Rullande Materiel (rolling stock)      av Rolf Sten

 

F-loken (Fa, Fb) (Steam engines class F)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg

Kapitelindelning

	De första F-loken (The first F-engines)(1999-11-27)
	Lok nummer 73 "THORGNY" under år 1866 (Engine No.73 year 1866) (1999-11-27)
	Tekniska data på F-loken (Technical data)

De första F-loken

Den snabba ökningen av godstrafiken och den ökande bristen på dragkraft gjorde att snabba beslut krävdes. Ordern på en första omgång godstågslokomotiv lades, år 1863, hos den leverantör som man hittills använt, Beyer & Peachock. De klarade en snabbare leverans och dessutom var priset avsevärt lägre.
Samma år levererades fyra stycken lok. De fick inventarienumren 30 "Valunder" och 31 "Braut-Anund" vid Västra Stambanan och nummer 9 "Wärend" samt 10 "Snapphanen" vid Södra Stambanan. De två sistnämnda numrerades om till nummer 49 och 50 vid den gemensamma nummerseriens införande år 1864. Vid litterasystemets införande år 1876 littrerades loken med bokstaven "F".

Leveransfoto av F-lok nummer 10 (50) "SNAPPHANEN". Tillverkat av Beyer & Peachock i England 1863. Tillverkningsnummer 361. foto: Sveriges Järnvägsmuseum.
     Loken var tenderlok med axelföljden C-2. Det vill säga tre kopplade och drivande axlar samt en tvċaxlig tender. Loken var försedda med invändiga cylindrar och slidskåp och med en drivhjulsdiameter på 1380 mm. Loken hade ingen hytt utan endast en enkel så kallad "frontskärm". Samtliga lok kompletterades efterhand med enklare hytter. Priset på de två sistnämnda loken var 43 608 kr och 52 öre.


Fotot visar F-lok nummer 72 "NJORD" i Liljeholmen den 2 augusti 1874 fotograferat av Oskar Wahlgren. Loket var tillverkat av Beyer & Peachock 1865. tillverkningsnummer 624. Sedan leveransen har loket utrustats med en enkel hytt. Loket fick ny panna 1881 och littrerades då om till Fb. Loket slopades 1903 och skrotades samma år. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.
    Året därpå, 1864, levererades från samma tillverkare ytterligare fyra stycken lok. Dessa registrerades i den nu gemensamma nummerserien som lok nummer 64-67. Året efter, 1865, gjordes den sista leveransen av sex lok. Dessa numrerades in som loknummer 68-73.
    Därmed hade sammanlagt 14 stycken lok levererats, alla från Beyer & Peachock. Några ytterligare lok beställdes inte då man redan hade insett behovet av längre och tyngre godståg och därmed även behovet av ännu starkare godstågslok.
    Under åren 1881 till 1888 försågs samtliga lok men nya ångpannor av så kallad "Belpaire"-typ. I och med detta littrerades de om till littera Fb.


Fb-lok nummer 68 "FINNVEDEN" i Örebro 1893. Loket tillverkades av Beyer & Peachock 1865. Tillverkningsnummer 620. Bilden visar loket i utförande som Fb med panna av typ Belpaire. Loket slopades 1901 och såldes 1904 till Gruvgården - Fors Järnväg där det var i drift som lok nummer 2 fram till skrotningen 1915. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum
Slopning
Loken kom att göra god tjänst. De sista åren på banor som inte klarade av de nyare lokens axeltryck. Främst på de norrländska stambanorna.
   Under åren 1899 till 1911 slopades samtliga lok. Några skrotades direkt medan andra kom att "överleva" ett tag till i och med att de såldes till privatbanor.
    Lok nummer 30 "Vaulunder" slopades år 1910 och såldes vidare, år 1912, via ombud till Ystad-Eslövs Järnväg där det som loknummer 18 var i tjänst till år 1923 då det skrotades.
     Lok nummer 50 "Snapphanen" slopades år 1900 och såldes vidare år 1904, via ombud, till Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg där det som lok nummer 2 var i tjänst till år 1924 då det skrotades.
     Lok nummer 31, "Braut-Anund", var det lok som kom att "överleva" längst. Loket slopades år 1911 och såldes, år 1912, vidare genom ombud till Krylbo - Norbergs Järnväg (KNJ). De lät SJ verkstad i Örebro bygga om loket till tanklok. Som sådant tjänstgjorde det som KNJ lok nummer 2 ända fram till år 1934 då det skrotades, 71 år gammalt.
   Var det en slump att de tre äldsta F-loken kom att bli de som blev kvar längst?

Lok nummer 73 "THORGNY" under år 1866

Tar vi ett år och ett lok ur Svensk Järnvägsstatistik kan vi konstatera att det sist levererade loket, nummer 73 "Thorgny", år 1866, var i tågtjänst 181 dagar.
Drog blandade tåg i 1346,9 mil, snälltåg i 3,6 mil och godståg i 1106,6 mil samt var i stationstjänst 49,6 mil.
    Sammanlagt genomlöpte loket 2506,7 mil varav 2457,1 mil dragkraft i tåg. Fördelat på totalt 197 tåg.
    Loket förbrukade 666,0 kubikfot (18,8 m3) ved för påeldning, 692687 skålpund (294,3 ton) stenkol för själva eldningen under tågtjänst. kostnaden för ved och stenkol uppgick till 4854 kronor och 50 öre.
    Förbrukningen av talg och olja uppgick till 641,7 skålpund (272,7 kg). Detta till en kostnad på 485 kronor och 70 öre.
    Den sammanlagda årskostnaden för reparation och underhåll av lok och tender blev 3205 kronor och 76 öre.

Ritning över F-lok littera Fb

Tekniska data på Fb-loken

Loket
		Axeltryck i tjänst. axel 2	7.70 ton
Cylinderdiameter.	406 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	6.00 ton
Slaglängd.	508 mm	Total vikt i tjänst	26.00 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1380mm	Materialvikt	23.90 ton.
		Adhesionsvikt	26.00 ton.
Hjulbas.	4368 mm	Dragkraft.	10630 kg
Med tender.	9141 mm	Största hastighet	60 km/t
Största längd.	7263 mm
Största längd med tender	12596mm	Tendern
Panndiameter (invändigt)	1127mm	Hjuldiameter	1000 mm
Avstånd mellan tubplåtar	3089 mm	Hjulbas.	2743 mm
Plåttjocklek i rundpanna	11 mm	Största längd	5333 mm
Ångtryck	9 kg/cm2.	Axeltryck axel 1	8.00 ton
Antal tuber.	154	Axeltryck axel 2	8.00 ton
Total eldyta	72.51 kvm
Rostyta	1.30 kvm.	Vikt i tjänst	16.00ton.
Pannans vattenrum	2.10 kbm	Materialvikt	7.60ton.
Pannans ångrum	1.20 kbm	Kolförråd	3.0 ton.
Axeltryck i tjänst. axel 1	7.30 ton	Vattenförråd	5.40 kbm.

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
f_loken..html senast uppdaterad 1999-11-27