FRMJ, Falun-Rättvik-Mora (Orsa) Järnväg, snabbfakta, facts about FRMJ

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
FRMJ, Falun - Rättvik - Mora (Orsa) Järnväg

Av Rolf Sten

   Snabbfakta (facts about FRMJ)
Redan när GDJ byggdes fanns planer på att i framtiden förlänga järnvägen till någon plats vid Insjön. Frågan aktualiserades 1879 - 1880 men det kom att dröja fram till 1885 innan något konkret gjordes.
   Den 11 februari kallade landshövding Curry Treffenberg med flera till ett möte. Detta beslöt att uppdra åt ingenjören J Danielsson att göra en undersökning rörande en järnväg från Falun till någon plats i närheten av Rättviks kyrka.
   Undersökningen visade att järnvägen skulle kosta 1 700 000 kronor och trafiken beräknades att ge ett årligt överskott på 60 000 kronor.
   Bland de tänkta finansiärerna fanns Stora Kopparbergs Bergslag, Gävle stad och Gävle- Dala Järnväg (GDJ). Bergslaget krävde att banan skulle byggas vidare ända till Mora om de skulle medverka finansiellt.
   Koncession söktes. Den 18 december 1885 konstituerades Falun - Siljans Järnvägsaktiebolag ett namn som senare ändrades till Falun - Rättviks Järnvägsaktiebolag (FRJ). Koncessionsansökan överläts till detta bolag.
   Den 2 april 1886 beviljades koncessionen.
Grycksbo station year 1910
Grycksbo station omkring år 1910. Till höger i bild är i riktning mot Rättvik. Foto: Rune Lundby.

   Styrelsen i FRJ arbetade vidare och lyckades säkra finansieringen till en förlängning av järnvägen till byn (Mora) Noret i Mora socken.. Koncession söktes och beviljades 30 september 1887.
   1888 ändrades ånyo bolagets namn. Den här gången till det slutgiltiga, Falun - Rättvik - Mora Järnvägsaktiebolag (FRMJ).
   Februari 1889 sökte bolaget koncession på en järnväg mellan Mora Noret och Orsa. Här blev det nu lite komplicerat
   Samtidigt hade en annan koncessionsansökan lämnats in. Den avsåg en järnväg mellan Mora och Orsa. En järnväg som var tänkt att trafikeras av Mora - Vänerns Järnväg (MVJ).
   Orsa socken hade nu att välja mellan två koncessioner. Man valde till förmån för FRMJ varefter koncessionen beviljades 12 juni 1891.
   29 september 1887 hade byggnadsarbetena med den 50 kilometer långa linjen Falun - Rättvik startat vid Stennäset. Det var ingenjören Carl Jehander som åtagit sig att för 856 000 kronor bygga järnvägen.
   12 november 1889 öppnades sträckan Falun - Sågmyra för allmän trafik.
   12 augusti 1890 var delen Sågmyra - Rättvik klar och öppnades för allmän trafik.
   Trafiken sköttes av GDJ.
   Den 38 kilometer långa bandelen Rättvik - Mora Noret byggdes också av C Jehander. Entreprenad summan var på 405 000 kronor.
Bandelen öppnades för allmän trafik 2 augusti 1891. Även här sköttes trafiken av GDJ.
   När det gällde den 14 kilometer långa bandelen Mora Noret - Orsa blev det även här C Jehander som för 189 000 kronor byggde banan.
   Den öppnades för allmän trafik 1 augusti 1892 och redan den 15 september kunde kung Oscar inviga järnvägen mellan Falun och Orsa.
   Samma höst, 1 november, fullbordades Mora - Vänerns Järnväg genom att bandelen Vansbro - Mora öppnades för allmän trafik. Det som skilde de båda banorna FRMJ och MVJ var endast Österdalälven och det var ju uppenbart att detta inte var hållbart. Det behövdes en sammanbindningsbana.
   24 augusti 1894 hade Älvdalens kommun genom sitt bolag Mora - Älvdalens järnvägsaktiebolag ( MEJ) fått koncession på en järnväg mellan Älvdalen - Mora - Mora Noret.
   Efter förhandlingar avstod MEJ koncessionen på sträckan Mora - Mora Noret till förmån för FRMJ. Detta beviljades 15 mars 1895.
   Sedan FRMJ kommit överens med de "väg - och brohållningsskyldige" inom Mora tingslag byggdes en kombinerad järnvägs- och landsvägbro över Österdalälven. Statsbidrag beviljades med två tredjedelar av kostnaden.
Den 21 september öppnades den 2 kilometer långa sammanbindningsbanan mellan Mora och Mora Noret.
   FRMJ var fullbordad. Sverige var berikat med ytterligare 104 kilometer normalspårig järnväg.
   Trafiken på FRMJ sköttes från början av GDJ.
   GDJ hade från början aktiemajoriteten i FRMJ och efter förvärvandet av alla ktier blev FRMJ från 1903 ett helägt dotterbolag till GDJ.
   Den 26 maj 1908 inropades Mora Älvdalens Järnväg (MEJ) av FRMJ på exekutiv auktion. 1 maj 1909 övertog FRMJ trafikering och administration av Mora - Älvdalens Järnväg (MEJ). I praktiken utfördes detta av GDJ.
   1 januari 1918 köpte staten FRMJ:s bandel Mora - Mora Noret - Orsa. Detta på grund av att Inlandsbanan, Kristinehamn - Gällivare, skulle byggas och etableras.
1 januari 1920 upplöstes FRMJ som järnvägsbolag och kom att helt ingå i Gävle - Dala Järnvägar.
Mora station year 1900
Mora station omkring år 1900. Foto: Rune Lundby

Returtåg till innehållsförteckning (train back to table of content)