Åter till föregående sida? Klicka i bilden!

Näs - Horndals Järnväg, NsHJ Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Näs - Horndals Järnväg, NsHJ (2008-10-16)

För att komma i kontakt med det svenska järnvägsnätet anlade Horndals Jernverk, 1885, ett järnvägsspår mellan järnverket och Horndals station vid norra stambanan. Spåret hade normal spårvidd (1435 mm) och var 1 kilometer långt. Som dragkraft köpte man, 1886, ett nytt ånglok från Nydqvist & Holm i Trollhättan. Loket var ett tanklok med axelföljden B. Som brukligt på den här tiden fick loken olika namn, det här loket fick namnet "DALARNE". Mer om de olika loken vid Horndals jernverk finner du i slutet av denna artikel.
   Horndals bruk, senare Hordals Jerverks AB, hade sina anor ända från 1652. Bolaget var även ägare av Näs bruk.
   Mellan de båda bruken Horndal och Näs gick det åtskilligt med gods i båda riktningarna. Godset transporterades på smalspårstågen mellan Näs och Morshyttan. Lastades om i Morshyttan till normalspåriga SJ-vagnar och transporterades vidare med SJ till Horndal. Och naturligtvis var det samma sak i andra riktningen. Det här blev med tiden alldeles ohållbart då det var både dyrt och tidsödande.
   1918 begärde dåvarande styrelseordföranden Knut Boman (bilden till vänster) koncessioner på en normalspårig järnväg mellan Västanhede och Horndal samt ombyggnad till normalspår på den smalspåriga delen mellan Näs - Västanhede. Den resterande smalspåriga delen av NMJ, Västanhede - Morshyttan, skulle läggas ned.
    Planen till den nya järnvägsdelen och ombyggnaden av den smalspåriga delen var uppgjord av ingenjörsfirman Unander & Jonson.

NsHJ normalspårståg på By Kyrkby station . Tåget är på väg mot Horndal. Loket på bilden är ursprungligen från Malmö - Limhamns Järnväg, nummer 4 "HYLLIE". Bilden ar tagen på sent 1920-tal. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Koncession på den nya järnvägsdelen beviljades 20 september 1918 och koncession på ombyggnaden av bandelen Näs - Västanhede beviljades 30 juni 1920. Järnvägsbolaget behöll sitt namn, Näs - Morshyttans Järnvägsaktiebolag.
    Ny- och ombyggnadsarbetena påbörjades och bedrevs i bolagets egen regi. Den nya normalspåriga järnvägen Näs - Horndals Järnväg, NsHJ, öppnades för allmän trafik 1 oktober 1921 och samtidigt upphörde den smalspåriga trafiken Näs - Västanhede - Morshyttan. ( På den nybyggda delen Västanhede - Horndal, 8 kilometer, hade provisorisk godstrafik bedrivits sedan 1920.)
    NsHJ var 15 kilometer lång och banan var belagd med räls vägande 31 kilo per meter. Största lutning var 16 ‰ och snävaste kurvradie 300 meter. Största tillåtna hastighet var 40 km/t.
     Som dragkraft användes två stycken begagnade tanklokomotiv från Horndals Järnverk. Vagnparken bestod av två personvagnar, en postvagn, två resgodsvagnar samt 11 godsvagnar. Samtliga vagnar var tvåaxliga.

Bilden visar den nya stationen i Näs Bruk. Den ersatte den gamla i samband med att den smalspåriga banan breddades till normalspår 1921. Fotot är taget omkring 1923. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

I Svenska Järnvägsföreningens 50-årsskrift från 1926 beskrevs Näs - Horndals järnväg på detta sätt: "Näs - Horndals järnväg, 15 km. Från Näs bruk, som äger masugn, valsverk och kraftstation vid Dalälven, går banan genom en mycket vacker natur och bebyggda trakter med ett flertal mindre industriella verk bland vilka må nämnas sågverk och träullsfabrik i Västanhede, mek. verkstad för tillverkning av vagnar och jordbruksredskap samt träullsfabrik i Rossberga, sågverk och hyvleri samt manufaktursmedja för tillverkning av jordbruksredskap i Tyskbo utmed den till större delen jämsides med järnvägen gående Horndalsån till Horndals bruk. Här finnas masugn, valsverk, martinugnar, gjuteri, mek. verkstad och lancashireverk. Från bruket fortsätter banan 1 km. till Horndals station å norra stambanan. "

Horndals bruks station och bangård. Våghuset till vänster finns kvar än idag. Tåget på bilden är vänt i riktning mot Näs bruk. Fotot är taget omkring 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

1 juli 1933 upphörde den allmänna trafiken på banan och koncessionen upphävdes. I fortsättningen kom det ägande bolaget att köra enbart egen godstrafik på banan. 1953, i samband med nedläggningen av valsverket i Näs, lade man ned godstrafiken på delen Näs - Horndals bruk och 1976 upphörde man med godstrafiken på den återstående 1 kilometer långa delen mellan Horndal och Horndals bruk.
   Banan revs efterhand upp. Delen Näs (utom stationsområdet) till 300 m nordväst om Västanhede station revs våren 1957. Vidare rivning till Tyskbo skedde under senhösten samma år
   Spåren på stationsområdet i Näs samt lastrampen för malm revs efterhand under åren 1964 - 1966. Detta som reservarbete då det tillfälligtvis var dåligt med sysselsättning på bruket.
   Bandelen Tyskbo - Horndals Bruk skedde under 1969. På vissa svåråtkomliga sträckor inne i skogarna låg rälsen kvar till 1978 då den togs bort på grund av att ett timmervägsbygge.
S   pårområdet från Horndal till Horndals Bruk station samt inne på bruket finns idag kvar till cirka 75% dock ej sammanhängande.
  Lokstallet finns också kvar, i privat ägo som ved/pelletsfabrik.
Tack Staffan Granath för dessa kompletterande uppgifter om järnvägens rivning.!


Bilden är tagen 1953 och visar sista tåget från Näs när det passerar vägkorsningen några kilometer söder om Horndals bruk. Loket är före detta SJ Ke 1076. Byggt i Falun 1910 och inköpt 1937. Foto: Samling S-E Sunesson.

Bilden är tagen 1953 och visar ett lastat NsHJ godståg på väg från Näs till Horndal. Tåget är vid Ingeborgbo med Tyskbo i bakgrunden. Foto: Martin Englund.

Loken vid Horndals Jernverk
Ångloken
Efter anläggandet av anslutningsspåret mellan Horndals Jernverk och Horndals station vid norra stambanan köptes, 1886, ett nytt tanklok från Nydqvist & Holm i Trollhättan (NOHAB). Loket hade axelföljden B (två drivande axlar) och fick namnet "DALARNE". Det här var det enda nya loket som anskaffades av bolaget.
   Växlingsarbetet vid bruket var ganska omfattande och snart räckte det inte med ett lok.
1907 köptes ett begagnat lok från Högfors bruk Det var ett lok byggt i England 1871 av Sharp, Stewart i Manchester. Loket hade namnet "PER SEVERANDO". Loket gjorde tjänst vid Horndal till 1929 då det slopades.
   1912 köptes ännu ett begagnat lok. Den här gången blev det ett före detta SJ-lok, Pb 375 byggt av NOHAB 1889. Loket gjorde tjänst vid Horndal som lok nummer 3 till 1931 varefter det skrotades.
   I och med att Näs - Horndals Järnväg byggdes om till normalspår och förlängdes till Horndals bruk behövde man anskaffa ytterligare dragkraft. Av bland annat denna anledning köptes 1917 ett begagnat tanklok från Malmö - Limhamns Järnväg, MLJ. Loket var tillverkat av NOHAB 1903 för MLJ där det som nummer 4 och med namnet "HYLLIE" tjänstgjorde fram till försäljningen till Horndals Jernverk. Vid Horndal tjänstgjorde loket fram till 1934 varefter det skrotades. Anledningen till skrotningen sägs bero på att loket skadades så svårt vid en kollision med en skenande godsvagn att det inte ansågs reparabelt.
   1919 köptes ytterligare två begagnade lok från Högfors bruk. Det var två engelsktillverkade lok, Högfors 1 och Högfors 2, tillverkade vid Manning Wardle 1902 respektive Sharp, Stewart 1874. Loken gjorde tjänst vid Horndal fram till skrotningen 1930 respektive 1932.
   1931 köptes ännu ett begagnat tanklok. Den här gången från Markaryd - Veinge Järnväg. . Loket hade axelföljden 1C och var byggt av NOHAB 1898. Vid Horndal tjänstgjorde loket som "HORNDAL 2" fram till 1960 då det togs ur drift. Loket såldes vidare som reservdelslok till Nynäshamns järnvägsmuseum.
   1932 var det dags för ännu ett begagnat lok. Det var ett lok tillverkat av Robert Stephenson 1873. Vid Horndal tjänstgjorde loket till 1944 varefter det slopades.
   1935 köptes ännu ett begagnat tanklok från SJ. Loket var före detta tenderloket Kd 624, ombyggt 1917 till tanklok med nytt littera, Kf. Vid Horndal tjänstgjorde loket som "HORNDAL 1" fram till 1962 då det slopades. Skrotning skedde 1972. Det här loket blev det sista ångloket vid Horndals Jernverk.
   1937 köptes ännu ett begagnat ånglok från SJ. tankloket var före detta Ke 1076, byggt vid Falun 1910. Vid Horndal tjänstgjorde loket fram till 1954 då det slopades och skrotades. Det var för övrigt det här loket som drog det sista tåget från Näs 1953.
   1947 skedde det sista köpet av ånglok till Horndals Jernverk. Det var ett begagnat tanklok från SJ med littera Å 1626. Loket hade ett brokigt förflutet. Det tillverkades av NOHAB 1902 för Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga Järnväg där det som nummer 15. Vid denna banans förstatligande övertogs loket av SJ där det 1942 fick littera Å. Vid Horndal var loket i tjänst till 1948 varefter det överfördes till Fagersta bruk där det tjänstgjorde fram till 1955 då det skrotades.

Dieselloken
I början av 1960-talet började man se sig om efter nya lok. På öppet köp provades ett koppelstångslok från Krupp i Tyskland. Provet utföll inte bra eftersom loket var för tungt för den klena räls som låg i banan. Loket skickades tillbaka till Tyskland
   1962 köptes ett begagnat diesellok, Z49 192 från SJ. Loket var tillverkat i Västervik 1949, tillverkningsnummer 277. Loket var ganska slitet och man hade ofta driftproblem, framför allt med kopplingen. På grund av dessa problem hade man ångloket "HORNDAL 1" kvar i drift fram till 1968. Z49 193 skrotades tillsammans med ångloket "HORNDAL 1" 1972.

Bilden ovan visar Z49 193 och ångloket "HORNDAL 1" i väntan på att bli skrotade. Bilden är tagen sent 1970 i Horndals bruk. Foto: Samling S-E Sunesson

   1968 köptes ett begagnat diesellok från Forsbackaverken. Det var före detta Z49 192 vilket var i betydligt bättre skick. Det användes fram till 1972.
   1972 köptes det sista dieselloket. Det var före detta SJ V1 4 tillverkat 1949 i England av English Electric Co. 1982 såldes loket till Dannemora gruvor där det blev reservlok till systerloket, före detta, SJ V1 3. SJ V1 4 finns numera på Sveriges Järnvägsmuseum.
Z49 192 köptes av Nynäshamns Järnvägsförening. Där finns den kvar i upprustat skick.


Det sista tjänstgörande ångloket vid Horndals Jernverk blev "HORNDAL 1". Loket var inköpt begagnat från SJ 1935. Se ytterligare data i texten ovan. Foto: Samling S-E Sunesson.

Föregående sida

Nästa sida

 

Returtåg till NMJ & NsHJ innehållsförteckning

© Rolf Sten
nshj_snabbf_del2..html senast uppdaterad 2012-04-15