Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

UGJ, Uppsala - Gävle Järnväg Av Rolf Sten

Beskrivning av UGJ och dess omgivning (2004-03-05)

På nedanstående sätt beskrivs UGJ i Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
Uppsala-Gävle järnvägar, Uppsala-Gävle, 114 km.
Den trakt, som Uppsala-Gävle järnvägar genomlöper, är liksom Uppland i övrigt en av vårt lands tidigast odlade och bebyggda delar. Trots den förstörelse, som under seklernas gång träffat allt "gammalt och fornt", finnas ännu en mångfald rika minnesmärken kvar, vilka för eftervärlden bära vittne om denna urgamla kulturbygds stora betydelse för det, som nu nämnes Svea och Göta riken. Det var i denna kulturbygds medelpunkt, Gamla Uppsala, som den första kristna uppsvenska domkyrkan reste sig, och till denna knöts även vårt första ärkebiskopsdöme.
U p p s a l a-G ä v 1 e, 114 km. På den stora och bördiga Upplandsslätten går banan från Uppsala Centralstation, föreningsstation med norra stambanan och Uppsala-Enköpings järnväg, till Gamla Uppsala station. Här ligga de tre s. k. kungshögarna, ättehögar, vilka härröra från 500-talet, och tingshögen, från vilken konungarna plägade tala till folket. Kyrkan ligger på ungefär samma plats som det berömda hednatemplet.
   Omgiven av barrskogssträckor fortsätter järnvägen vidare längs med Fyrisån, förbi Storvreta station och Lenabergs kalkbruk till Vattholma station. Öster om denna ligger Salsta slott, byggt på 1670-talet och bekant ända från 1200-talet som ett stormanshem. Genom präktiga skogar går järnvägen därefter förbi Skyttorps och Knypplas stationer fram till Örbyhus, föreningsstation med bibanan Örbyhus - Dannemora. Vid Örbyhus har en livlig industri utvecklat sig. Vid Vendelsjön ligger det åldriga vasaslottet Örbyhus, i vars jordvåning Erik XIV tillbragte sina sista år.

Vattholma station omkring år 1920. Till vänster i bild är i riktning mot Uppsala. Foto: Stig Nyberg.

  Från Örbyhus går järnvägen i nordväst genom förut mycket karga, nu till avsevärd del nyodlade trakter, där genom torrläggningsarbeten vida myrmarker vunnits för äng och åker, förbi Tobo och Gåvastbo stationer till Tierps station, föreningsstation med bibanan Tierp - Strömsberg. Tierps köping har att uppvisa en betydande industri, av vilken tillverkningen av jord- och åkerbruksmaskiner intager främsta rummet. Norr om Tierp fortsätter järnvägen ånyo genom skogstrakter till Orrskogs station, föreningsstation med bibanan Orrskog - Söderfors.

Tierp station omkring 1920. Persontåget dras av lok A nummer 3 "SNÄLL". Bortåt i bild är i riktning mot Uppsala. Foto: Stig Nyberg.

   Från Orrskog sträcker sig järnvägen åter mot nordväst genom skogsmarker och genom Dalälvens breda och bördiga dalgång fram till Marma station. Här vidtaga präktiga barrskogar. Banan närmar sig ånyo Dalälven och Lanforsen samt går över Stallforsen på den stora järnvägsbron vid Älvkarleö station. Ej långt från järnvägsstationen ligga de praktfulla vattenfall, som här bildas av Dalälven. Fallen utnyttjas numera av staten, som år 1915 anlade Älvkarleby kraftverk, från vilket stora delar av mellersta Sverige erhålla elektrisk kraft. Vattenfallens skönhet, särskilt under försommaren och även vid hösten, är det oaktat fortfarande väl bibehållen.
   Nästa station är Skutskär. Jämsides med järntillverkningen ha framför allt under senare tider andra näringar och industrier uppblomstrat, vilka satt sin prägel på Upplands ekonomiska utveckling. För tillgodogörandet av de stora skogstillgångarna i den norra delen ha sågverk och pappersmassebruk anlagts, vilkas tillkomst och uppsving gynnats av de många stora och små vattendragen. Storartade anläggningar för nämnda ändamål äro fabrikerna vid Skutskär, dit Stora Kopparbergs bergslags a.-b. flyttat sin sågverksrörelse, en av de största i sitt slag i Europa, samt anlagt stora trämasse-, sulfit- och spritfabriker. Här bearbetas trä från Dalarna, vilket hitflottas på Dalälven och vidare genom en anlagd kanal till Skutskär.

Skutskär station någon gång runt 1930. Till vänster i bild är i riktning mot Gävle. Foto efter gamalt vykort.

   En km. norr om Skutskär ligger Harnäs station med en järnvägen tillhörig hamn. Järnvägen passerar här gränsen mellan Uppland och Gästrikland och går nära kusten utefter Bottniska viken till Gävle. Därefter passeras den av järnvägsbolaget år 1900 anlagda folkparken vid Furuvik. Även vid Älvkarleö anlades s. å. en dylik folkpark men slopades 1912, då markområdet genom köp övergick till Vattenfallsstyrelsen. Snart öppnar sig slättlandet kring Gävle, och linjen går in till Gävle Södra, föreningsstation med Ostkustbanan och bibanan Gävle - Bomhus. Därifrån går den å en bro över Gavleån in till Gävle Central, föreningsstation med Gävle - Dala järnvägar.
    I detta sammanhang bör ej glömmas det uppländska lantbruket, koncentrerat till de bördiga Uppsala-, Vendels- och Tierpsslätterna. Lantbruket utgör en viktig faktor i den allmänna folkförsörjningen.
   Alla dessa faktorer, de kulturella likaväl som de ekonomiska, vilka här endast kunnat i korthet beröras, ha varit viktiga betingelser för tillkomsten av järnvägen mellan Uppsala och Gävle. De ha ock varit av grundläggande betydelse för banans utveckling under de femtio år, som järnvägen ägt bestånd, och skola så förbli. Ihågkommas bör dock, att järnvägen å sin sida mäktigt befordrat just samma faktorer. Ty i en järnvägs liv och utveckling råder en ständig växelverkan mellan orsak och följd.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till UGJ historik innehållsförteckning

© Rolf Sten
ugj_historik_12b..html senast uppdaterad 2004-03-05