De första B-loken, The first steam engines class B

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan Rullande Materiel (rolling stock)
av Rolf Sten

De första B - loken (The first steam engines class B)

I samband med byggstarten av de Västra och Södra Stambanorna anskaffades en loktyp avsedd för blandade tåg.
Loken på den här tiden hade inga litterabeteckningar utan kallades bara för persontågslok, godstågslok och lok för blandade tåg.
Eftersom SJ ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet på lokomotiv valde man ett av standardtyp. Det var den välrenommerade firman Beyer, Peacock & Co i Manchester, England som fick den äran att bli leverantör av Sveriges Statsbanors första lokomotiv. Firman var känd för din fina precision i tillverkningen vilken bland annat gjorde att maskindelar utan vidare kunde skiftas mellan lokomotiv av samma typ. Nog så värdefullt på den här tiden då reservdelar tog ganska lång tid att få fram.

	*Historik* (History)(1998-04-02)
	*Lok 14 "Nyköping" under år 1865* (Engine No 14 year 1865) (1998-04-02)
	*Tekniska data på de "första" B-loken littera Bb (1998-04-02)*

Historik ( History)

Loktypen var som alla andra lok från den här tillverkaren mycket stilrena och snygga. Loken var fyrkopplade och med axelföljd 1B-2. Det vill säga en löpaxel följd av två drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Loken var försedda med utvändiga cylindrar och med en drivhjulsdiameter på 1684 mm. De tidigaste loken hade ingen hytt för personalen något som senare kompletterades med en enkel trähytt.
De sex första loken, med tillverkningsnumren 31-36, levererades under år 1856. Loken "prins Carl", "prins Oskar" samt "prins August" levererades till Södra Stambanan där de fick inventarienumren 1-3. Loken Norden, Sverige samt Göteborg levererades till Västra Stambanan och erhöll nummer 4-6.

Bilden ovan är tagen i Hallsberg år 1863. Loket är B nummer 16 "Malmköping" tillverkat av Nyköpings Mekaniska verkstad år 1861.(Hallsberg year 1863. The engine is B No. 16) © Foto: Stig Nyberg.

    De första leveranserna av den här loktypen från svenska verkstäder började år 1861 då Nyköpings Mekaniska Verkstad levererade loket "Nyköping". Inventarienumret sattes till Västra Stambanan nummer 14. Två år senare, 1863, levererade Motala Verkstad sitt första B-lok, "Motala" , till Sveriges Statsbanor. Loket fick inventarienummer Västra Stambanan 27.
    År 1868 var det dags för den tredje svenska tillverkaren, Nydqvist & Holm i Trollhättan, att leverera loket "Trollhättan" till Sveriges Statsbanor där det fick inventarienumret 94.
    Som kuriosa kan nämnas att de svenska tillverkarnas första levererade lok fick sitt namn efter den ort där verkstaden var belägen, Nyköping, Motala samt Trollhättan.

    Södra stambanans lok fick sina namn efter den tidens tre prinsar, Carl, Oscar samt August.
    Västra Stambanans lok fick sina namn efter banans ändstationer, Göteborg, Stockholm samt av för mig okänd anledning , Norden. Det sista kanske med anledning av att vi var i union med Norge och att det var Nordens första Statsbana som loket kom att trafikera.
    Från början erhöll loken inventarienummer i löpande följd vid Södra såväl som Västra Stambanan. Detta innebar att det fanns likadana loktyper med samma nummer på två olika banor. Detta spelade kanske inte så stor roll så länge som de båda banorna inte hade någon förbindelse med varandra.
    I slutet av 1864 fullbordades Södra Stambanan och den kom därvid i förbindelse med Västra Stambanan i Falköping. Därmed ökade risken att lok med samma nummer skulle kunna förväxlas varför man under samma år införde en enda nummerserie på lokomotiven. Denna förändring gjordes så att alla loknummer på Södra Stambanan höjdes med fyrtio. Således fick till exempel lok nummer 1 vid Södra Stambanan ett nytt inventarienummer, 41.
    Sammanlagt levererades 45 stycken lok av den här typen. 23 stycken från Beyer, Peacock & Co i England. 5 stycken från Nyköpings Mekaniska verkstad. 8 stycken från Motala Verkstad samt 9 stycken från Nydqvist & Holm i Trollhättan. Sistnämnda firma var även den som levererade det sista B-loket, nummer 121 "Sala". Året var 1872, för övrigt året innan Norra Stambanan nådde fram till Sala. I medeltal var varje lokanskaffningskostnad 49600 kronor.
   När litterasystemet infördes vid SJ år 1876 fick loken beteckningen "B". Under åren 1882-1889 fick 19 stycken lok en ny typ av panna varför deras littera ändrades till "Bb". De lok som fick behålla de gamla pannorna littrerades "Ba" . Under 1890 fick Bb:loken underlittera "Bb1" samt "Bb2" detta på grund av skillnader i lokens pannor.
    Loken kom att göra god tjänst åt sin ägare men efterhand föll de för åldersstrecket. Under perioden 1886 till 1909 slopades samtliga B-lok vid SJ.
Nummer 1 "Westergötland" var det lok som kom att tjänstgöra längst innan det "pensionerades". Det såldes år 1902 till Krylbo- Norberg Järnväg där det som lok nummer 3 kom att tjänstgöra till år 1913 då det ställdes av och skrotades.
   År 1906 avställdes lok nummer 43, "Prins August" för Järnvägsmuseums räkning. Där finns det fortfarande kvar i fullt tjänstdugligt skick. Det händer i bland att det är ute och "tuffar" speciellt i samband med olika arrangemang på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Loket är ett synbarligt bevis på den förste lokleverantörens goda kvalité, Beyer, Peacock & Co i England.

Lok 14 "Nyköping" under år 1865 (Engine No. 14 year 1865)

   Tar vi ett år och ett lok, ur Svensk Järnvägsstatistik, kan vi konstatera att lok nummer 14 "Nyköping", år 1865, var i tågtjänst 167 dagar och i reserv under 363 timmar.
    Loket var dragkraft med blandade tåg i 789,5 mil och med godståg i 1109,9 mil samt i stationstjänst 77,5 mil. Sammanlagt genomlöpte loket 1976,9 mil varav 1899,4 mil med tåg och kom under dessa mil att dra 168 stycken tåg.
    Loket förbrukade 476,7 kubikfot (1247,6 m3) ved för påeldningarna, 481500 skålpund (204,674 ton) stenkol för själva eldningen under tågtjänst. Kostnaden för ved och stenkol var 3117 kronor och 6 öre.     Förbrukningen av Talg och olja varv 674,8 skålpund (286 kg), detta till en kostnad på 817 kronor och 73 öre.
    Sammanlagda kostnaden för lokets reparation och underhåll var 2551 kronor och 93 öre.

Ritningen ovan visar ett B-lok från de första leveranserna

Tekniska data på de "första" B-loken littera Bb (Techinical data)

Loket

Cylinderdiameter. 394 mm Axeltryck i tjänst. axel 2, 7.10 ton

Slaglängd. 508 mm Axeltryck i tjänst. axel 3, 6.90 ton

Hjuldiameter drivhjul. 1684 mm Total vikt i tjänst 28,00 ton.

Hjulbas. 4141 mm Materialvikt ton. 25,70

Med tender. 9144 mm Adhesionsvikt ton. 18,30

Största längd. 7381 mm Dragkraft kg. 3040

Största längd med tender 12714 mm Största hastighet km/t. 60/75

Panndiameter (invändig). 1194 mm Tendern

Avstånd mellan tubplåtar 3083 mm Hjuldiameter. 1000 mm

Plåttjocklek i rundpanna. 13 mm Hjulbas. 2743 mm

Ångtryck kg/cm2. 10 Största längd. 5282 mm

Antal tuber. 150 Axeltryck axel 1 6,60 ton

Total eldyta kvm. 70.41 Axeltryck axel 2 6,03 ton

Rostyta kvm. 1.38 Vikt i tjänst 14,83 ton

Pannans vattenrum 2,30 kbm. Materialvikt 7,25 ton

Pannans ångrum 1,30 kbm. Kolförråd 3,00 ton

Axeltryck i tjänst. axel 1, 8.65 ton Vattenförråd 4,58 kbm

Retur till sidan" Rullande materiel"