp. pr löpande yard med en längd av 21
eng. fot. De större broarnas överbyggnader skulle utföras
av trä. Järnvägen skulle vara fullt färdig
den 30 sept. 1874."
Den 30,6 kilometer långa järnvägen
började trafikeras 1 maj 1874. Den högsta tillåtna
hastigheten var då satt till 30 kilometer i timman.
Banans två första lok levererades
1873. Det var tanklokomotiv med axelföljden 1 B, det vill
säga en löpaxel följd av två drivande axlar.
Loken var tillverkade av engelska firmor. Lok nummer 1 av Avonside
och lok 2 av Manning Wardle. Lok 1 döptes till "SÖLVE
och lok 2 till "GERDA". Lok nummer 2 fick nytt namn
i och med att lok nummer 3 levererades 1875. Det nya namnet blev
"FINN".
1875 levererades ytterligare ett lok. Även
detta var ett tanklok med axelföljden 1 B tillverkat av
Avonside. Loket numrerades som nummer 3 och fick överta
namnet "GERDA" från lok nummer 2.
Vidstående
bild visar SCJ lok nummer 3 "GERDA" år 1875.
Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift
1926.
1888 köptes ytterligare ett tanklok med
axelföljden 1 B. Det här loket var begagnat och kom
ursprungligen från Sundsvall - Torpshammars Järnväg,
STJ. Loket var tillverkat av Saint Léonard 1874 och hade
vid STJ nummer 4 och namnet "SUNDSVALL". Vid SCJ numrerades
loket som nummer 4 och fick namnet "WALJE".
1899 levererades ännu ett tanklok med
axelföljd 1 B. Den här gången var det Ljunggrens
i Kristianstad som fick stå för leveransen. Loket
numrerades som nummer 5 och fick namnet "TROLLE-LJUNGBY".
1903 var det dags igen. Två
nya tanklok, den här gången med axelföljden 1
C, levererades från Ljunggrens. Loken numrerades som nummer
6 och 7 och fick inga namn. Det här var den sista lokleveransen
till SCJ.
Bolagets ekonomi blev inte speciellt
bra åren efter öppnandet. 17 oktober 1877 beslöt
man på en extra bolagsstämma att upplösa bolaget.
18 maj 1878 fullföljdes detta genom att ett nytt bolag tog
över verksamheten, Sölvesborg - Christianstads nya
Jernvägsaktiebolag. Bolagsordningen fastställdes 29
juni 1878.
1884 förbereddes
ett nytt bolag som skulle bygga en järnväg mellan Sölvesborg
och Karlshamn. Bolaget kom att bildas med namnet Västra
Blekinge Järnvägar (VBlJ). Dess interimsstyrelse
inkom till SCJ med en begäran att SCJ skulle teckna aktier
för 100 000 kronor kontant. Vidare ville man att SCJ skulle
övertaga obligationer för 70 000 kronor. Båda
dessa framställningar godkändes av SCJ.
18 juni 1888 gick VBlJ i konkurs vilket
till en början blev en belastning på SCJ:s ekonomi.
Ekonomin förbättrades dock avsevärt när man
fick sin fordran på 70 000 kronor från VBlJ:s konkursbo
utbetald.
Norra utfarten från Sölvesborg 1904. Persontåget är ett MBlJ-tåg som är
klart för avgång mot Karlshamn. Tågbesättningen poserar för fotografen. Till
höger i bild är i riktning mot Kristianstad. Foto: Samling Stig Nyberg.
December 1904 fick SCJ
en invit från Kristianstads - Hässleholms Järnväg
(CHJ). Man var intresserad av att köpa SCJ och bygga om
den till normalspår.
Strax efteråt kom en invit från Mellersta
Blekinge Järnväg (MBlJ). Man ville köpa in
SCJ och införliva banan med sin. MBlJ spårvidd var
densamma som SCJ, 1067 mm.
Trots att CHJ bjöd 25 000 kronor mer beslöt SCJ att
sälja järnvägen till MBlJ för 1 675 000 kronor.
24 november 1905 köptes SCJ av MBlJ. Övertagandet skedde 1 januari 1906.
Vad hände sedan? Se MBlJ i fortsättningen.
Bilden visar godsbangården i Kristianstad omkring år
1924. Andra, tredje, fjärde och femte spåret från
vänster tillhörde SCJ (BKB). Foto: Svenska Järnvägsföreningens
minnesskrift 1926.
Källor: Svenska
Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926,
Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till SCJ "innehållsförteckning" |
© Rolf Sten
scj_fakta.html senast uppdaterad
2005-10-28
|