Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

ASLJ, Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnväg SB, Skyllbergs bruks Järnväg   Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

1/2

Förhistoria
Redan 1855 planerades att en järnväg skulle dras förbi Askersund. Planer som av många skäl inte förverkligades. 1871 fick Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg (HMMJ) koncession beviljad. Detta gjorde att planer framfördes om en bibana från någon lämplig punkt nämnda järnväg via Askersund till Karlsborg. Även detta förslag förkastades. Askersund såg ut att bli utan järnväg
   1877 framlades ett förslag på en bana med spårvidden 2,7 fot från Askersund till Vretstorp på Västra stambanan. Det kom så långt att aktieteckning igångsattes. Askersund stad tecknade sig för 150 000 kronor. Hela denna järnvägsplan kom av sig då ett sökt statsanslag på 100 000 kronor inte beviljades.
   1873 öppnades HMMJ för trafik. Skyllbergs bruk låg endast 4 kilometer från den nya järnvägen. Bolaget förstod snabbt vilka fördelar man kunde vinna genom att få en järnvägsförbindelse med den nya banan. Bolagsledningen fattade i mitten av 1870-talet beslut om att bygga en 4 kilometer lång smalspårig bana med 891 mm spårvidd från Skyllbergs bruk till en lämplig plats längs HMMJ och där anlägga en ny station, Lerbäck. Banan togs i drift december 1873 och som dragkraft användes hästar. Banans lutning  var sådan att hästarna drog vagnarna från Skyllbergs bruk till Lerbäck. På återvägen fick hästarna åka PÅ vagnarna tillbaka till bruket.
   1881 ersattes hästarna av ett ånglok. Loket vägde 6 ton, var tvåaxligt och byggt av Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan. Loket fick namnet "KÅRBERG".
   1885 förlängdes bruksbanan med ett 3 kilometer långt spår mellan Skyllbergs bruk och spikfabriken i Kårberg.
Bilden till vänster är ett leveransfoto på loket "KÅRBERG" tagen 1881. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Kårbergs spikfabrik på 1890-talet. Ett av ångloken och en av personvagnarna syns på bilden. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Askersund - Skyllbergs Järnvägsaktiebolag bildas
I Askersund hade järnvägsplanerna åter väckts till liv. I september 1882 kom ägarna till Skyllberg, Ax. Burenstam och A W Molin (se bild till vänster) , överens med borgmästaren i Askersund, H Waldenström (se bild nedan till vänster) att försöka bilda ett bolag som skulle bygga en järnväg mellan Askersund och Skyllbergs bruk. På deras uppdrag hade G N Morsing vid Väg- och Vattenbyggnadskåren tagit fram ett kostnadsförslag på en 11,22 kilometer lång bana mellan Askersund och Skyllberg Spårvidden skulle vara 891 mm och kostnaden var beräknad till 186 000 kronor, utan rullande materiel. Inbjudan till aktieteckning utfärdades.
I december hölls ett möte i Askersund med de som tecknat aktier och man beslöt att konstituera Askersund - Skyllbergs Järnvägsaktiebolag. Till bolagets förste styrelseordförande valdes H Waldenström. Övriga styrelsemedlemmar var: rådman J G Sundstedt, major Fr Löwenhielm samt bruksägarna A W Molin, Skyllberg samt G Lybäck, Vissboda
Koncession söktes och den beviljades 24 mars 1883.

Banan byggs
Byggandet av banan började 1 juni 1883 och den 4 december 1884 fick äntligen Askersund sin länge efterlängtade järnvägsförbindelse då den 14 kilometer långa Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnväg (ASLJ) öppnades för allmän gods- och persontrafik.

Den övre bilden visar Askersunds station omkring 1885. Den omgivande bebyggelsen har ännu inte kommit nära stationen. Till vänster om stationshuset kan man skymta ett tåg och till vänster om detta anar man vattentornet.
Järnvägslinjen mot Skyllbergs Bruk och Lerbäck gick mot vänster och omedelbart sedan den lämnat stationen svängde den åt höger i en vid böj längs sjöstranden. Huset till höger om stationshuset var "afträdet" och till höger om detta syns godsmagasinet. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Bilden nedan visar Askersunds station 5 år senare och är tagen från sjösidan. På bilden syns förutom bebyggelsen ett blandat tåg med lok nummer 2 som dragkraft. Man kan tydligt se att bebyggelsen kommit betydligt närmare stationen under de gångna fem åren jämfört med bilden ovan. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.


Svensk Järnvägsstatistik från 1884 beskrev den nya banan på följande sätt:
"Linien Askersund Skyllbergs bruk tillhör Askersund - Skyllbergs Järnvägsaktiebolag, hvars bolagsordning fastställdes den 24 mars 1883, då äfven byggnadsplan för anläggningen godkändes och koncession å dennas utförande och trafikerande meddelades åt bolaget, som dervid äfven berättigades att under vissa villkor för trafik begagna den redan förut för enskild trafik upplåtna Skyllbergs bruks aktiebolag tillhöriga bandelen Skylbergs bruks valsverk - Lerbäck, hvarå koncession ej sökts men hvars byggnadsplan samtidigt blef, efter deruti vidtagna ändringar, godkänd.
   Hela linien Askersund - Skyllberg - Lerbäck, som är smalspårig och från Askersund leder genom Snaflunda och Lerbäcks socknar i Örebro län i nordöstlig riktning till stationen Lerbäck vid statsbanan Hallsberg - Motala - Mjölby, uppläts den 5 december 1884 för allmän trafik vid stationerna Askersund, Ingelsby (7 kilometer från Askersund), Skyllbergs bruk (10 kilometer från d:o) och Lerbäck (14 kilometer)."

Skyllbergs bruk 1915. Det vänstra tåget dras av lok nummer 5 och det andra av lok nummer 1 "KÅRBERG". Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

   Ägandeförhållandena var från början speciella. Järnvägsbolagets Askersund - Skyllberg ägde linjen mellan Askersund och Skyllberg. Skyllbergs bruk ägde linjen mellan Skyllberg och Lerbäck. I en överenskommelse mellan bolagen trafikerades bandelen Skyllberg - Lerbäck gemensamt av de båda bolagen samtidigt som det var Skyllbergs bruk som ägde all rullande materiel och som också utförde trafikeringen på hela banan mellan Askersund och Lerbäck.

Vad hade man fått för pengarna?
1885 redovisar ASLJ att kostnaden för järnvägen inklusive rullande materiel uppgick till 347 900 kronor. För dessa pengar hade man fått en smalspårig, 891 mm, 14 kilometer lång järnväg inklusive stationer och banvaktsstugor. Banans största lutning var 25 ‰ och minsta kurvradie 150 meter. Rälsen på banan var av stål och vägde 14,3 kg per meter och största tillåtna hastighet var satt till 20 km/t. Den rullande materielen bestod av 3 lok, 5 personvagnar och 24 godsvagnar.
   För drift och underhåll  av det rullande materielet uppfördes i Skyllbergs bruk 1884, vid bangårdens norra ände ett så kallat parallellstall för fyra lok samt en vagnverkstad. I södra änden av bangården anlades en 5 meters vändskiva.

Bilden är tagen omkring år 1900 och visar Skyllbergs Bruk.
Stationshuset syns i bildens mitt och man ser även några järnvägsvagnar framför huset. Linjen till Askersund går åt höger i bild.
I förgrunden ser man taken på en del byggnader tillhörande bruket i Skyllberg.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
 

 

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till ASLJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
aslj_fakta.html senast uppdaterad 2007-06-28