Åter till föregående sida? Klicka i bilden!

Näs - Morshyttans Järnväg, NMJ Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Näs - Morshyttans Järnväg, NMJ (2005-11-23)

Leveransfoto NMJ lok nummer 2 "Horndal" levererat 1881 från Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Näs - Morshyttans Järnväg, NMJ
Vid Näs anlades ett bruk och en masugn. Verksamheten startade 1875. 1881 utökades anläggningarna med ett valsverk. Anledningen till att bruket anlades just i Näs var att forsarna i Dalälven gav vattenkraft till bruket. Ägare till anläggningarna var Horndals Jernverks AB.
   Samtidigt som man började anläggningen av bruket i Näs undersökte man olika alternativ för hur kommunikationerna med bruket skulle lösas. Brukspatronen F Bergendal (bilden till vänster) på Horndals bruk uppdrog till dåvarande trafikchefen vid Uppsala - Gävle Järnväg, ingenjören J A Söderlind (bilden nedan till vänster), att undersöka två alternativa lösningar. Den ena lösningen skulle vara en kombinerad båt- och spårförbindelse till Krylbo. Den andra lösningen skulle vara en järnväg från Näs till Fors eller till Morshyttan. Söderlinds undersökningar skedde 1873 och resulterade i att han förordade en smalspårig järnväg mellan Näs bruk och Morshyttan alternativt till Fors. Det som talade för en järnväg till Morshyttan var att sträckan bara var 12 kilometer lång och var mycket lätt att bygga då den gick genom en terräng som skulle vara lätt att terrassera. Dessutom gick sträckningen genom mestadels, så kallad, utmark, varför inköp av mark skulle bli ganska billigt. Vidare gick den här sträckningen, till skillnad mot Fors-alternativet, genom en folkrikare trakt varför man kunde räkna med extra inkomster från persontrafik.
   På basis av undersökningens rekommendation söktes koncession av brukspatronen F. Bergendal, grosshandlarna L. Holm, N. M. Höglund, J. Michaeli, A. Frestadius, K. Ljunglöf, C. F. Weber, E. Wollert, bankiren L. R. Weylandt och apotekaren W. Sebardt. Samtidigt inbjöds till aktieteckning i Näs - Morshyttans järnvägsaktiebolag.

Koncessionen beviljades 3 juli 1874 och 27 september 1873 konstituerades järnvägsaktiebolaget. Aktiekapitalet uppgick till 200 000 kronor. Styrelsens förste ordförande blev J. Michaeli.
   Banbyggnadet började i juli 1873 och bedrevs i bolagets egen regi och 1 oktober 1876 kunde Näs - Morshyttans Järnväg, NMJ, öppnas för allmän trafik. Samtidigt kunde man konstatera att järnvägen inklusive rullande materiel hade kostat 318 000 kronor.
    I Svensk järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: "Vid stationen Morshyttan å Norra stambanan, 1.6 mil ofvanför Krylbo, utgår i sydöstlig riktning en smalspårig sidogren till Näs masugn vid Dalelfven. Från Morshyttan räknadt förekomma stationerna Vestanhede (0,4 mil), Bredgrind 0,8 mil) och Näs (1,1 mil). Jernvägens benämning är Näs - Morshyttan. Concessionen beviljades den 3 Juli 1874 åt Horndals brukssegare, men jernvägen har numera öfvergått i ett sjelfständigt bolags ego. Trafiken öppnades den 1 Oktober 1876."
Stationen i Morshyttan bekostades helt av NMJ och överlämnades till Statens Järnvägar i och med att den togs i drift.
Vidstående bild visar Morshyttans station omkring 1900. År 1907 byggdes stationshuset ut med en våning. Stationshuset revs 1971.

Morshyttans station i slutet av 1800-talet. Ett tunt lager med nysnö täcker marken. Från vänster syns omlastningsmagasinet i vilket omlastningen mellan smal- och normalspåriga vagnar gjordes. Därefter syns ett NMJ-tåg med ett backgående lok. Loket är nummer 1 eller 2. Därefter skymtar en normalspårig, täckt, godsvagn. Sedan syns de sista vagnarna på ett södergående SJ persontåg. Längst till höger syns stationshuset i sitt äldsta utförande. Bortåt i bild är i riktning mot Krylbo. Foto: Sture Bylén.

    Banans spårvidd var 891 mm och rälsen som lades in vid banans byggande vägde 11,5 kilo per meter. 1896 byttes den klena rälsen till stålräls som vägde 17,2 kilo per meter.
    Huvudspåret var 12 kilometer långt och sidospårens längd uppgick till 2420 meter.     Största lutning var 16 ‰ och snävaste kurvradien var 207 meter. Största tillåtna hastighet var 30 km/t .
    Som dragkraft köptes två ånglok från Nydqvist & Holm i Trollhättan. Loken var tanklok med axelföljden C1, det vill säga 3 drivande axlar följda av en löpaxel. Det första loket fick namnet "Näs" och det levererades 1875. Det här loket kom även att användas vid rälsläggningen av banan.
Det andra loket levererades 1881 och fick namnet "Horndal". Den första vagnparken kom att bestå av två tvåaxliga personvagnar samt 28 godsvagnar.
    1909 skaffades ett nytt lok som ersättning för det äldsta loket "Näs". Även det här loket var ett tanklok från Nydqvist & Holm. Axelföljden var 1 C. Loket numrerades vid NMJ som nummer 3 och övertog namnet "Näs".
1914 var det dags att ersätta det andra loket, "Horndal". Även detta var ett nytt tanklok från Nydqvist & Holm, även det med axelföljd 1C. Loket numrerades som nummer 4 och fick överta namnet "Horndal".

Den smalspåriga stationen i Näs med lok nummer 3 "Näs" (tvåan). Fotot taget någon gång under åren omkring 1915. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

1918 beslutade ägarna att järnvägen skulle läggas ned mellan Västanhede och Morshyttan. Breddas till normalspår mellan Näs och Västanhede samt anslutas till en nybyggd normalspårig bana mellan Västanhede och Horndals bruk.
   Den 1 oktober 1921 lades trafiken ned på NMJ och i stället startade den normalspåriga trafiken mellan Näs och Horndal. Det rullande smalspårsmaterielet såldes till andra smalspåriga banor. När det gäller de båda ångloken nummer 3 och 4 "Näs" respektive "Horndal" gick de följande öden till mötes. Efter nedläggningen såldes de till Östra Värends Järnväg, ÖVJ, där de numrerades som lok nummer 3 och 4. 1935 införlivades ÖVJ med Växjö - Åsheda - Hultsfreds Järnväg, VÅHJ, varvid loken numrerades om till nummer 13 respektive 14. 1947 förstatligades VÅHJ och därmed kom loken att åter omnumreras. Den här gången blev det följande littera och nummer: SJ S4p 3009 respektive 3010. loken slopades 1953 och skrotades 1956.

Bilden ovan är tagen strax efter det att spåren på Näs Bruks station omlagts till normalspår. Delar av smalspåren är ännu ej borttagna. Det gamla stationshuset syns till vänster. Det ersattes i samband med omläggningen av ett nybyggt beläget något uppåt i bild. Bilden bör vara tagen hösten 1921 eller våren 1922. Foto efter gammalt vykort, samling Rolf Sten.

Morshyttan 2002-03-26. Jämför med bilden från Morshyttan lite längre upp på denna sida. Idag är den forna stationen "bara" en mötesplats längs den fjärrstyrda norra stambanan. Det som skvallrar om att det är Morshyttan är stationsnamnet som sitter på relähuset. Till vänster, på platsen för forna stationshuset, finns en minnestavla med lite historisk text om Morsyttans station. Tåget är ett norrgående godståg med ett RC-lok som dragkraft. Foto: Rolf Sten.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till NMJ & NsHJ innehållsförteckning

© Rolf Sten
nshj_snabbf..html senast uppdaterad 2008-10-16