Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

ASLJ, Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnväg SB, Skyllbergs bruks Järnväg   Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

2/2

Ingelsby station 1910 Lok nummer 2 med tåg ankommer från Skyllbergs Bruk. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Mer lok och vagnar
I och med att banan nu öppnades för allmän trafik anskaffades fler lok, person- och godsvagnar.
    1885 köptes ytterligare ett lok från Nydqvist & Holm, NOHAB. Det hade axelföljden 1 B, en löpaxel och 2 drivande axlar, numrerades som nummer 2 och fick namnet "SKYLLBERG".
    1885 köptes även ett begagnat lok från NOHAB. Det var ett lok tillverkat i England 1874 av Henry Huges, Loughborough och sålt samma år till Hjo - Stenstorps Järnväg, HSJ. 1883 sålde HSJ loket till NOHAB vilka i sin tur sålde det till ASLJ. Loket hade axelföljden C, tre drivande axlar, numrerades som nummer 3 och fick namnet "LERBÄCK". Observera att uppgifterna om detta lok inte är verifierade.
   1898 köptes ytterligare ett nytt lok, den här gången från Motala verkstad. Loket hade samma axelföljd som lok nummer 2. Numrerades som nummer 4 och fick namnet "SKYLLBERGS BRUK".
    1905 anskaffades det sista nya ångloket. Leverantör var Nydqvist & Holm. Loket hade axelföljden 1C, en löpaxel och 3 drivande axlar, samt numrerades som nummer 5. Den här gången fick inte loket något namn.
    Troligen någon gång på 1930-talet köptes ett begagnat ånglok som ersättning för lok nummer 2. Detta lok hade ursprungligen 1904 levererats från NOHAB till Vikbolandsbanan där det som nummer 7 var i tjänst till 1913. Detta år såldes loket till Vetlanda - Sävsjö Järnväg där det var i tjänst som nummer 2 tills det såldes vidare till ASLJ. Loket hade axelföljden 1C, en löpaxel följd av tre drivande axlar. Vid ASLJ fick det överta nummer 2 efter den gamla "tvåan" vilken avyttrades.

Vid trafikstarten hade ASLJ 5 personvagnar och 24 godsvagnar, alla var tvåaxliga.
   1903 köps ytterligare en tvåaxlig personvagn. 1911 kompletteras personvagnsparken med en en boggievagn.
   1925 redovisar ASLJ innehav av 5 tvåaxliga personvagnar, 1 boggievagn, 1 tvåaxlig postvagn samt 56 tvåaxliga godsvagnar.

Den här bilden är tagen framför stationshuset i Askersund år 1924.
Man har här tagit fram fordon som var med när järnvägen invigdes 4 december 1884. Så här kunde ett tåg se ut när järnvägen "var ung".
Loket var järnvägens första, nummer 1 "KÅRBERG". För övrigt det genom tiderna minsta loket, byggt för spårvidden 891 mm. Efter loket syns en malmlastad öppen godsvagn följd av en kombinerad resgods- och ångfinkevagn. Därefter en kombinerad första- och tredjeklassvagn. Slutligen en täckt godsvagn. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Bilden nedan är tagen vid samma tillfälle som bilden ovan men visar det modernaste rullande materielet. Loket är nummer 5 inköpt 1905. Den öppna vagnen är större och klarar mer last än de tidigare och passagerarvagnen är en boggievagn inköpt 1911. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.



Spikfabriken Skyllbergs bruk 1890. Personalen har ställt upp sig för fotografering. Loket är nummer 1 "KÅRBERG". Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.


I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs banans sträckning enligt följande:
"Askersund - Skyllberg - Lerbäcks järnväg, 14 km.
Den terräng banan genomlöper är mycket omväxlande. Kring Skyllbergs bruk är naturen leende med vackra och välskötta gårdar, bördiga åkrar, lummiga skogar och parker. Mellan Skyllbergs bruk och Ingelsby stationer har man från en 7 m. hög bank en storslagen utsikt över sjön Ämmelången med den om bergslagens högland påminnande Tylöskogen i bakgrunden. Söder om Ingelsby börjar banan sin mödosamma klättring i krokiga stigningar över Tylö skogens utlöpare. Fram mot Askersund öppnar sig en bördig slätt och därefter en hänförande utsikt över sjön Alsen, »Vätterns norra ände».
   Järnvägens största trafikant är Skyllbergs järnbruk. I Askersund finnas mek. verkstad och några fabriker, som tillföra järnvägen en del trafik. Ett industrispår går från Skyllbergs bruk till Kårbergs bruk, 3 km., ett från Lerbäck till Rönneshytta såg och smältsmedja, 3 km., och ett till Ljungås torvströfabrik, 4 km."

Lok nummer 4 passerar träbron över bruksdammen  med ett "spiktåg" på släp. Året är 1923. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Dålig ekonomi
Askersund - Skyllbergs Järnvägsaktiebolag fick ganska snart efter trafikstarten problem med ekonomin. Vid en bolagsstämma i oktober 1888 beslöt man därför att arrendera ut banan till Skyllbergs bruk vilka i fortsättningen helt i egen regi fortsatte trafiken. Detta arrende kom att vara fram till banans nedläggning.
   1907 förlängde Skyllbergs bruk sin bruksbana från Lerbäck till Ljungås. Sträckan var 3 kilometer.
    Åren 1926 - 1933 förlängdes den här banan med ytterligare 10 kilometer. Slutpunkten kom att ligga vid Hjärtasjön.
   1915 byggdes en 4 kilometer lång bruksbana från Lerbäck till Rönneshytta såg.
Ingen av dessa bruksbanor kom att öppnas för allmän trafik. De användes bara för det ägande bolagets egna transporter.

Skyllbergs bruk på på 1920-talet. Lok nummer 5 med blandat tåg står inne på stationen. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.


Ovanstående bild visar ett ankommande tåg längs linjen vid Tylöskogen omkring år 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift.

Nedläggning
1 april 1931 lades persontrafiken ned mellan Askersund och Lerbäck. Under andra världskriget och några år efter, april 1941 till maj 1948, återupptogs persontrafiken i begränsad omfattning.
  Godstrafiken minskade efterhand och 15 januari 1955 kördes det sista godståget.
  Rivningen av spåren påbörjades omedelbart och hösten 1955 var allt rivet och borta. Längden på de Svenska järnvägarna hade minskat med 14 kilometer.

Grusning av linjen någon gång runt 1940. Okänt vilket lok det är. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från 1926, Riksarkivet, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

 

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till ASLJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
aslj_fakta_02.html senast uppdaterad 2007-06-28