Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
|
WBJ, Varberg - Borås
Järnväg
VBHJ, Varberg - Borås - Herrljunga Järnväg
Av Rolf
Sten |
I Svenska Järnvägsföreningens
Minnesskrift från 1926, avsnittet om BHJ beskrivs järnvägens
sträckning och dess omgivningar med dessa ord (Description
of the line and its surrorundings):
Varberg-Borås järnväg, 85 km.
Från Varbergs station, föreningsstation med Statens
järnvägar och Varberg-Ätrans järnväg
samt tillhörig Varberg-Borås järnväg, går
banan ungefär 1 km. utmed statsbanan och rätt nära
havsstranden, fortsätter norrut över bördiga fält
och når Tofta station.
På banans västra sida utbreder sig
nu en rik och bördig dalbotten, på östra sidan
en bergshöjd. Genom en välbebyggd jordbrukstrakt fortsättes
till Derome station, efter vilken banan övergår den
lilla Skuttran och på en ganska lång bro Viskan,
som den sedan, med större eller mindre avvikelser, följer
ända fram till Borås.
Intet särskilt anmärkningsvärt
är att anteckna, förrän man kommer närmare
Veddige station, då t. h. synes den av Viskan kringflutna,
i lummig grönska inbäddade egendomen Kullagården.
Mitt för densamma är ett gammalt vad över Viskan,
till vars försvar Karl XI år 1676 lät anlägga
en skans med väldiga jordvallar, av vilka lämningar
ännu finnas kvar. Strax efter avfärden
från stationen passeras Vabränna, en liten gård
av intresse bl. a. därför att det var här de första
spadtagen togos vid järnvägens byggande. Ett långt
stycke löper nu banan utefter en hög bergås.
T. h. passeras den lilla sjön Dran, varefter banan går
genom en utsprängning i berget. Därpå synes t.
h. den långa sjön Veselången, som fordom haft
betydligt större ytvidd men genom stora kanaliseringsarbeten
betydligt sänkts, varigenom stora vidder vunnits åt
jordbruket, särskilt inom Istorps socken.
Horred station omkring 1900. Det blandade tåget dras
av lok nummer 8. Till höger i bild är i riktning mot
Borås Nedre. Foto: Stig Nyberg.
Invid Jonsjö anhalt passeras gränsen
mellan Hallands och Älvsborgs län, och efter ytterligare
en stunds färd över vackra åkerfält når
man Horreds station. Ungefär 7 km. väster om stationen
ligger i en trakt med härlig natur den för sin hälsobringande
gyttja sedan lång tid tillbaka berömda Helsjön
med mycket besökt badanstalt. Efter Horred följer Sundholmens
station, därifrån järnvägen går mellan
en skogig sluttning och en hög bergås, Gallåsen,
över den i Viskan utfallande Surteån till Björketorps
station. I närheten av denna ligger Björketorps by
med marknadsplats.
Terrängen, som hittills varit i det stora
hela mycket jämn, börjar nu bli mera kuperad. Efter
Berghems station passeras Hulta tegelbruk, vid vilket den Borås
stad tillhöriga Hulta kraftstation är belägen.
Vid Skene station ligger ett ganska betydande
samhälle med tingsställe o. s. v. I Skene kan det Markska
textilindustridistriktet sägas taga sin början. Vid
stationen ligger Kungsfors stora spinneri, tillhörigt Borås
väveri a.-b. Efter att med sig ha förenat Häggån
bildar Viskan vid Kungsfors ett ansenligt vattenfall, som dock
ej synes från banan.
Norr om Skene passerar järnvägen ånyo Viskan
vid Assberg på en bro med 9 m. höga landfästen
och går i en kurva fram till Kinna station. Kinna är
ett betydande fabrikssamhälle och ett av huvudcentra för
den betydande vävnadstillverkningen i Mark. En rad större
fabriker inom denna bransch finnas där, av vilka de förnämsta
torde vara Rydals manufaktur a.-b., Kinnaströms, Häggådalens
och Kinnasands väverier.
Strax efter avfärden från Kinna
ligga på häger sida lämningarna av Kinna skans,
där senast 1613 en strid utkämpades mellan svenskar
och danskar. Ett minnesmärke uppsattes 1913.
Vägen från Kinna till Fritsla är
ägnad att fängsla genom den vackra naturen och genom
de många välbyggda gårdarna. Vävnadstillverkning
(förläggarverksamhet) i förening med jordbruk
har här skapat ett påtagligt välstånd.
Rydboholms station år 1930. Bortåt i bild är
i riktning mot Varberg. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.
I Fritsla stationssamhälle och trakten
däromkring flera fabriker. Av dessa må nämnas
L. J. Wingqvists spinneri och väveri.
Norr om Fritsla lämnar banan den rätt
bebyggda och väl odlade ådalen och tränger in
i en ödslig terräng med skog, mossar och berg. Ända
till Viskafors är denna vilda natur rådande. Sedan
tåget passerat Sävsjön och den lilla Bogrydssjön,
återser man Viskan, flytande i den djupt nedanför
banan liggande dalen, över vilken man har en betagande utsikt.
Därnere varsnar man först Viskafors stora gummifabriker
jämte tillhörande arbetarebostäder. Större
och mindre villor skymta fram nere i dalen. Därpå
följa Viskafors fabriker (spinneri och väveri, tillhöriga
Rydboholms bolag), och strax därpå är man framme
vid Viskafors station.
Det första stationshuset i Viskafors 1880. Mannen på
dressinen är troligen Viskafors förste stationsföreståndare,
Frans Lars Hesselgren född 1849. Foto ur WBJ minnesskrift
1880 - 1930.
Det nybyggda (i början på 1920-talet) stationshuset
i Viskafors 1930. Det gamla stationshuset syns strax bortanför.
Bortåt i bild är i riktning mot Borås Nedre.
Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.
Därifrån fortsätter linjen
huvudsakligen genom skogsmark till Rydboholms station vid Rydboholms
bolags stora anläggningar. Här grundade Sven Erikson
(se vidstående bild) 1834 Sveriges äldsta mekaniska bomullsväveri. Väveriet
är numera förlagt till Viskafors, men vid Rydboholm
finnas alltjämt färgeri, tryckeri, appreturverk m.m.
Rydboholms bolag är fortfarande ett av landets största
företag i sin bransch.
Till väsentlig del genom vacker
skog går banan slutligen in på Borås stads
område, förbi Älvsborgs regementes kaserner,
till Bords Nedre station, föreningsstation med Göteborg-Borås
och Borås-Alvesta järnvägar, samt fortsätter
till Borås Övre station, föreningsstation med
Borås järnväg.
Direkta vagnar framföras Varberg - Herrljunga och omvänt.
Rydboholms bolags anläggningar vid Rydboholm 1930. Foto
ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.
Rydboholms bolags spinneri och väveri vid Viskafors 1930.
Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.
Åter till sidans början
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till innehållsförteckning |
© Rolf Sten
wbj_beskrivning..html senast uppdaterad 2004-03-14
|