Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

KlRJ, Klintehamn - Roma Järnväg Av Rolf Sten

Snabbfakta, KlRJ, Klintehamn - Roma Järnväg

I slutet av 1800-talet föreslog landshövdingen Em Poignant att en järnväg skulle byggas mellan Klintehamn och Roma. Den största anledningen till detta förslag var att sedan sockerfabriken anlagts i Roma ökade behovet av transporter i regionen runt fabriken. Dels handlade det om att transportera betor till fabriken och dels skulle den färdiga produkten skeppas ut till kunderna.
   1896 hade man skaffat kapital till en undersökning och framtagning av ritningar till en tänkt bana mellan Klintehamn och Roma. Undersökningen gjordes av civilingenjören E Nelson. Enligt hans beräkningar skulle kostnaden för järnvägen bli 430 000 kronor.
   Intresset var stort i trakterna längs den tilltänkta järnvägen och man beslöt att begära koncession. Bolaget Klintehamn - Roma Järnvägsaktiebolag, KlRJ, konstituerades 4 mars 1897 i Klintehamn. Koncessionen beviljades 31 december 1897. Samtidigt beviljades ett statslån på 214 000 kronor.

Bilden föreställer Klintehamns station omkring år 1925. Loket på bilden är något av loken 1 eller 2. Till vänster i bild är i riktning mot Roma och till höger går spåret mot Hablingbo. Från stationen utgick även ett 1 kilometer långt stickspår till Klintehamns kaj. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Bolagets första styrelse bestod bland annat av av landsfiskalen M E Svallingson, ordförande och verkställande direktör. Vidare grosshandlarna R Snöbohm och C Smitterberg, godsägaren Willy Wöhler, tullinspektorn W Nilsson, Disponent P A Forssman samt hemmansägarna J Vessman, Hogrän, O Hagvall och C J Eriksson.
    Banbygget leddes av ingenjör Aug. Bååth och den 21 september 1898 kunde den 23 kilometer långa banan öppnas för allmän trafik. Inofficiell godstrafik hade då redan pågått sedan 8 november 1897.
   Spårvidden var 891 mm, rälsen var av stål och vägde 15,2 kilo per meter. Banans största lutning var 10 ‰ och minsta kurvradie 300 meter. Största tillåtna hastighet var 30 km/t.
   Inför trafikstarten hade man köpt två lok från Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn. De två loken var tanklok, vattenförrådet finns i tankar på ömse sidor av ångpannan. Axelföljden var C, det vill säga tre drivande axlar. Loken numrerades som nummer 1 och 2 och som vanligt på den här tiden fick de individuella namn, "KLINTEHAMN" och "HÖFDINGEN".
    Man skaffade även 2 tvåaxliga personvagnar, 1 tvåaxlig postvagn samt 36 tvåaxliga godsvagnar.
    Kostnaden för banan och den rullande materielen uppgick till 329 346 kronor.

Bilden visar Klintehamns hamn och lastkaj omkring år 1925. Från hamnen ledde ett 1 kilometer långt spår till Klintehamns station. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

7 juni 1924 öppnades den 27 kilometer långa, Sydvästra Gotlands Järnväg, SGJ, för trafik. SGJ hade tecknat ett avtal med KlRJ om att KlRJ skulle sköta om trafikering och underhåll av SGJ.
   Förhandlingar upptogs mellan SGJ och KlRJ om att KlRJ skulle överta SGJ-bolaget. Från    1 januari 1927 övertog KlRJ Sydvästra Gotlands Järnväg och införlivade den i det egna bolaget. Därmed kom längden på KlRJ att uppgå till 50 kilometer.
Från samma tidpunkt hade KlRJ kommit överens med Slite - Roma Järnväg, SlRJ, om att man skulle ha en gemensam trafikförvaltning. Denna kallades för Trafikförvaltningen Slite - Klintehamn och kom att bestå till 1940.
 

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrevs KlRJ enligt följande:

Klintehamn - Roma Järnväg, 23 km.
   Järnvägen utgår från Klintehamns handelsplats med ett stickspår till hamnen, 1 km. i längd, fortsätter i jämn stigning till Bander, därifrån lutning mot Roma småningom inträder. I Roma ansluter sig banan till Gotlands Järnväg, linjen Visby - Burgsvik, och Slite - Roma Järnväg.
   Banan genomlöper jämförelsevis bördig åker, omväxlande med löv- och barrskog, huvudsakligen av sistnämnda slag.
   Från Klintehamn finnes motorbåtsförbindelse med Stora Karlsö.

Förstatligad
1 juli 1947 förstatligades Gotlands Järnväg och uppgick i ett tillfälligt statligt bolag med samma namn. KlRJ arrenderades från samma datum och uppgick i det statliga bolaget.
1 juli 1948 överfördes KlRJ från det statliga bolaget till Statens Järnvägar.

Nedlagd
10 juni 1953 lades all trafik ned mellan Roma och Hablingbo. Rivningen av banan kom att dröja eftersom under betsäsongerna körde transporter av sockerbetor. Hösten 1955 var det definitivt slut även på dessa transporter.
    Under åren 1957 - 1958 revs spåren mellan Klintehamn och Hablingbo och under åren 1958- 1959 försvann spåren även mellan Roma och Klintehamn.

Vill Du läsa mer om järnvägarna på Gotland rekommenderas boken "Gotlands Järnvägar av John Kvarnstedt". ISBN 91-7400-086-1.

Källor: Gotlands Järnvägar av John Kvarnstedt, Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik, Riksarkivet, samt järnvägsdata.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till KlRJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
klrj_fakta.html senast uppdaterad 2005-06-10