Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

FLJ, Frövi - Ludvika Järnväg

Av Rolf Sten


Beskrivning av järnvägen och dess omgivningar.
Description of the railway and it´s surroundings.
I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift beskrevs den återstående delen av järnvägen enligt följande:

Frövi - Ludvika järnväg, 98 km., är en av Västmanlands vackraste linjer och går igenom bergslagsbygder med stundom storartade landskapstavlor, varjämte de många industriella anläggningarna i banans närhet giva en färd å densamma ytterligare intresse.
   Från Vanneboda stiger banan längs en rullstensås genom barrskog och följer därefter Vedevågssjön över odlad mark. Vid Vedevågs station ligger Vedevågs bruk, där finsmide i stor skala förr bedrevs, numera känt för sina fabrikat av handredskap, färger och fernissor. Även tegelbruk finnes å platsen. Banan stiger därefter genom en dalgång av hagmark och odlingar, vilken öppnar sig med en tilltalande utsikt över Lindesjön och densammas omgivningar. På en vacker bro över Storån mellan Lindesjön och Dalkarlshyttans stora masugnar, dit sidospår leder, går färden vidare till Lindesbergs station i Lindesbergs stad, som har medeltida anor och är belägen i en mycket naturskön bergslagstrakt med utsikt över den kringliggande nejden och omgiven av rätt betydande höjder.
   Från Lindesberg följer järnvägen Storåns slingrande strand, vid vilken åtskilliga vackra villor äro belägna, samt passerar sjön Rossvalen och Gusselby station nära Gusselhyttans masugn. Nu vidtager ånyo en anslående bergslagsnatur, och färden utmed den långa sjön Rossvalen, omgiven av vida höjder och åsar med röda gårdar, åkrar och färgrika ängar, är en av linjens glansstycken. Utsikten över det 2 km. breda vattnet omfattar Guldsmedshyttan och de många byggningarna på denna plats. Vid Rossvalens norra ände ligger Storå station i ett särdeles vackert läge vid den liknämnda åns utlopp i sjön samt i stor bergslagsbygd, rik på järn-, silver- och kopparmalms fyndigheter, bland vilka Stripa och Stråssa gruvfält äro de förnämsta. Från Storå utgår Storå - Guldsmedshyttans järnväg, 4 km., och Stråssa - Storå järnväg, 7,4 km.
   Bergslagsnaturen med leende nejder, björkhagar och av skog täckta berg fortsätter upp genom Svartåns dalgång, varefter en bördig slätt vidtager och Vasselhyttans station passeras. Därifrån stiger banan genom en skogig dalgång och slingrar sig i många kurvor till Rällså station. Trakten har typisk bergslagsnatur. Banan följer därefter den stora Bångbrodalen med härlig utsikt över dalgången. Nästa station är Bångbro, belägen i storslagen natur. I dalen nedanför stationen ligger det stora Bångbro järnverk med masugnar, bessemerverk, gjuteri, mek. verkstad m. m. Banan fortsätter genom skogen till Bånghammar, föreningsstation för Bånghammar - Klotens järnväg, 22 km. lång, som med skarpa stigningar och kurvor går genom vild och sevärd natur.
   Snart vittna gruvhus, anrikningsverk och slagghögar om huvudorten inom detta bergslagsområde, Kopparberg, belägen i en härlig trakt med åldriga minnesmärken. Här är förlagd en underavdelning av trafikkomplexets järnvägsförvaltning med byråer och bostadshus, vilka genom sin storlek och sitt tilltalande läge draga uppmärksamheten till sig, ävensom reparationsverkstad. Kopparberg är köping med livlig rörelse och flera fabriker. Ett 30-tal gruvor finnas inom socknen.
   Järnvägen fortsätter i Hörksälvens ganska tätt bebyggda dalgång. Övergången av älven sker vid den vackra Olovssjöns östra strand, medan Bergslagernas järnvägar framgå å den västra. Ställdalen är en av dalgångens vackraste platser. Nära stationen ligga gruvor, masugnar, trämasse- och pappersfabriker m. m. Banan övergår ånyo Hörksälven, nu på en hög bro, och fortsätter i stark stigning i skog och med åtskilliga vackra naturscenerier. Sedan Ställbergs station vid betydande järnmalmsfält passerats, uppnås Silverhöjden, som ligger i ett ståtligt landskap och nära Mossgruvorna. En 12,7 km. lång bibana utgår till Högfors bruk och Mossgruvorna. Järnvägen svänger därefter kring sjön Södra Hörken och passerar under Bergslagsbanan och når linjens högsta punkt, 288 m. ö. h., varefter båda linjerna gå ungefär jämnlöpande till Grängesbergs station vid det berömda järnmalmsfältet, mellersta Sveriges rikaste, med ett betydande samhälle och storslagna anläggningar för gruvdrift - ytterst intressanta och sevärda - en större sprängämnesfabrik m. m. Härifrån fortsätter Frövi - Ludvika järnväg genom skärningar till Björnhyttans hållpl. och Blötbergets station vid de stora Blötbergs och Fredmundbergsfälten, som även ha att uppvisa mycket omfattande anläggningar för gruvdrift. Sedan därefter Gonäs hållpl. passerats, öppnar sig en vacker utsikt över sjön Väsman, varefter järnvägen uppnår sin slutpunkt i Ludvika, föreningsstation med Bergslagernas och Stockholm - Västerås - Bergslagens järnvägar.
   I främsta rummet måste järnvägens trafikanordningar ordnas för malmtransporternas behov. Den genomgående persontrafiken är därför icke synnerligt omfattande. Den ståtliga bergslagsnatur, som järnvägen genomlöper, och de intressanta platser, som passeras, göra emellertid färder å järnvägen lönande.
   Bland utflyktsplatserna må framhållas Siggebohyttan, 12 km. från Linde, med en f. d. bergsmansgård, en av Bergslagens intressantaste och stämningsrikaste gårdar, nu lokal för Närkes fornminnesförening, och utflykter till Guldsmedshyttans, Stripa och Stråssa intressanta gruvfält omkring Storå. För studier av Bergslagens säregna kulturförhållanden är Kopparberg i enastående grad lämpligt som utgångspunkt. Ljusnarsbergs industribygd har en lokalt fixerad kontinuitet, som är ytterligt sällsynt och som här framträder i för Västmanlands gamla bergslager enastående proportioner.

Wedevåg station year 1907.
Wedevåg station år 1907. Till höger skymtar Wedevågs bruk. Till höger i bild är även i riktning mot Frövi/Vanneboda. Foto: Stig Nyberg.


Return to page top
Åter till sidans början

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page



Train back to table of content
  Returtåg till FLJ innehållsförteckning


© Rolf Sten
flj_beskrivning..html senast uppdaterad 19 december 2003 av Rolf Sten