Retur till föregående sida? Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock) av Rolf Sten

Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen, make your choice and click at the arrow)

	De första G-loken (The first G-engines)(2003-08-26)
	Lok nummer 88 "Wermland" under år 1866 (Engine No. 88 year 1866) (1999-11-27)
	Tekniska data på Gc-loken (Technical data)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok.
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att börja köra rena godståg.

Leveransfoto av G-lok nummer 144 "GUDRUN" tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan 1873. Tillverkningsnummer 38. Slopades 1910. Såldes till Bröderna Edstrand AB i Malmö 1914. 1915 såldes loket vidare till Sölvesborg - Olofström - Älmhult Järnväg där det fick nummer 1. 1923 omnumrerades det till 6. Skrotat 1935. Foto: Stig Nyberg.

De första G-loken

Inför behovet av rena godstågslok inköpte SJ under åren 1862-1864, till en kostnad av ca 50 000 kr st, 14 stycken godstågslok från Beyer Peacock & Co. Loken var sex-kopplade, hade innerliggande cylindrar, vägde i tjänst 23.55 ton och hade en drivhjulsdiameter på 1.38 meter. Tillhörande tender var tvåaxlig och hade ett vattenförråd på 5.4 kbm och ett kolförråd på 3 ton. När det nya litterasystemet infördes fick dessa lok littera F.
     Godstrafiken fortsatte att växa och snart visade det sig nödvändigt att skaffa starkare godstågslok. Statens Järnvägars huvudleverantör på den här tiden var Beyer Peacock & Co. och från dem beställdes en serie sex-kopplade godstågslokomotiv, baserade på F-loken men kraftigare och tyngre, 29.1 ton. Även tendern gjordes större och treaxlig. Loken kom 1876 att littreras som G.
   Den första serien på 11 lok levererades under 1866 och fick i nummerserien nummer 78-88. Det första loket, nummer 78, fick namnet "WERMLAND".
De 11 första loken levererades under hösten 1866 och kostade 46 126 kronor och 14 öre styck!

Lok nummer 88 "Wermland" under år 1866

Tittar vi i Svensk järnvägsstatistik kan vi konstatera att det första loket , nummer 88, hann under hösten vara i tågtjänst under 45 dagar och befordra 59 tåg.
    Det drog snälltåg i 11,2 mil, blandade tåg i 406.5 mil och rena godståg i 71.4 mil. Tillsammans med stationstjänst och ensamt lokomotiv kom det att under sitt första verksamhetsår tillryggalägga 526.4 mil.
    Under den tiden förbrukade loket 217 kubikfot ved för påeldning, 60.565 ton stenkol, detta till en kostnad på 967.97 kronor .
    Loket kostade 147.25 kronor i reparation och förbrukade 37 kg olja samt16 kg talg. Detta kostade inklusive putsningskostnaden 144.42 kr.

    När man bedömer dessa siffror ska man komma ihåg att längden på Sveriges Statsbanor var vid utgången av år 1866 "bara" 97.5 mil.
Loktypen blev snabbt populär och var mycket duglig för sin uppgift och eftersom trafiken gick stadigt uppåt beställdes ytterligare lok av samma typ. Det var 4 lok som levererades under år 1867 och dom fick nummer 91-93 och tillverkaren var densamma som vid föregående leverans.
    Under år 1870 levererades ytterligare 2 och dessa fick nummer 103-104.
Nästa leverans skedde 1871 och var annorlunda då en Svensk verkstad fick tillverka en del av loken. Det var Nydqvist & Holm i Trollhättan som gjorde 6 lok vilka fick nummer 105-110. Samma år kom 2 lok från Beyer Peacock & Co. som numrerades 111 - 112.

    Under 1874-1875 levererades ytterligare 26 lok av samma typ. Utav dessa levererade Beyer Peacock & Co. nummer 131-142, 157-162 och Nydqvist & Holm levererade nummer 143-146 samt 169-172.
Det sist levererade loket, nummer 172 fick för övrigt namnet "BARD".
Sammanlagt blev 51 lokomotiv byggda 37 stycken i England och 14 i Sverige.
    1885-1886 fick loken en nyare typ av panna varför ven litterat ändrades till Gb för de som var ombyggda 1885 och Ga för de som ombyggdes 1886.En del av loken ombyggdes ytterligare under åren 1890-1906 varefter dessa fick litterat Gc
    Vid förstatligandet av bandelen Luleå-Gällivare kom en hel del av G-loken att göra tjänst som malmtågslok, ofta kopplades både tre och fyra stycken lok i malmtågen.

Gällivare 1895. Lastat malmtåg klart för avgång mot Luleå. Dragkraft tre stycken lok. Gc 88 "TYR", Ga 159 "SKJALF" samt ytterligare en oidentifierad Ga. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

    Utvecklingen gick mot starkare lok och efterhand började G-loken att slopas. Denna skedde till största delen under åren 1901-1919. På Malmbanan ersattes loken av Mb-loken.
    Endast ett lok kom att bli kvar till eftervärlden, lok nummer 93 "JERNSIDA" finns kvar som museilok och kan beskådas på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

Även den här bilden är från Gällivare. Året är cirka 1900 och visar ett malmtåg med lok Gc nummer 111 "FRITHIOF". Loket har fått namnskylten borttagen och ersatts med en litteraskylt. Utrustning för luftbroms har monterats. Loket framför är oidentifierat men är av G-typ. Foto: Stig Nyberg.

Tekniska data på Gc-loken

Loket
		Axeltryck i tjänst. axel 2	11.30 ton
Cylinderdiameter.	406 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	7.15 ton
Slaglängd.	610 mm	Total vikt i tjänst	28.80 ton
Hjuldiameter.	1380 mm	Materialvikt	26.40 ton.
Hjulbas.	4470 mm	Adhesionsvikt	28.80 ton.
Med tender.	9868 mm	Dragkraft.	4.750 kg
Största längd.	7493 mm	Största hastighet	60 km/t
Största längd med tender	13458 mm	Tendern
Panndiameter (invändigt)	1194 mm	Hjuldiameter	1090 mm
Avstånd mellan tubplåtar	3125 mm	Hjulbas.	3352 mm
Plåttjocklek i rundpanna	13 mm	Största längd	5925 mm
Ångtryck	10 kg/cm2.	Axeltryck axel 1	6.30 ton
Antal tuber.	184	Axeltryck axel 2	5.70 ton
Total eldyta	83.45 kvm	Axeltryck axel 3	6.30 ton
Rostyta	1.34 kvm.	Vikt i tjänst	18.30 ton.
Pannans vattenrum	2.40 kbm	Materialvikt	9.70 ton.
Pannans ångrum	0.90 kbm	Kolförråd	3.00 ton.
Axeltryck i tjänst. axel 1	10.35 ton	Vattenförråd	6.80 kbm.

Ritning på G-lok littera Gc

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
g_lok.htm senast uppdaterad 26 augusti 2004-10-30