Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

WAJ, Växjö - Alvesta Järnväg Av Rolf Sten

Snabbfakta WAJ, Växjö - Alvesta Järnväg (Facts about ) (2008-10-12)

Riksdagen 1859 - 1860 avgjorde frågan om södra stambanans exakta sträckning. När man nu visste vilken väg som stambanan skulle dras började genast lokala intressen att arbeta för sidobanor utgående från stambanan.

Förhistoria
Stambanan skulle komma att passera Alvesta vilket ledde till att Växjö stad tog initiativ för byggandet av en bana mellan Växjö och Alvesta. Man gav1862 uppdrag till baningenjören J Frosell att göra en närmare undersökning av möjligheten.
Man bad även major Claes Adelsköld att upprätta nödvändiga handlingar inklusive kostnadsförslag för en bana med spårvidden 1067 mm.
   Vid ett möte 2 oktober 1862 beslöts "att på allt möjligt sätt befordra anläggning av en järnbana för hästkraft" mellan Växjö och Alvesta.
Adelskölds kostnadsberäkning visade att banan skulle kosta 324 000 kronor.
En interimsstyrelse tillsattes och en inbjudan till aktieteckning skickades ut.
Växjö stad beslutade att teckna två tredjedelar av aktiekapitalet.
   4 november samma år konstituerades Växjö - Alvesta Järnvägsaktiebolag, WAJ. Bolaget första styrelse bestod av landssekreterare C A Holmberg (ordförande, se vidstående bild), häradshövding F M Wahlbom, ryttmästare J Aschan, friherre A Koskull, talman N Persson, löjtnant J Kjellsson, rådman J G Wahlgren, fabrikör J Swahn, handlarna C A Crantz och A Wittlock samt hemmansägare N P Persson.
   Man sökte statslån på 216 000 kronor. Riksdagens behandling av frågan ledde till ett krav att banan skulle anläggas för ångloksdrift och inte med hästar. Under den förutsättningen beviljades statslån på 434 000 kronor.
    I samband med detta insåg bolagsstyrelsen att järnvägen borde byggas med samma spårvidd som stambanan, 1435 mm.
   Man begärde hos Kunglig Majestät att få ändra spårvidden till 1435 mm samt att trafiken på den blivande banan skulle skötas med statens rullande materiel och personal mot rimlig ersättning. Man begärde även att bolaget fritt skulle få använda Alvesta station. Statens järnvägar, SJ, tillstyrkte detta och framhöll hur viktigt det var att den blivande banan fick samma spårvidd. 13 november 1863 godkände K. M: t bolagets begäran.
   Bolagsstämman 17 november 1863 beslutade att banan skulle byggas med den bredare spårvidden.
   20 februari 1864 kom man överens med SJ om hur trafiken skulle skötas

Banan byggs
17 november 1863 startade banbygget i bolagets egen regi. Överingenjör var Claes Adelsköld och arbetschef löjtnanten i Väg - och vattenbyggnadskåren A F O Cederberg
3 juli 1865 kunde den 17,5 kilometer långa järnvägen öppnas för allmän trafik
   Man kunde nu konstatera att kostnaden för järnvägen uppgick till 800 000 kronor. För detta hade man fått en 17,5 kilometer lång normalspårig järnväg. Sidospårens längd uppgick till 1,05 kilometer.
Rälsen på banan var av järn och vägde 28 kg per meter.
Största lutning var 10 ‰ och minsta kurvradie 278 meter.
Den högsta tillåtna hastigheten var satt till 27 km/t.
Antalet anställda uppgick vid banans öppnande till 20 personer

Trafikering
Trafiken på banan sköttes enligt avtal SJ som med sin rullande materiel och tågpersonal trafikerade banan.
   SJ hade ju i sitt avtal med WAJ medgivit att bolaget fritt skulle få trafikera stationen i Alvesta. Detta blev alltmer betungande för SJ vilka genom en rättslig process med början 12 februari 1897 försökte få avtalet upphävt. Det kom att bli många turer under åren men 1922 lyckades man komma överens. 1864-års överenskommelse upphörde att gälla sista maj 1922.
   Från 1 oktober 1909 var det inte bara SJ som trafikerade banan. Från det datumet sköttes en del av trafiken av Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ.
   I och med att 1864-års överenskommelse med SJ upphörde att gälla kom CWJ att helt sköta trafiken från 1 juni 1922.

I villkoren för WAJ, att bedriva trafik, fanns en bestämmelse att bolaget skulle äga en del rullande materiel. Denna materiel skulle användas av det bolag som skötte trafiken på WAJ.
Vi trafikstarten hade WAJ ett antal tvåaxliga godsvagnar. 1874 var antalet 21 stycken.
   1884 köptes en ny mindre ångvagn tillverkad på Oxelösund - Flen Västmanlands Järnvägs, OFWJ, verkstad i Eskilstuna. Den användes i persontrafiken fram till 1892 då den ersattes av en större ångvagn, (se nedan). Den fortsatta tjänstgöringen kom mest att bli som inspektionsdressin. Sedan järnvägen sålts till staten 1941 överlämnades  ångvagnen till Sveriges Järnvägsmuseum 1941.
   1892 inköptes en större begagnad ångvagn från Höör - Hörby Järnväg, HHyJ. Den var tillverkad av Nydqvist & Holm i Trollhättan 1882. Ångvagnen gjorde tjänst farm till 1920 då den ombyggdes och moderniserades vid Kalmar Verkstad varefter den åter sattes i tjänst. Den avställdes och skrotades 1939.

WAJ ångvagn i ombyggt skick, året är 1935. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Trafikförvaltningen Växjö Järnvägar
I och med bildandet av Trafikförvaltningen Växjö Järnvägar 1908, vid vilket WAJ var starkt pådrivande, anslöt sig bolaget till den nya samarbetsorganisationen
Bildandet av trafikförvaltningen var ett sätt för de anslutna järnvägsföretagen att få gemensamma funktioner i till exempel administration, inköp och reparationer. Det här var ett sätt att tillsammans öka sin konkurrensförmåga.
   Under åren kom förvaltningen att omfatta följande järnvägsbolag: Växjö - Alvesta Järnväg, Karlskrona - Växjö Järnväg, Växjö - Tingsryds Järnväg samt Östra Värends järnväg från 1922. Åren 1913 - 1932 ingick även Hönshylte - Kvarnamåla Järnväg i förvaltningen.
   1932 anslöt sig förvaltningen Växjö Järnvägar i sin tur till trafikförvaltningen Göteborg - Småland - Karlskrona vilken tidigare bestod av Göteborg - Borås - Alvesta Järnvägar. Trafikförvaltningen upphörde i och med att banorna förstatligades.
   Vidstående bild visar trafikdirektören vid Växjö Järnvägar, C O W Bäckström.

Rälsbyten och utvidgning
Järnrälsen som hade lagts in vid banans byggande slets mycket snabbt varför man under åren 1883 - 1886 bytte ut den mot stålräls med vikten 28 kg per meter.
   Den alltmer ökande trafiken samt kraven på att kunna köra fortare med tyngre tåg gjorde att man åren 1902 - 104 än en gång bytte rälsen. Den här gången blev det stålräls med vikten 40,5 kg per meter.
   Den ökande trafiken gjorde att man på stationerna förlängde sidospåren.
Växjö station har vid flera tillfällen utvidgats. 1873 - 1874 i samband med tillkomsten av Karlskrona - Växjö Järnväg. 1894 - 1895 vid Växjö - Klavreströms Järnvägs anslutning till stationen. Detsamma år 1897 vid Växjö - Tingsryds Järnvägs anslutning. På det här viset kom tre olika spårvidder att förekomma i Växjö, 1435, 1067 samt 891 mm.
Ritningen visar de olika banornas inbördes förhållande i Växjö. Röd linje: Växjö - Alvesta Järnväg. Gul linje: Karlskrona - Växjö Järnväg. Grön linje: Växjö - Klavreströms Järnväg. Blå linje: Växjö - Tingsryds Järnvägs.

Förstatligande
WAJ gav under många år mycket god avkastning till sina aktieägare. Engagemanget och ekonomiskt stöd till bland annat Växjö - Åseda - Hultsfreds Järnväg och Växjö - Tingsryds Järnväg gjorde att resultatet efterhand blev sämre
   1 juli 1941 förstatligades WAJ och överfördes till SJ:s organisation.

Och sedan
Rälsen på banan har än en gång bytts ut. Idag är det räls som i huvudsak väger 50 kg per meter.
   Järnvägen elektrifierades i början på 1950-talet. Den elektriska driften togs i bruk 1 juni 1954.
   Automatisk tågkontroll, ATC installerades på linjen och togs i bruk 17 december 1984. På Växjö station togs den i bruk 21 december 1990

Stationen i Växjö 1924. De två spåren till vänster tillhör Växjö - Åseda - Hultsfreds Järnväg. Persontåget till vänster kommer snart att avgå mot Åseda.
  Persontåget till höger om stationshuset kommer snart att avgå mot Emmaboda - Karlskrona (bortåt i bild) och innehåller förmodligen vagnar som ska både till Kalmar och Karlskrona.
   Längst till höger skymtar ett lok som tillhör Växjö - Tingsryds Järnväg och kanske det har vagnar kopplade för att snart avgå mot Tingsryd (bortåt i bild). Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

I Svenska Järnvägsföreningens jubileumsskrift från 1926 beskrivs WAJ enligt följande:
Växjö-Alvesta järnväg, 18 km.
Banan går från Växjö i västlig riktning förbi Kronobergs regementes kaserner genom skogstrakt och passerar Mörrumsån vid Räppe station. Intill denna har anlagts en hamnbassäng, som är utgångspunkt för kanalleden Räppe-Asa. Därjämte finnas stärkelsefabrik, två lådfabriker och såg. Omkring 2 km. söder om Räppe ligger Bergkvara gods med en gammal slottsruin.

 Räppe station 1902. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

    Genom mera bebodda trakter, passerande Mörrumsån på två ställen, fortsätter banan till Gemla station med flera mindre industrier samt det 4 km. söder om stationen belägna Gransholms pappersbruk, går därefter åter genom skogstrakt öster om sjön Salen tätt förbi Aringsås kyrka och över Lekarydsån till Alvesta station i ett vid sjön Salen vackert beläget större stationssamhälle och föreningsstation med statens och Borås-Alvesta järnvägar.

Bro över Helgaån vid Räppe station. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till WAJ innehållsförteckning