Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
NÖJ, Norra Östergötlands Järnvägar

Av Rolf Sten

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page
 

Norra Östergötlands järnvägar, 133 km.
I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs banans sträckning enligt följande:
NÖJ lok nummer 14 med persontåg vid Örebro södra 1929.
NÖJ lok nummer 14 med persontåg vid Örebro södra 1929. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Med Örebro Södra station, gemensam för de båda statsbanelinjerna Örebro—Hallsberg och Örebro —Svarta samt Örebro—Pålsboda järnväg, som utgångspunkt går banan i sydostlig riktning över Örebroslätten, vidare över höjdplatån vid Marks hållplats och fortsätter genom skogstrakter till Stortorps station och genom växlande terräng till Hidingsta station med i närheten liggande tegelbruk.
Hidingsta 1908. Till vänster i bild är mot Pålsboda.
Hidingsta 1908. Till vänster i bild är mot Pålsboda. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Därifrån sänker sig banan långsamt ned till Kvismaredalen, där på näset mellan de forna sjöarna Västra och östra Kvismaren, stationen Kvismaren fått sitt läge.
Kvismaren station vid översvämningen i april 1924. NOJ Lok 10 med persontåg
Kvismaren station vid översvämningen i april 1924. NÖJ Lok 10 med persontåg på väg mot Örebro Södra. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
 
Banan fortsätter i sydlig riktning förbi Sköllersta station, kring vilken efter järnvägens tillkomst uppvuxit ett icke obetydligt samhälle. Sedan Tarsta station passerats, går banan under statsbanan in på Pålsboda för båda banorna gemensamma station.
Pålsboda 1903. NÖJ lok nummer 6 "Roxen" med godståg. SJ stationshus syns till höger.
Pålsboda 1903. NÖJ lok nummer 6 "Roxen" med godståg. SJ stationshus syns till höger. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Banan går vidare nästan rakt söderut förbi Svennevads station och Glottra hållpl. med sågverk till Hjortkvarns station. Till egendomen med detta namn hörde vid järnvägens anläggande Hjortkvarns masugnar och Gryts hammar- och manufaktursmide. Allt är nu nedlagt. Vattenkraften vid Hjortkvarns fall är i stället tillvaratagen av ett kraftverk.
De forna hammarsmedjorna vid Gryt förändrades först till glasbruk, en filial till Rejmyre, men brann 1903, varefter ett tråddrageri anlades här.
Boo egendoms såg vid Hjortkvarn.
Boo egendoms såg vid Hjortkvarn. Foto: Norra Östergötlands Järnvägar och Mellersta Östergötlands Järnvägar under åren 1924 - 1944.

Omkring 4 km. från Hjortkvarns station ligger Haddebo numera nedlagda järnbruk. Från Hjortkvarn till Hällestad går banan genom glest bebyggda skogsbygder och virkestransporterna därifrån ha fått utgöra ersättning för de svunna järnfrakterna. Mellan Hjortkvarns och Skönnarbo stationer är lastplatserna Tornfors med bispår till Björnhammar, Trolleflod och Örmon belägna.

Vid Ljusfallshammars station har Ljusfallshammars fabriks a.-b. förlagt sitt gjuteri och sina rätt betydande verkstäder. Där ansluter bibanan från Grytgöls bruk, beläget omkr. 4 km. därifrån. Stångjärns- och manufakturverket nedlades 1886 och tråddrageri med galvaniseringsverk, trådspiksfabrik m.m. anlades.
Borggårds håll- och lastplats 1902. Huset till höger om vagnarna är banvaktsstuga nummer 9.
Borggårds håll- och lastplats 1902. Huset till höger om vagnarna är banvaktsstuga nummer 9. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Förbi Prästköps station går banan därefter till Borggårds hållplats vid bruket med samma namn. På egendomen drevs förr stångjärnshammare och härdar, men denna verksamhet nedlades i slutet av 1880-talet. Nu användes vattenkraften att driva fabriker för tillverkning av hängskruvar, hakar, krokar av järn och mässing m.m. Från hållplatsen går ett lastspår upp till den närbelägna sjön Tron. Nästa station är Hällestad. Hällestads gamla klockstapel står på Skansen i Stockholm. Järnvägen drager sig nu österut till Sonstorps och Finspångs stationer, den senare vackert belägen vid stranden av Skutbosjön.
Finspång 1948. NÖJ lok nummer 22 och 7
Finspång 1948. NÖJ lok nummer 22 och 7. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Finspångs gård och bruk är av hög ålder. Bruket omtalas vara anlagt år 1500. Det var baserat på tillverkning av kanoner. Efter att under åren 1619— 1856 varit i De Geerska släktens ägo och under åren 1856—1884 innehafts av bruksägaren Carl Ekman, delades det stora komplexet i början av 1900-talet i tre bolag, Stens bruks a.-b., A.-b. Finspångs styckebruk, som övertog skogarna, och Nordiska artilleriverkstäderna. Det senaste inköptes 1913 av Svenska turbinfabriks a.-b. Ljungström (Stal). Vapenfabrikationen nedlades och den sista kanonen provsköts 1912.
Även Stens bruks a.-b. har upphört. Dess egendomar försåldes, dels verkstaden i Finspång till Finspångs metallverks a.-b., som bildades 1914 och förlade sin verksamhet till de gamla kanonverkstäderna i Finspång, dels dess skogar till Finspångs styckebruk och till sist gruvorna i Kantorp och masugnarna i Graversfors till Boxholms a.-b. Järnverken i Finspång nedlades för alltid. Slutligen har Finspångs styckebruk 1918 inköpts av Fiskeby fabriks aktiebolag och därmed har, vad industrien beträffar, även det gamla namnet försvunnit.
Finspång på 1940-talet. Industrispårsväxling med bland annat lok nummer 9.
Finspång på 1940-talet. Industrispårsväxling med bland annat lok nummer 9.  Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Från Finspång går banan utefter det vackra vattendraget, som än smalnar, än vidgar sig fram till sjön Dovern och Doverstorps station, samt förbi Sätra svavelkisgruvor, upptagna under världskriget men åter nedlagda, och längs sjön Glans strand fram till Ljusfors station.
Ännu två km. och tåget rullar på en bro om 50 m. spann över Motala ström in på Skärblacka station. Vid denna ligger bruket med samma namn, även det från början järnbruk men ombyggt till trämassefabrik och pappersbruk och efter branden 1903 nyuppfört i stor skala. Ett bispår leder till Ljusfors pappersbruk, liksom Skärblacka sedan 1918 tillhörigt Fiskeby fabriks a.-b.
Infarten till Kimstad från Norrköpingshållet omkring 1950
Infarten till Kimstad från Norrköpingshållet omkring 1950. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Till Kimstads station återstå endast 5 km. Där korsas statsbanan, och Norra Östergötlands järnväg delar sig för att dels gå parallellt med statsbanan till Norsholm, där förbindelsen sker med Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnväg och där Göta kanal skär båda järnvägslinjerna, dels fortsätta till Norrköping.

Förbi Lillie och Klinga hållplatser går banan till Kneippbadens station, som fått sitt namn efter den på sin tid så bekanta men nu nedlagda badanstalten och villa- och industrisamhälle med samma namn.
Kneippbaden någon gång på 1910-talet. Persontåget dras av NÖJ lok nummer 11. Tåget är på vag mot Norrköping Östra
Kneippbaden någon gång på 1910-talet. Persontåget dras av NÖJ lok nummer 11. Tåget är på vag mot Norrköping Östra. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

I en båge runt omkring Norrköping löper så järnvägen in på Norrköping östra station, väl den största stationen i Sverige för smalspåriga järnvägar och gemensam för Norra Östergötlands och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar. Stationen är belägen i den södra stadsdelen och har spårvägsförbindelse med den norra stationen.
Plattformsspåren på  Norrköping Östra juni 1950
Plattformsspåren på  Norrköping Östra juni 1950. De sista dagarna innan SJ:s övertagande 1 juli. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Till sidans början. To page top

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

  Return to  table of content
  Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
noj_beskrivning.html senast uppdaterad 2010-01-11